Lärarkrisen.

Detta med lärarkrisen sägs bero framförallt på att läraryrket har för låg status och statusen ska höjas med hjälp av en lönehöjning. Jag ser det inte som en omöjlighet att jag själv slutar som lärare, lite beroende på hur möjligheterna att läsa till pedagogik till de ämnen jag ska läsa in ser ut. Jag har även jobbat som lärarvikarie och jag kan säga att det som gjorde mig absolut mest avtänd på yrket var den otroligt stressiga situation lärare har idag. Lönen är låg och den behöver höjas, men jag tror inte att den behöver höjas med så mycket som 10 000 om man bara såg till att arbetsmiljön för lärare var bättre.

De flesta som utbildar sig till något vill jobba med det yrkets kärnsyssla. En lärare vill undervisa, en sjuksköterska vill ge vård och så vidare. Men om en massa tid och energi går till att göra helt andra saker, som till exempel att få eleverna att vara tysta, sitta i krismöten eller fylla i en massa papper för att hålla ”ryggen fri” så får man inte så mycket tid över till undervisning. Det tycker man såklart är himla tråkigt när man utbildat sig i förhoppningen om att få göra något helt annat.

Jag skulle älska att jobba som lärare och skulle kunna göra det för en relativt låg lön så länge jag faktiskt fick hålla på med lärande de mesta delen av tiden och inte en massa annat strunt men så ser det tyvärr inte ut idag. Detta kräver såklart att det finns bättre elevvård på skolan, bättre ledning, bättre rutiner och mer folk i klassrummen vilket också kostar pengar. Jag kan känna att det ensidiga fokuset på att höja lärarnas löner gör att skolmiljön hamnar mycket i skymundan. Jag tror inte att höjda lärarlöner spelar så stor roll så länge man inte också gör något åt skolan som arbetsmiljö.

Att det behöver plöjas ner mer resurser i skolan och skapas tätare samarbeten mellan skolan och socialen, ungdomspsykiatrin så att skolan slipper axla de social problem som många elever har ensam är ett faktum. Jag tycker också att det är viktigt att man på allvar diskuterar större omorganiseringar av skolans struktur, till exempel det förstatligande man har diskuterat lågintensivt under en längre tid. Oavsett så hoppas jag att debatten kan mogna till sig lite och börja handla om skolan och den övriga personalen lite och inte bara om lärarna.

10 reaktioner till “Lärarkrisen.”

  1. Du kan bli lärare för studenter på högskola/universitet. Det är nog inte lika mycket strul.

    1. Men då behöver man ju vara typ professor i ämnet? Dvs bland den absoluta toppen inom det ämne man studerar. Hehe, lycka till med det för mig.

  2. Iden är väl att har man jättekompetenta lärare med hejdundrande ledarförmåga (utöver sin sakkunskap osv) så kan de få en klass att inte vara stökig utan lyssna, vara motiverade, diskutera och allt annat man vill att elever gör. Jag tycker det stämmer till viss del, för min erfarenhet från grundskolan och gymnasiet är att med samma klass och skola i övrigt så skiljde sig ändå lektionsklimatet åt väldigt mycket beroende på läraren. Medan en del lärare konsekvent hade kaos på sina lektioner hade andra effektiva lektioner med bra stämning.

    Sen påverkar ju det iofs inte pappersarbete. Och jag tycker heller inte att det är så enkelt att all klassrumsmiljö står och faller med läraren (även om det nog är den enskilt viktgiaste faktorn) utan det kan ju även generellt bli mycket bättre miljö i mindre klasser/ halvklass. Eller om man råkar gå i en klass med elever som mår bra och beter sig väl, och låter även de lärare som inte är fullt så bra på att hantera/ kontrollera en stor grupp vilda människor få komma till sin rätt och kunna lära ut sitt ämne på ett bra vis.

    1. Visst kan lärare göra stor skillnad. Klassrumsmiljö påverka sju extremt mkt av vem som är läraren. Att elever är tysta betyder dock inte att de lär sig eller att det saknas sociala problem i klassen. Jag tror att det dels behövs bättre lärare men att det också behövs mer folk så att läraren tillåts fokusera på sin grej.

      1. Det är väl lite svårt att skilja på orsak och verkan….bättre lärare kan ge bättre klassrumsklimat – mer trivsamt klassrumsklimat kan göra att lära trivs och vill stanna kvar.

        Har även hört lärare prata om att det som får många att sluta är att man knappt kan göra karriär. Man jobbar med samma sak som nyutexaminerad som när man jobbat i 40 år – och för inte jättemycket bättre lön.

        Och tyst är väl ett tveksamt ordval från min sida – tysthetstjatet i skolan är ju nästintill hysteriskt – men jag menar fokuserat istället för rörigt och ineffektivt.

  3. Så länge det finns tid till pappersarbetet ser jag inga större problem med det, och ledarskap i klassrummet är lika mycket läraryrke som att undervisa i ämnet. Grejen som jag ser det är att planeringstiden är i stort sett obefintlig på många skolor, vilket gör att den lilla tid som blir över utanför lektionerna får ägnas åt att släcka bränder istället för att kunna jobba långsiktigt. Detta ligger i sin tur faktiskt i en annan del av läraryrkets låga status: förtroendet för att lärare faktiskt jobbar är väldigt lågt (lite som du skrev om polisen). Tyvärr tror jag att ett ytligt krav på högre lön, som är det utomstående ser, snarare spär på en sådan bild än hjälper till att lyfta läraryrket.

    1. Ledarskap är såklart viktigt. Problemet är att mkt sociala problem som eleverna bär med sig vältras över på skolan och därför också läraren, eftersom skolor generellt inte har personal för att handskas med allt detta.

      1. Det här med för lite resurser för sociala och psykiska problem är intressant! Jag tror det är helt sant. En annan grej är att även de resurser man lägger ner på t ex psykiska problem äts upp av allmänt resursbrist; vet flera barn med relativt svåra diagnoser, som officiellt får hjälp genom egna timmar med assistent – men i praktiken används assistenten till alla barn eller jobbar inte så många timmar som de får betalt för då det är svårt att hitta folk som vill jobba till så låg lön (tydligen?). Så officellt läggs mer resurser på såna saker, än vad som sker i praktiken…

  4. Jag studerar till fritidslärare och följer såklart debatten om lönerna med mera. Jag tycker också de har en lite frelaktig, enkelspårig vinkling, facket kräver till exempel 10000 mer i lön i månaden. Jag ser att lönen inte är det största problemet utan det är arbetsvillkoren. Mindre stress och arbetsbörda och fler anställda skulle göra det lättare och roligare, endast pengar är inte svaret.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *