Ibland hävdar folk att de behandlar folk lika oavsett kön, hudfärg och så vidare. Att de är fördomsfria, helt enkelt. Detta är uppenbarligen bullshit, för ingen människa har en fördomsfri inställning till sin omvärld.
Att försöka vara fördomsfri är ett sisyfosarbete som icke desto mindre måste utföras. Jag tänker dagligen på vilka delar av mitt beteende som är sexistiskt, rasistiskt och så vidare och det finns så många saker jag slutat säga, så många begrepp jag slutat använda och så vidare efter insikten om att även detta bidrar till samhällsideologin.
För vissa känns det kanske skrämmande att ge sig i kast med att upptäcka sina egna fördomar, en kanske är rädd för vad man ska hitta. En kanske också är rädd för att det ska kännas meningslöst eftersom arbetet aldrig blir färdigt. Men en måste väl ändå begripa att det finns grader i helvetet, och att människor faktiskt kan vara mer eller mindre fördomsfulla.
Ibland skriver folk till mig att jag ska sluta klaga på sexism, rasism, klassförakt och så vidare eftersom jag själv också bär på dessa förställningar. Ja, det gör jag, men jag försöker faktiskt göra något åt dem. Argumentet att alla är lika goda kålsupare för att alla har fördomar är så kasst att jag smäller av. Alla har vi problem, det som skiljer människor från varandra i frågan är viljan att ta ansvar för hur ens agerande påverkar världen. Vissa människor är uppenbarligen helt ointresserade av detta.
Jag tänker mig att folk resonerar ungefär såhär: ”men ska en aldrig få slappna av för den där jävla pk-maffian” och svaret är, ärligt talat, nej. Det är klart att man inte kan ”slappna av” och vara lite sexistiskt på söndagar. Varför? För att denna sexism drabbar andra. Det är ingen isolerad företeelse, utan sker i en samhällelig kontext och bygger på denna, bygger på toleransen för sexism och skapar idén om att det är okej” någon gång ibland så länge en ”egentligen” är emot det.
Det viktigaste i mina ögon är att aldrig någonsin hävda ansvarsfrihet. Visst gör en fel ibland, och man är ingen hemsk människa för det. Men när någon påpekar att ens beteende förstärker vissa strukturer så är undanflykten ”men jag är ju inte sådan egentligen”/”ska man aldrig få chilla”/”alla har fördomar” helt enkelt otillräcklig. Det finns inget (fördomsfritt) ”inre jag” som en kan hävda när en agerar fördomsfullt, det är avtrycket du gör på världen som räknas. Du kan inte ”egentligen” vara till exempel antisexistiskt och samtidigt medvetet praktisera sexism!
Arbetet med ens egna fördomar är jäkligt viktigt. Jag försöker uppmärksamma mig själv när jag blir rädd/arg/nervös osv i olika situationer som grundas i min förförståelse om olika människor eller platser. Typ varför blir jag automatiskt mer på min vakt om jag möter ett gäng unga invandrarkillar än om jag möter ett gäng blonda grabbar? Jag skäms till och med när jag skriver det, men jag vet ju vad det grundar sig i (uppväxt på mindre ort med mycket smygrasism) och jag försöker aktivt att jobba bort sådana fördomar hos mig själv.
Sen hade jag en liknande diskussion med några kompisar tidigare, då jag hävdade att man inte kan sitta och skratta åt och älska ”collegefilmer” som reducerar kvinnor till stereotyper och sexobjekt ena stunden och sen mena att man visst respekterar kvinnor den andra. Eller är det jag som är helt humorbefriad?
(Tack för en engagerande och välskriven och alldeles underbar blogg förresten!)
Tänker på Nanna Johanssons serieruta som är med i boken ”Välkommen till din psykos” med dialogen: ”Aj, du slog mig!” ”Nej, nej, jag gjorde en parodi på dom som brukar slå dig!”.
Jävligt bra skrivet!!!!
Tänkte precis på det här här om dagen, tack för att du lyckas sätta ord på mina känslor så bra när jag inte har förmågan att göra det själv! För andra människor verkar det så väldigt jobbigt att bry sig och att aktivt arbeta med sina fördomar, men det är ju bara jobbigt för att det är ”ovanligt”. Ifall alla kunde inse att andra varelsers välmående gick före den egna bekvämligheten så skulle det ju till slut bli mindre jobbigt, och alla skulle må bättre.
Varför läser inte alla dig???!?!??!?!??!?!
Brukar ställa mig samma fråga.
Jag skiter i precis allting när det gäller sådant. Vem fan bryr sig om att ”förändra”? Vad fan rör det mig? Majoriteten av människor är precis helt likgiltiga inför allt vad ”feminism”, ”jämlikhet”, ”tolerans” och ”demokrati” anbelangar. Det är ett vettigt sätt att förhålla sig på.
Ok tack för info.
Jag har problem att kommentera, när jag har skrivit en lång kommentar syns inte längre uppgifterna med mail, namn osv & inte heller skicka-knappen. Jag testar så att kopiera den & klistra in den. Då syns bara att jag ska fylla i mina uppgifter eller logga in, men ingenstans att fylla i uppgifterna & ingenstans att skicka.
Det är ju just på grund av att så få vill/orkar bry sig som personer som faktiskt bryr sig, lyfter ämnet och arbetar för att förbättra det är så otroligt viktiga. Heja heja! /Orkar inte alltid bry mig men försöker vara medveten i alla fall