Ettårigt gymnasium.

Jag tycker att det är ytterst beklagligt att regeringen nu ska införa ettåriga gymnasieutbildningar som givetvis inte kommer att vara högskoleförberedande. Argumentet är det gamla vanliga, att skoltrött ungdomar i alla fall mår bättre av att gå ut gymnasiet än att hoppas av i mitten. Jag hade kanske eventuellt köpt resonemanget om det var så att möjligheterna till att läsa in gymnasiekompetens efter gymnasiet var omfattande, men så ser det inte ut idag. Snarare har en gjort nedskärningar i Komvux.

Vidare så är problemet med ”skoltrötthet” inte något nollsummespel där vissa elever helt enkelt är skoltrötta och kommer att gå en viss tid på gymnasiet i vilket fall, det handlar otroligt mycket om vilket stöd man får från sin skola. Många elever får inget stöd när det kommer till att utarbeta olika handlingsplaner för hur man ändå ska klara av sin skolgång.

Jag drabbades ju själv av en depression under mitt tredje gymnasieår vilket ledde till att jag senarelade några kurser så att jag gick ut gymnasiet ett halvår senare än resten av mina klasskamrater. Jag läste alltså motsvarande ett halvår på gymnasiet på halvfart. Anledningen till att jag kände till denna lösning var att en vän till mig hade gjort detsamma, men det var ingenting som erbjöds mig när en upptäckte att jag inte klarade av skolan utan något jag själv fick be om. Jag har talat med personer som gått igenom omfattande personliga tragedier eller kriser, såsom förlusten av en förälder, och ändå inte fått något slags reellt stöd för att kunna klara skolan bättre. Många av dessa personer har också mycket riktigt hoppat av.

De alternativ som man presenteras för som skoltrött elev är ofta antingen att ta ett sabbatsår eller att hoppa av gymnasiet helt och läsa in på Komvux eller folkhögskola. Många är inte medvetna om konsekvenserna av att läsa in sin gymnasiekompetens i efterhand, de flesta känner kanske till att man hamnar i en speciell urvalskvot men är mindre medvetna om att snittbetygen i dessa urvalskvoter i regel är mycket högre. Vidare så är det i regel svårare att läsa in kurser på Komvux och det är dessutom ofta en massa administrativt krångel med kurser som läggs ner och så vidare. Om en person som hoppat av gymnasiet vill läsa in kompetensen senare så lär ju detta vara betydligt mer kostsamt för samhället, dels eftersom det tar längre tid innan personen kommer ut till högre studier eller arbete (många som hoppar av gymnasiet ägnar ju inte den tiden åt att göra något ”samhällsnyttigt” som att arbeta till en början) men också för att det är betydligt mer krångel att ordna med eftergymnasial utbildning än att bara satsa på att folk lyckas ta sig igenom gymnasiet.

Jan Björklund verkar han en syn på människors karriär som en spikrak bana uppåt. Först går man ut grundskola, väljer gymnasium efter vad en planerar att jobba med hela livet och sedan kör en antingen högskola eller arbetar direkt, och så ägnar man sig åt det hela sitt liv. För många är det nog så att en väljer att omskola sig när en blir äldre och går från ett okvalificerat arbetaryrke till att pligga på högskola. Om en då dessutom måste läsa in en massa kurser på Komvux innan en kommer in på högskolan så kommer det såklart att skapa en tröghet för de människor som senare i livet kommer på att de vill läsa vidare, vilket kommer göra att fler struntar i det eller helt enkelt inte pallar sig igenom det även om de försöker.

Rent praktiskt tycker jag alltså att detta är idioti. Och då har jag inte ens kommit in på den ideologiska aspekten. För guds skull, ge dessa skoltrötta elever de stöd de behöver för att ta sig igenom gymnasiet. Vissa kommer säkert hoppa av ändå, men risken minskar betydligt om en får chansen att ordna sin studietid på ett sätt som fungerar.

18 reaktioner till “Ettårigt gymnasium.”

  1. Jag vet att jag är dryg nu men Komvux är en förkortning för kommunal vuxenutbildning och stavas därför med K… Annars håller jag med dig

  2. Är du säker på att men hamnar i en speciell urvalskvot för att man läser på komvux? Min sambo läste upp en del av gymnasiet på komvux men han hamnade inte i någon speciell urvalskvot när han sökt till universitet så det måste i så fall ändrats nyligen (han gick på komvux för 4 år sedan och sökte sist till en utbildning för ca 2 år sedan). Gör man högskoleprovet däremot hamnar man i en speciell urvalsgrupp.

    Annars håller jag med dig.

    1. Kanske är olika beroende på om man läser upp eller läser till, men jag vet iaf det finns en Komvuxkvot och en ”vanlig” samt en för hp såklart.

    2. Sedan 2011 är det en speciell urvalskvot för personer som har antingen läst upp betyg i en kurs efter gymnasiet eller läst en ny kurs (exempelvis på komvux) och fått ett nytt betyg inlagt.
      Platserna i den kvoten brukar vara betydligt färre än de i ”direktkvoten”, således brukar betygskraven vara högre tyvärr.

  3. Jag har också förlängning på gymnasiet nu, vilket inte är frivilligt. Var väldigt nära att bli klar med allt och då har jag antagligen befunnit mig i huvudstaden och pluggat och haft ett liv vilket jag absolut inte har nu. Nu fick jag bara inse hur ”hårt” livet är i förtid, finns inga jobb och jag har haft sjuka ångestattacker över att behöva vara kvar och dra mig i ett år med knappt något sociali liv alls. Fyyyy alltså.

    Dock fick jag förlängning väldigt smidigt, syon märkte att jag hade väldigt mycket och hamnade efter och ”plockade upp” mig tidigt med att möjligheten finns eftersom det knappast är hälsosamt att vara upp över öronen med arbete i skolan. Men jag gissar att hon är sällsynt engagerad och sen finns det andra anledningen jag inte vill gå in på här.. men absolut, många behöver veta att möjligheten finns.
    Angående björklunds alla förslag tror jag alltid till en början att fet är något skämt som ingen tar på allvar. Men han är ju på riktigt, och han har makt. Sjukt.

    1. Dessutom, mycket ot nu men blev så positivt överraskad när jag träffade en kvinna på arbetsförmedlingen som sa att hon förstod att det var jobbigt förut och att jag kanske borde jobba deltid eller testa praktik istället för att ta heltid. Hon ba: det är ju inte meningen att man i din ålder ska jobba och sen gå hem och sitta i sitt rum för att man är för trött för att ha ett liv.

      Med tanke på vad alla blondinbella-anhängare och liknande säger om att vi unga är lata och måste ta allt som erbjuds för annars är vi bortskämda så kändes det så skönt att någon förstod att man faktiskt har rätt till att kunna andas utanför jobbet för sin egen hälsas skull och för sitt liv. Får ju krupp på dom som inte fattar det. Entreprenörssverige, yaay?

  4. Håller med dig så mycket! Tycker min gymnasieskola var skitkass på att prata om vad för kurser man behöver för att vara behörig till olika utbildningar osv. Det gjorde de först tredje året i gymnasiet. Tycker inte man ska stressa folk men det kan vara bra att känna till sådant kanske redan i ettan. Har ingen erfarenhet av hur det är att ta sabbatsår eller hoppa av antar att de inte var bättre på det området. Har ingen aning om vad vår SYO höll på med egentligen. Blir bara irriterad när jag tänker på det.

  5. Hej!
    Riktigt spännande ämne tycker jag. Jag har funderat en del på detta, och håller i princip med dig helt. Jag tänker precis som du att de allra flesta klarar sig genom gymnasiet med rätt stöd. Min fråga handlar snarare om du tror att alla behöver få högskolekompetens på gymnasiet. Om det inte kan finnas en del som inte passar in i den akademiska världen och istället skulle tjäna på att bara läsa praktiska ämnen? Att tvingas läsa saker man inte vill eller alls har läggning för gör ju inget för självförtroendet direkt. Med detta menar jag inte att en del inte har hjärnan för att plugga på högskola, men en del vill ju bara inte.

    Malin

    1. För det första så kan man ha nytta av kunskap utan att vilja läsa vidare på högskola. Jag tycker att de tär viktigt med ett bildat samhälle, att folk vet om sina rättigheter, kan genomskåda reklam och politisk propaganda etc, även om de ska skura golv hela livet. För det andra så tänker jag att de allra flesta faktiskt kan komma att ändra sig över livet, för många kommer nog lusten att studera långt efter gymnasiet. Tråkigt då om man måste gå igenom en massa komvux.

  6. Jag håller med dig! Tänker också på att de flesta inte har en aning om vad de vill arbeta som när de börjar i gymnasiet och att då inte få en högskolebehörighet känns inte så bra. Det kan också vara svårt att sluta arbeta senare i livet för att studera på Komvux för att sedan komma in på en högskola, det blir ett väldigt stort löneuppehåll. Detta tror jag kommer drabba ensamstående mammor i allra största grad, men även andra som har fler än sig sig själva att försörja.

  7. Håller verkligen med dig. Jag mådde skit under större delen av min skoltid med början i högstadiet, och gymnasiet var absolut värst för mig. Jag orkade inte plugga eller knappt vara vaken på lektionerna och hamnade efter i alla ämnen. Kan bli så otroligt arg på mig själv när jag tänker på det men samtidigt är det ett rätt stort ansvar att ensamt lägga på en sextonåring, tycker det är riktigt dåligt av de skolor jag har gått i att inte ha sett det då och faktiskt gjort någonting för att hjälpa mig.

    Har insett nu att jag vill studera vidare och behöver då jonglera mitt heltidsjobb med enstaka kurser här och där för att ens få upp tillräckligt med poäng för att kunna söka in till högskolan. Komvux fungerar okey så länge man inte behöver hjälp med studierna för det har jag i alla fall inte känt att jag har fått när jag behövt det.

  8. Ytterligare en crystory:
    Jag hoppade av gymnasiet eftersom jag fick svår panikångest var gång jag trädde in genom porten (tredje året) & började stanna hemma eller göra dåligt ifrån mig det andra året. Jag hade ingen aning om att det fanns någon hjälp att få öht om en inte klarade skolans tempo, ändå uttryckte jag att jag skolkade eller misslyckades för att jag mådde dåligt. Ex. var jag den i klassen som fick högst betyg på engelskaproven & jag var mycket aktiv på engelskalektionerna men läraren gav mig IG för att jag inte hade läst en bok som vi skulle läsa.

    Jag hade ju inte läst den för att jag inte klarade av att läsa böcker öht då jag mådde för dåligt för den sortens koncentration. Jag sa det men det blev ingenting av det, kan tycka det är konstigt? Om en elev som annars uppvisar VG får IG för att hon inte läser en bok för att hon mår för dåligt, då kanske det bör tas upp vad som kan göras? Samma om hon har sämst närvaro i en klass som har sämst närvaro i hela skolan, & om hon börjar gråta då läraren tar upp det med henne?

    Jag kan tycka att det är konstigt att dom enda reaktionerna jag mötte var besvikelse & irritation, aldrig förståelse. Det var ju inte för att vara cool jag sket i skolan direkt..

  9. Stämmer det verkligen att skolan måste ingripa och hjälpa en gymnasieelev som halkar efter? Gymnasiet är ju frivilligt, det är ingen som tvingar en att vara där. Själv klarade jag ettan galant, i tvåan gick det lite sämre och i trean gick det inte alls. Lärarna tyckte att jag skulle skärpa mig. Ingen erbjöd mig någon som helst hjälp och jag förväntade mig ingen heller. Jag läste sedan 600 poäng på komvux och fick min gymnasieexamen.

    1. Tkr skolan ska ha skyldigheter även där, och tror även att den rent formellt har det. Du kan ha en rättighet även om du ej har skyldigheter.

  10. Ugh. Jag blir så trött. Varje ny sak Jan Björklund gör eller säger bekräftar bara min syn på honom som den mest verklighetsfrånvända människan någonsin. Orkar inte mer, han har redan förstört vår skola tillräckligt.

  11. Mina tankar om detta är väl först och främst: Ett år? Inga teoretiska ämnen? Kan det verkligen kallas gymnasium då, är det inte snarare någon form av slimmad yrkesutbildning?

    Sen kommer tankarna om att det mesta jag läste på gymnasiet (gick estetisk linje, musik) var sådant jag absolut skulle klassa som allmänbildning. Åtminstone A-kurserna. Där räknar jag in samhällskunskapen, svenskan, matten, historian, religionen, naturkunskapen och även kultur- och idéhistorian (som tyvärr inte är något alla behöver läsa? Tror att det var en av de vettigaste kurserna vi hade. Inte att man fick lära sig skillnaden på Beethoven och medeltida musik då, utan mer för att man fick följa samhällsutvecklingen och idéerna bakom.).

    Djupare funderingar än så kommer jag inte riktigt till. Vill mest att alla ska dansa runt på moln och vara lyckliga. Dock, om man ska dra ner på gymnasiet så bör man absolut se till att vuxenvidareutbildning finns och fungerar bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *