Kreativa frizoner.

Jag ritar ganska mycket. Ibland frågar folk om jag har gått på konstskola eller om jag skulle vilja bli illustratör eller något sådant. Nu tycker jag förvisso att jag är långt ifrån så bra som skulle krävas för en sådan karriär (jag kan t.ex. ej rita armar samt suger på att slutföra) men även om jag vore det så är det inget jag hade velat. Jag har svårt att tänka mig något tråkigare än att sitta och rita dagligen på beställning, allvarligt talat. Däremot att skriva på beställning har jag absolut inga problem med.

Jag tror att det är viktigt att man har kreativa frizoner, saker man gör utan att man känner att man ska ”satsa” på det eller liknande. Skrivandet gillar jag och det är framförallt en hobby men det är också förenat med prestationskrav eftersom jag hoppas kunna ta det vidare någon gång i framtiden.Med ritandet känner jag inte att jag behöver prestera på samma sätt, jag jämför mig inte med dem som är bättre.

Har ni några kreativa frizoner? Eller några andra hobbys som inte är kreativa men fyller samma funktion?

5 reaktioner till “Kreativa frizoner.”

  1. Jag har inget liknande som jag kan komma på, men jag vet att min kompis Kajsa tänker likadant. Hon gick på en konstlinje på folkhögskola och har alltid hållit på och målat mycket, hon är jättebra på det men har oerhört höga krav på sig själv och oerhört mycket prestationsångest jämt. Så hon började brodera. På frihand, helt utan att veta någonting om hur man ”ska” göra. Hon har pratat mycket om att det varit jätteskönt för henne.

  2. Jag förenar allt med prestationskrav vilket har lett till att jag slutat med det mesta, sjukt sorgligt och jobbigt samtidigt. Men vet liksom inte hur man ska få bort känslan av att man slösar massa tid om man är inte gör något helt fantastiskt.

  3. Jag gör precis likadant! Klottrar små troll i marginalen på föreläsningar och plockar fram akrylfärgerna några gånger om året, när andan faller på. Jätteskönt att lämna något ofärdigt i ett par månader, nästa gång man plockar fram är det inte samma idé längre utan det växer liksom fram.

  4. Jag har en liten bok jag målar blommor i och pressar blommor och klistrar in om somrarna. Världens oviktigaste sak egentligen, men det är lite som terapi, att måla kronblad och pyttesmå ståndare och pistiller. Min mor brukar säga att jag ska måla sälja akvareller men jag vill inte, det skulle liksom förstöra hela syftet, och dessutom skulle jag ha skitsvårt att skiljas från något jag målat :<

  5. För mig är det dels olika typer av handarbete och dels ridning. Jag jobbar med datorer, det jag gör är både skoj och värdefullt, men det är sällan jag på jobbet har ett resultat jag kan hålla i handen. När jag har stickat eller sytt eller virkat eller vävt, då har jag ett påtagligt resultat och den kkänslan älskar jag. Jag ritar en del också, men inte tillräckligt ofta för att bygga upp tekniken och därför blir det aldrig så bra som jag vill. Jag har sålt sömnad ibland, men mycket oftare ger jag bort mina alster – ett av de vackraste minnen jag har är hur vacker min vän v ar i brudklänningen jag sytt!

    Ridningen är en annan sak för där handlar det inte bara om min egen förmåga, utan det är också samspelet med en annan levande varelse, en som jag inte kan styra med ord eller logik utan där våra kroppar möts på ett sätt som aldrig sker mellan människor, åtminstone inte för mig…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *