Tja! Jag är cool och har i denna stund en debattartikel uppe på Aftonbladet som ni kan läsa här. Den handlar om mansrättsaktivister. Den är ganska nedskuren, och jag tänkte publicera den fullständiga versionen som jag skrev först om ett litet tag.
Nu stålsätter jag mig inför den hatstorm som troligen kommer komma från mansrättsaktivister. Tänk om den uteblir bara för att jag skrev så? Vore nästan en besvikelse, men bara nästan.
Läste lite kommentarer. Vad lugnt, sansat och värdigt du svarar. Bra text också i övrigt.
Sjuukt coolt! Grattis! 😀
Skitbra artikel!
Har läst texten nu, och ser fram emot att läsa hela. Tycker det känns skönt att läsa en så pass ”neutral” text.
Väldigt bra text, är imponerad att du orkar, inte skriva en debattartikel, utan svara så sansat i kommentarerna.
Hej! Det är möjligt att du ser på dem som kämpar för männens rättigheter, med tolerans, men i allmänhet är det ju inte så. Om man tar en sån som (klarsynte) Pär Ström så har ju han mer eller mindre utsatts för offentlig kölhalning i medierna, och detta utan att han i sig utgör en maktfaktor. Det är skillnad mellan när ett helt etablissemang gör ner ett fåtal aktivister och när vanligt folk retar upp sig och gör ner etablissemanget., till vilket de feministiska organisationerna ju kan räknas. Nedsablingen av nämnde Ström går ”uppifrån och ned” medan kritiken mot feminismen går ”nedifrån och upp”. Du måste väl ändå vara medveten om denna skillnad. Eller låtsas du bara inte om den? Jag är trött på feministernas snack om ”jämställdhet” och ”rättvisa”. Vad feminister är ute efter är att roffa åt sig fördelar i samhället, på bekostnad av männen, inte efter rättvisa eller jämställdhet. Tyvärr finns det många män som inte har begripit det, som har gått på snacket om kvinnans ”godhet” (som alla vi pojkar matades med när vi var små) och vad det handlar om är att upplysa dem.
Jag är ute efter jämställdhet, varken mer eller mindre. Jag vill inte ”roffa åt mig”, men jag vill bli bemött på samma villkor som män blir, som individ och inte som kön.
Fanny!
Kvinnor har ju redan alla rättigheter som män har och inga skyldigheter som inte heller män har. Däremot finns det ett antal rättigheter som kvinnor har, men som inte män har. Följande lagar behandlar män på ett sämre sätt än kvinnor:
– Barnbidraget tillfaller modern.
– En nybliven moder blir ensam vårdnadshavare om hon är ogift.
– Kvinnor, men inte män, har rätt till statsbidrag när de organiserar sig.
– Pojkar får omskäras.
– I Socialtjänstlagen (5 kap. 11 §) står det: “Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Misshandlade män ska tydligen inte få samma hjälp och stöd från samhället.
– Grov kvinnofridskränkning. Det finns inget i lagtexten som heter grov manfridskränkning, utan endast grov fridskränkning.
– Kroppsvisitation av kvinna får utföras och bevittnas endast av annan kvinna. Bägge könen får kroppsvisitera en man.
– Ett barn vars moder är svensk medborgare får alltid svenskt medborgarskap. Men om fadern är svensk medborgare måste barnet antingen födas i Sverige eller så måste fadern vara gift med modern (Lag 2001:82 om svenskt medborgarskap).
Till det kommer att lagen om allmän värnplikt för män fortfarande finns kvar, även om själva grundutbildningen inte längre finns kvar. Det innebär att män är skyldiga att inställa sig till krigstjänst för att skydda landets kvinnor och barn samt regeringen i händelse av krig. Män betraktas alltså som kanonmat i lagstigftningen.
Trots att lagstiftningen inte är jämställd och könsneutral så har både representanter för FI och V tydligt deklarerat att de INTE vill ha en jämställd och könsneutral lagstiftning. De vill att män ska ha mindre rättigheter och fler skyldigheter än vad kvinnor har.
http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2011/05/feminister-vill-inte-ha-en-jamstalld.html
Dessa feministiska partier vill alltså att kvinnor ska ha bättre villkor än vad män har. Det är ett typexempel på att feminism inte handlar om jämställdhet!
Jag föreslår att du läser den här listan:
http://www.amptoons.com/blog/the-male-privilege-checklist/
Klart lagen ska vara lika. Det tycker jag och har även argumenterat för ett flertal gånger.
Okej, så du tycker att män ska ha lika mycket att säga till om som kvinnan vad beträffar fosterfördrivning? Du vill ju ha jämställdhet säger du… Som det är nu är ju mannen diskriminerad i lagen.
Om det var jämställdhet du var ute efter så skulle du ju vilja rätta till detta fel i den diskriminerande lagboken.
Nej, det tycker jag givetvis inte eftersom det är kvinnans kropp det gäller. Mannen kan ta ansvar vid samlag genom att använda kondom, om han inte vill ah barn.
Jag tyckte ju att din artikel bekräftade åtminstone min bild av att feminismen är en kvinnokamp (alltså inte jämställdhet för båda könen). Så jag håller helt med dig (utom vissa formuleringar men det är ovidkommande ;)). Skrev på ”feministbiblioteket” om detta där jag försökte beskriva min syn på jämställdhet i förhållande till feminism (och även pelle billing och pär ström). Det jag då försökte få fram var just att – om man ska säga sig vara för jämställdhet så MÅSTE man arbeta för BÅDA könen, annars kallas det ”kvinnosakskamp” respektive ”manssakskamp” och inte jämställdhet.
Feminismen utgår ju från att det är kvinnor som primärt är förtryckta och som måste få resning för att vi ska uppnå jämställdhet, även om såklart män också kan drabbas av patriarkala strukturer. Men jämställdhet är målet, det handlar bara om problembeskrivning.
Fanny!
Om man utgår från något som inte är objektivt och vetenskapligt bevisat så kan man heller inte bli förvånad över att alla som inte är överens om den beskrivningen protesterar. Speciellt när de problembeskrivningar och de uttalanden som görs är rent sexistiska och föraktfulla, vilka de allt för ofta är när feminister gör det gentemot ”män”.
Ser du inte den kopplingen själv? Att det faktiskt beror på feministerna själva hur de blir bemötta? Lite självkritik kanske vore på sin plats?
Att det finns feminister som beter sig idiotiskt gör inte att man inte ska lyssna på feminister som inte gör det. Jag är trött på att få ta skulden för alla dumma saker ngn feminist sagt ngn gång i historien.
Fanny!
Om du vill tala om ”patriarkala” strukturer så hoppas jag att du är medveten att det enbart handlar om att äldre män styr de viktigaste samhällsfunktionerna. Men tittar man på Riksdagen så är det inte en majoritet äldre män där. Det finns nästan lika stor andel kvinnor och det finns allt fler unga (och väldigt oerfarna). Det är t.o.m. så att personer äldre än 65 är UNDERREPRESENTERADE i Riksdagen.
Alltså finns det knappast några sådana ”patriarkala” strukturer som du hävdar. Ännu mindre finns de i den vardag där vanliga kvinnor och män lever. När det gäller hem, hushåll och barn så är det snarare vanligast att kvinnor bestämmer mest. Kvinnor gynnas dessutom i lagen på dessa områden. Har vi då ett ”matriarkat” i hemmen?
När man dessutom tittar på alla de ”patriarkala” män som finns i samhällstoppen så motarbetar de knappast kvinnor. Tvärtom så ger de ofta kvinnor mer stöd än vad de ger andra män.
Vanliga män är de som får minst av samhällets satsningar och är de som förlorar mest på hela välfärdssamhällets ekonomiska modell. De betalar i genomsnitt in 2 miljoner kronor mer i skatt under sitt liv än vad de får igen av samhället. De utnyttjas för att transferera pengar till kvinnor och för att betala för att samhällstoppens maktelit ska kunna förse sig med höga löner och fantastiska pensionsvillkor.
http://medborgarperspektiv.blogspot.se/2010/08/mansskatten-finns-redan.html
Så det är inte enbart på lagområdet som kvinnor är gynnade med rättigheter som inte män har. Välfärdssamhället vräker även över kvinnor med bidrag och ersättningar som vanliga män bara kan drömma om.
Men det beror ju på att män har högre lön? Det är ju knappast ngt bevis för mansförtryck.
Tittar man på individen där en man och en kvinna har det lika dåligt ställt så har kvinnan större chans att få bidrag och ersättningar.
Att män som grupp har högre lön hjälper väl inte den enskilde mannen och gör det väl inte värre för kvinnan än det är för mannen med likvärdiga förutsättningar? Borde inte bidrag och ersättningar vara beroende på individens förutsättningar?
Har vid ett tillfälle när jag hade det riktigt dåligt ställt ekonomiskt i min ungdom fått höra precis det Medborgare X skriver att hade jag varit kvinna hade jag varit berättigad bostadsbidrag på ett par tusen. Det är i alla fall mina erfarenheter i detta.
Nej det handlar om definitionen av vad ”jämställdhet” innebär. Även om man går omkring med föreställningen att ”kvinnor drabbas värst” så innebär det inte att män inte drabbas och det innebär inte heller att jämställdhetsarbete utifrån den föreställningen bara ska riktas mot kvinnor… Jag tror att även feminister skulle klara av att hålla flera bollar i luften samtidigt! Jag har ju inte samma analys av samhället som feminister men jag tycker ändå att kvinnosaksfrågor är viktiga (i de fall de faktiskt baseras på fakta).
Jämställdhet innebär såklart likabehandling oavsett kön. Men nu är det så att jag fokuserar på vissa frågor, så kan du fokusera på hur män blir utsatta för sexism. Jag skulle gladligen ta det till mig. Men hela poängen i min artikel var att jag inte kan hållas ansvarig för att jag valt att föra en annan kamp än den vissa personer anser att jag borde.
Jag är helt med dig på att du på din blogg får fokusera på vad du vill men jag baserar inte min syn på jämställdhet utifrån vad individuella bloggare skriver… Problemet som jag ser det är att man i samhället delar den patriarkala världsbilden till så stor grad att det ofta kan göra mer skada än nytta… Tex så får kvinnojourer miljontals kronor i stöd från staten varje år (jättebra) medan mansjourerna får 0 (NOLL). Detta tror jag grundar sig i uppfattningen om män som förövare i alla lägen och kvinnor som offer i alla lägen (vilket egentligen stämmer väl överens med hur ett patriarkat skulle vara utformat i teorin). Men det forskning visat är att: Ställer du upp 10 män och 10 kvinnor på en rad och frågar dem om de någonsin slagit sin partner så kommer MINST 50 % av de som svarar ”ja” vara kvinnor. Jag vill och hoppas att du fortsätter din kamp för kvinnofrågor men jag kommer aldrig att kalla det för jämställdhet 😉
Ligneto, jag måste bara få fråga: en person som kämpar för att till exempel folk från mellanöstern inte ska diskrimineras i det svenska samhället, skulle du säga att den personen inte jobbar för jämlikhet bara för att den inte fokuserar på alla diskriminerade etniciteter?
Din jämförelse blir lite skev, om den personen enbart kämpar för folk från mellanöstern på sånt sätt att de från tex afrika skulle skulle få sina problem nervärderade och förlöjligade och hävdar att hon/han strider för alla invandrare är du klart närmre i jämförelsen och mitt svar är då att: Nej, den personen jobbar inte för jämlikhet för alla etniciteter.
Eftersom Feminismen enligt feministerna själva är en jämställdhetsrörelse kan man nog kräva att de ska kämpa för männen med, annars är det bara byta namn på vad ni kallar er till det ni verkligen är, kvinnosakskämpar som i många fall inte tvekar att ta till tveksamma metoder för att få fördelar, men skulle den rörelsen få alla dessa miljoner? Ytterst tveksamt.
Skulle vilja omformulera det du sa till: MED männen FÖR könen! För det var väl det som var lite av grundtanken (bortsett från undantagen Solonas m.fl.) att vi ska leva TILLSAMMANS på lika villkor…
Så sant så, bra justering.
Julia du jämför äpplen med päron… Det du borde frågat, om du ville ha ett liktydigt exempel var: ”En person som kämpar för att folk som kommer från syrien, men inte de från libanon, inte ska diskrimineras i det svenska samhället – skulle du säga att den personen inte jobbar för jämlikhet?”. Det jag skulle säga är ”varför i hela fridens namn tar de inte med Libanon?”. Och om vi överför Fannys svar på denna liknelsen: ”vi kan inte fokusera på båda länderna samtidigt, de får fixa sånt själva”. Min fråga blir därför – Varför inte helt enkelt kämpa mot diskriminering OAVSETT vem som drabbas av det?
Edit: Det är så roligt att de som fokuserar mest på kön och utesluter människor på grund av kön är de som säger att ”kön inte ska ha betydelse”. 😛
om de utsätts för olika sorters diskriminering så ser jag inget problem med att personen i fråga fokuserar på diskriminering mot syrier. Det utesluter inte att personen är emot diskriminering av libaneser, det betyder egentligen bara att personen inte fokuserar på just den. faktum är att män och kvinnor diskrimineras på olika sätt, och alla kan inte göra allt samtidigt, inte ens feminister.
Enskilda feminister kan möjligtvis ha svårt att göra allt för alla (”allt åt alla” hahaha xD). Men feminismen är en politisk rörelse med massor av folk som säger sig stå för jämställdhet så att säga att alla de tillsammans har svårt att fokusera på mer än en grej gör att det låter som de lider av någon typ av handikapp… Jag tror ju att om (vissa) feminister inte skulle vara så förbaskat negativa till att folk tar upp problematik som drabbar män, hade nog folk både från Ström’s och Billing’s sida kunna varit med och hjälpt feministerna att hålla mer än en boll i luften… Istället har det blivit två läger av det hela vilket inte är särskilt konstruktivt…
Sen det jag läser att feminister skriver (tex Fanny) är att ”visst är väl män också drabbade av orättvisor – MEN det är bara sånt där PATRIARKATET kan användas som förklaringsmodell som är problem”. Skippa patriarkatet för det är en kass förklaringsmodell… Dessutom hintar (om inte rent ut säger) den att ALLA män är förtryckare vilket är skitsnack… Som jag sa till min genuslärare häromdan ”jag skulle nästan vara benägen att hålla med om man helt enkelt använde sig av rätt termer – Dvs Elit-patriarkalism”. För det är, var och kommer möjligtvis alltid vara så att det är en LITEN LITEN klick som har mycket makt i samhället. Ändå hör man feminister komma med efterblivna kommentarer som ”amen det är ju MÄN som startar krig så därför gör det ju inget om män dör i krig”. Vad tänker du? Har den som säger så fått patriarkatet om bakfoten eller är det så feminister i allmänhet tänker?
grattis well done!! hoppar dit och läser direkt.
Bra skrivet! Och jag håller med Veronika och Thea: du bemötte kommentarerna så lugnt, sakligt och sansat!
Ligneto: att man fokuserar på kvinnors jämställdhet betyder inte att man struntar i mäns kamp mot en stereotyp könsroll. Ett annat exempel: bara för att man som straight inte går i Pride-tåget eller engagerar sig i RFSL eller har en homoblogg, betyder det inte att man struntar i homosexuellas rättigheter. Men det kanske är enklare för någon som är insatt i de specifika problem man möter som homosexuell/kvinna/man (svart/handikappad, etc) att uppmärksamma just de problemen. Som olika fasetter av samma sak: kamp för jämlikhet och frihet.
Satt nyss och läste kommentarer på aftonbladet och fann en snubbe som på ett elegant och tydligt sätt får fram det jag uppenbarligen inte får fram: ”Rolf Gustav Johansson –
Som feminist är man för maktbalans mellan båda könen eller hur? Man är inte feminist om man inte tar hänsyn till hela problematiken. Sen att man kategoriskt struntar i detta och enbart fokuserar på en sak kallas för okunnighet eller hyckleri. Glöm inte bort att vi alla är i samma båt. Vill ni bli tagna på allvar av andra utanför den egna gruppen som inte är helt övertygade om er sak så är det bäst att vara både ödmjuk och påläst. Vi är alla förts och främst människor.”
Om könet inte ska ha betydelse är det kanske dags att man från feministernas sida slutade kategorisera människor utifrån kön och enbart kön.
Men isåfall är ju alla heterosexuella som inte engagerar sig öppet i kampen för homosexuella homofober? Och alla vita som inte öppet engagerar sig i antirasismen rasister? Och alla män som inte engagerar sig i kvinnofrågor kvinnohatare? Och feminister som inte engagerar sig i mansfrågor manshatare? Det stämmer inte, tycker jag.
Män diskrimineras i stor utsträckning idag, i t.ex. vårdnadsfrågor och försvaret. Idealbilden av mannen som extremt vältränad, hård, karriäristisk och känslokall är även den förtryckande. Jag, och många feminister med mig, ser det som att samhällsstrukturen (patriarkatet om man så vill) förtrycker BÅDE män och kvinnor genom att måla upp könen som motsatser (kvinnor som moderliga, omhändertagande, svaga, bräckliga, känsliga och män som usla föräldrar, okänsliga, hårda och dominanta). Feminismen arbetar för att dessa egenskaper inte ska ses som naturliga hos könen, t.ex. så är ju män lika bra föräldrar som kvinnor även om vår kultur verkar vilja få oss att tro något annat. Feminismen är för jämställdhet, och det finns även mansforskning inom feminismen. Däremot skulle det behövas fler män i rörelsen; som ifrågasätter mansrollen och visar hur falsk den är. Jag tror att det är feminismens nästa steg.
Om man har ett ”betraktelse- el. handlingssätt som innebär könsdiskriminering” (som det definieras i SAOL) är man sexist, d.v.s. inte för jämställdhet. Alltså, inte feminist.
Feminism är inte en läggning – det är en politisk ideologi (trodde det var allmänt känt)… Att som feminist inte kämpa för jämställdhet eller åtminstone stå för de idealen är motsägelsefullt. Däremot är det inte särskilt konstigt att homosexuella inte alltid engagerar sig eftersom HOMOSEXUALITET INTE ÄR EN POLITISK IDEOLOGI (förlåt om det ser ut som jag skriker… vill egentligen kunna fetmarkera det jag tycker är viktigt).
Också en lite lustig grej jag insett, är hur snabbt man kommer till slutsatsen att allt handlar om diskriminering… Att 9/10 kvinnor vinner vårdnadstvister är inte LIKA men det innebär inte med nödvändighet att det handlar om DISKRIMINERING… Eller är det möjligtvis så att jag missat någon studie/rapport som tar upp denna problematiken? För det är det som jag sett som problemet… Att fast att det är så skevt har man inte ens den politiska viljan att UNDERSÖKA om skillnaderna är pga diskriminering eller andra faktorer…
”Däremot skulle det behövas fler män i rörelsen; som ifrågasätter mansrollen och visar hur falsk den är. Jag tror att det är feminismens nästa steg.”
Du får gärna förtydliga det där.
1. Finns det bara 1 mansroll?
2. Vad innebär falsk?
3. Hur kan en roll vara mer ”falsk” än en annan?
4. Är kvinnorollen (-rollerna?) också falsk(a)?
Homosexualitet är en läggning – kamp för homosexuellas rättigheter i samhället är däremot politisk, borde ha klargjort det.
Jag anser att män blir diskriminerade i t.ex. vårdnadstvister (med diskriminering menar jag att fördomar om mäns oförmåga att ta hand om barn/myten om att kvinnor alltid är bättre föräldrar än män står ivägen för ett (någorlunda) opartiskt beslut om vårdnad). Vilka andra faktorer finns istället för diskriminering?
Det finns såklart inte bara en mansroll som alla män har, men det finns en idealiserad mansroll som oftast får offentligt utrymme i t.ex. filmer, tidningar, TV-serier, osv. Under 1700-talet ansågs det manligt att gråta offentligt. Helst skulle man snyfta och falla i varandras armar. Politiker, konstnärer och ”trendnissar” grät floder. Det idealet har ersatts av ett annat. Nu är den ideala mansrollen snarare en allvarlig man som inte visar så mycket känslor (svårt att tänka sig dagens politiker gråta ut i varandras armar). Givetvis har inte människor förändrats särskilt mycket, men idealet är kulturbundet och kulturen ändras. Om EN mansroll får utrymme i samhället/kulturen på bekostnad av andra, tycker jag att den är falskt, då den inte visar den mångfald som finns. Samma gäller för kvinnoroller.
”Homosexualitet är en läggning – kamp för homosexuellas rättigheter i samhället är däremot politisk, borde ha klargjort det.”
Skulle det inte vara lite underligt om man gick runt och sa att man kämpade för homosexuellas rättigheter men bara fokuserade på diskriminering som drabbade bögar?
”Vilka andra faktorer finns istället för diskriminering?”
Ja möjligheten att det faktiskt är en stor överrepresentation av män som inte är lämpliga föräldrar FINNS ju faktiskt även om den kanske inte nödvändigtvis är särskilt trolig… Men det är inge bra att dra förhastade slutsatser för då kanske man står där med lång näsa – som när folk säger ”Det ska vara lika lön för samma arbete” (Se miljongranskningen)… Visst har de rätt att det ska vara lika lön för lika arbete, men enligt de studier jag läst på området, som tex miljongranskningen, så har vi redan det…
”Det finns såklart inte bara en mansroll /…/”.
Ännu en grej jag argumenterar om i såna här sammanhang är att skillnaden inom könen är större än skillnaden mellan könen… Det var med denna logik som man förkastade teorin om ”raser”…. Således blir det med denna logik lika meningsfullt att prata om generella könsroller som det är att prata om människoraser…
Det beror på om man kämpar för just bögars/kvinnors rättigheter. Jag ser det som olika strategier, eller olika fasetter i en och samma kamp. Man kan kämpa för specifika rättigheter (bögars/kvinnors), men ändå samarbeta (med homorörelsen, med rättvisefrågor i allmänhet).
Vi har lika lön i lagstiftningen, men är det så i praktiken? Lagstiftning är bra, att det funkar i praktiken är ännu bättre.
Jag menar inte essentiella/biologiska/”naturliga” roller. Det är en vidrig syn (vare sig det gäller kön eller ”ras” eller sexualitet, etc) som jag ogillar. Jag menar hur vi förväntas bete oss i en viss kultur. Ett exempel: män förväntas inte bära klänning och blir kanske hånade om de gör det. Det finns en uppsättning beteenden som man av samhället förväntas hålla sig till för att vara ”manlig” eller ”kvinnlig”. Jag tycker som du att likheten är större mellan individer än mellan kön och vill förändra samhällets förväntingar på vad manligt/kvinnligt är. Jag försöker göra det genom att dra fram stereotyper (t.ex. män som hårda och tuffa och kvinnor som mjuka och känsliga) för att synliggöra dem (för mig själv, och förhoppningsvis för andra). Men sterotyperna/rollerna är inget jag tror är naturligt eller biologiskt. De är konstruerade. Och för att få jämlikhet tror jag vi måste dekonstruera dem.
Tror inte vi ligger så långt ifrån varandra i våra åsikter egentligen utom på vissa punkter… Roligt att samtala med dig och jag måste säga att min syn av feminister har förändrats senaste taget sen jag gick in på Hannah Lemoine’s blogg och började diskutera där… ”first encounter with a non-aggressive feminist” :p och nu har det fortsatt på samma sätt i stort sett… Nästan så man börjar fundera på om attityder från feminister förändrats eller att ”non aggressive feminists” funnits hela tiden men inte varit synliga i debatten…
Jag har inte några problem med att folk har förväntningen att jag ska vara macho eller whatever… Jag får helt enkelt visa att jag inte är sån och folk brukar inte ha problem med mig för det… Om det finns sammanhang där någon försöker få in mig i en roll (oavsett vilken typ av roll) som jag inte vill säger jag vänligt men bestämt ifrån… Varför ska det behöva vara så mycket svårare än så?
vad roligt, grattis! Jag tyckte den var jättebra, ser fram emot att få läsa hela.
Vi lever inte i ett patriarkat. Inte i ett matriarkat heller. Vi lever ju i ett samhälle där rika styr över fattiga, oavsett kön.
Det stämmer. Därför skriver jag mycket om klass också.
Bra jobbat Fanny! Förresten, ni män som är så diskriminerade i vårdnadstvister osv, FEMINISTER kämpar för att mammor och pappor ska ses som likvärdiga föräldrar, att pappor ska ta hand om barnen lika mycket som mammor, vilket leder till en närmre känslomässig relation till barnen och att pappor tas på större allvar. Vill ni ses som likvärdiga föräldrar så börja t.ex. med att ta ut halva föräldraledigheten ok? Feminister kämpar även för att även pojkar/ män ska kunna visa sig svaga och parata om sina känslor när de mår dåligt, och många män som det är idag söker inte hjälp för psykisk ohälsa för att de förväntas ”klara sig själva”, en del av manlighetsidealet, vilket feminister problematiserar! Så sluta gnäll på feminister, tacka oss snarare för vi gör mer för mäns problem än mansrättsaktivister som bara trollar runt i olika kommentarsfält. Puss och hej
Låter ju jättebra, synd bara att det inte är verkligheten.
Jo, jag vet att det finns några feminister som faktiskt lever upp till vad feminismen sägs handla om, men de är undantagen som bekräftar regeln att feminismen lite förenklat tar hand om kvinnorna, förtrycket mot männen får männen driva själva utan deras stöttning, åtminstone i de fall kvinnor skulle förlora priviligerier.
Jämlikhet mellan könen är jag för och gör vad jag kan där, men feministernas kamp stöttar jag inte, alltså är jag i många feministers ögon en fiende (tyvärr är retoriken sådan att antingen är man med feminismen utan protester eller så är man feminismens fiende).
Som ett tillägg, det ställs ofta krav på att man som man ska stöttar feministerna i deras kamp, när jag inte gör det får jag ofta höra en massa tillmälen om att jag är ett svin emot jämlikhet m.m., jämlikhet åt endast ena hållet är inte jämlikhet enligt mig.
Word!
Det var kul att se ditt inlägg!
Men jag undrar. Detta måste i så fall betyda att du Fanny är emot kvotering, mansskatt och andra diskriminerande åtgärder?
Kvotering vet jag inte. Anser det inte diskriminerande att vilja jämna ut för kvinnofötrycket. Men mansskatt ja, har aldrig träffat, läst eller hört talas om en feminist som ställer sig bakom det förslaget. Det är en antifeministisk skröna.
Tror just det är anledningen till att många män blir upprörda, de gillar inte att bli diskriminerade av samman anledning som kvinnor inte gillar det. Den dag som feminister tycker att det är fel att diskriminera män så kommer acceptansen för feminism att öka enormt. Sedan försöker feminister (de som är för diskriminering) att argumentera varför det är ok, men de kommer aldrig kunnas tas på allvar ”det är fel att diskriminera mig men ok att diskriminera dig”…
Sedan skulle man kunna skriva en längre bok om den tradition som finns längre vänsterut om just att målen helgar medlen, men det blir inte rätt för det.
Du är så klok!