Jens Lapidus (!) och Johan Akermark har skrivit en debattartikel som handlar om Julian Assanges kritik mot det svenska rättssystemet. Jag är jävligt ointresserad av Assangehistorien som sådan, jag tycker att han verkar vara en pajas. Men icke desto mindre är det sjukt relevant hur Sverige egentligen sköter sig som rättsstat.
Det som kommer fram i debattartikeln är dels att nämndemän utgör en majoritet i tingsrätten och att dessa nämndemän mestadels är pensionerade politiker, som alltså knappast utgör det snitt av folket som de ska göra. Jag tycker att man ska slopa nämndemanssystemet helt, men tills vidare så kan man i alla fall välja representativa nämndemän.
De påpekar också att man i Sverige slentrianmässigt gör rättegångarna stängda, och att detta kommer ske även i Assanges fall. Jag tycker att det är otroligt märkligt att ett fall som blivit så ifrågasatt i media kommer att avgöras bakom lyckta dörrar. Dessutom är tydligen häktningsrättegångar väldigt slappa i Sverige, vilket är jävligt märkligt med tanke på att en vistelse i häkte kan vara jobbigare än en vistelse i fängelse. Det finns dessutom ingen gräns för hur länge man kan vara häktad, som exempel tar de en kvinna som satt häktad i tretton månader, vilket är en absurd tid, speciellt med tanke på att hon inte blev fälld väl i domstol.
Men det mest förvånande och också det värsta är att svensk domstol tydligen inte översätter utredningar till den åtalade personens språk. Tydligen så kan man få hjälp med muntlig översättning av en tolk men även detta ska kanske strypas. Det borde vara en självklar rättighet för alla att få ta del av uppgifter om ett åtal som riktats mot en på ett språk man begriper och att kunna tillgodogöra sig detta i lugn och ro.
Det känns som att Sverige borde sopa lite framför sin egen port innan vi anklagar andra länder för att vara skurkstater. För en utländsk medborgare som blir åtalad här kan processen säkert te sig minst lika Kafkaartad som för kvinnan som blev åtalad för förtal i Grekland när hon anmält en våldtäkt i landet.
Kafka-kopplingen är genial.
Utomordentligt inlägg, även om analysen förstås lämnar åtskilligt att önska. Strindbergska (Bonnier-)makter skulle man väl också kunna associera till. Assange är onekligen en ljusbringargestalt i svartaste sionistmörker.