Jag tycker att ni ska kolla på dessa bilder från djurparker runt om i Europa. Bildserien heter För vår skull. Det är en typ av fotografi som jag verkligen kan beundra, eftersom det är så uttrycksfullt. Men framförallt känns det som en väldigt relevant illustration av hur vi tar oss rätten att använda djur för våra intressen. På ett sätt kan jag tycka att djurparker är äckligare än köttindustrin, jag antar att djuren lider mer i den senare men i djurparkskonceptet finns någon slags förmäten godhet. Konceptet försvaras då och då med att man skyddar utrotningshotade arter och att man ägnar sig åt folkbildning, som sedan antas leda till något slags intresse för djurrättsfrågor hos de som besöker djurparkerna.
Vissa besöker djurparker med motivationen att de älskar djur. Vilket tragiskt sätt att visa sin kärlek på, att vilja stänga in en levande varelse för att kunna se på den.
En av bilderna i bildserien, tagen av Julia Lindeman.
Väldigt bra bilder! Särskilt den på brunbjörnen påverkade mig.
Usch. Jag vägrar besöka varken djurpark eller cirkus. Kommer inte låta mina eventuella knodds besöka dem heller.
Även om den råa brutaliteten och de bisarra konsekvenserna för de drabbade som finns i djurindustrin inte finns på samma sätt i djurparkerna finns en viktig skillnad. I djurindustrin handlar det mycket om likgiltighet – att det är godast och enklast att äta djur. Men djurparkerna kretsar kring en och bara en sak – att göra icke-mänskliga djur till objekt för människan. Varje person som kommer dit kommer dit för att som mäktig kunna observera och underhållas av de omäktiga. Det är lite läskigt.
Jag är så himla two-faced i den här frågan egentligen. Jag hatar egentligen djurparker, när jag var liten pratade min pappa alltid om att han inte gillade att se de stackars djuren där och jag har liksom fått ärva den åsikten (med rätta). Ändå besöker vi nu djurparker, för vår sons skull. Förra året var vi på Kolmården och jag kände mig stundvis illa till mods, särskilt vid Elefanterna och delfinerna. Men som sagt, vi åker ändå dit.. Sjukt dåligt samvete, och så motsägelsefullt, men jag tror att det är många som känner/gör såhär, precis som att vara en av de som bara tittar på när någon blir mobbad..
Det är inget försvar för att hålla djur under eländiga förhållanden i djurparker, men en aspekt är att många djur lever under högst eländiga förhållanden också i det vilda. Det är inget som människan aktivt orsakat (annat än i de fall där vi försämrat den naturliga miljön), och kanske skulle det inte vara möjligt att göra något åt det heller, men det verkar som många överhuvudtaget inte reflekterar över det som ett problem, och det kanske bara är för att det är ”naturligt” – ett argument som sällan är hållbart i andra sammanhang.