8 reaktioner till “Film om mervärde.”

  1. Om arbetaren på fyra timmar tjänar 5 kr och efter åtta timmar således har tjänat ihop 5 kr till sig och 5 kr till kapitalisten. Hur kan då kapitalisten, som satsat 10 kr i början av dagen gå med vinst? Borde inte hen ha gått back 5 kr (-10+5 = -5). Jag förstår att hen troligen har flera arbetare men haltar inte det här exemplet?

    1. Ylva har rätt. Alltså enligt den modellen har den som arbetar mer än han som satsade på snabbmats restaurang. Arbetaren har 5 kr. Kapitalisten har -5 kr.

    2. Arbetaren får inte lön två gånger. <—viktigt. Om kapitalisten betalar lönen i början, så går därmed allt arbetaren tjänar in till kapitalisten. Hen tillför ett värde utöver råvarornas värde. Det tillförda värdet är tio kronor. Jag utgår från att den tredje femman är värdet som kommer direkt ifrån kapitalistens egendom/råvarorna? För det är väl det jag tycker är lite oklart.
      -10+15=5

      Intressant film! Även om modellen som används är väldigt förenklat tyckte jag att det blev tydligt vad mervärdet var, och tankeväckande hur arbetaren jobbar en del av sin tid endast för arbetsköparen.

        1. Jag vet att det krävs extra arbete för den enskilda arbetaren. Funderade länge på hur jag skulle formulera kommentaren men beslöt mig för att släppa det eftersom huvudsyftet inte var att skriva vad jag tyckte om filmen utan att förklara att arbetsgivaren inte gick back (i filmexemplet) eftersom hen inte betalar dubbla löner till arbetaren. Men självklart kommer frågan direkt… 🙂

          Det går ju även att se skatter m.m. som ett mervärde som inte går direkt till arbetaren, så mer arbete än vad arbetaren direkt behöver för sin lön kommer vi nog inte ifrån. Men vad mervärdet ska gå till, hur det ska användas och hur mycket som egentligen krävs kan vara intressant att diskutera.

          Jag tycker i alla fall att filmen, om än förenklat, tydliggjorde hur arbetaren egentligen jobbar ”för mycket”.

          Kapitalisten kan ha fått pengar till investeringen på i princip vilket sätt som helst så det tänker jag inte spekulera i.

        2. Ja, det finns ett par olika vanliga sätt:
          1) kapitalisten har fått ärva pengar, som tjänats ihop av andra kapitalister.
          2) genom fråntagande, som Fanny tar upp i en kommentar.
          3) genom tidigare mindre företag där arbetare exploaterats på mervärde
          4) genom lån som sedan betalas tillbaka med arbetarnas pengar.

          Det tas upp i Strindbergs egna redogörelse för medvärdesläran:
          – Vad sa ni till mannen där borta?
          – Jag sa, att han skulle arbeta fortare.
          – Vilken rätt har ni att befalla över honom?
          – Jag betalar honom för det.
          – Hur mycket betalar ni honom för det?
          – 10 kronor om dagen.
          – Varifrån får ni pengarna att betala honom med?
          – Jag säljer sten.
          – Vem hugger stenen som ni säljer?
          – Det gör han.
          – Hur mycket hugger han om dagen?
          – Åh, han hugger en hel del sten på en dag.
          – Hur mycke’ får ni för det?
          – Ungefär 50 kronor.
          – Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.
          – Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
          – Hur blev ni ägare av dem då?
          – Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.
          – Vem hade huggit den stenen?
          – Tig, dumbom!

Lämna ett svar till Elli Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *