Om demokratiska kanaler, folkomröstningar och Alby är inte till salu.

I Sverige har vi representativ demokrati. Detta innebär att vi väljer politiker till stat, landsting och kommun som sedan för ”folkets talan”. Vi har inte någon direktdemokrati, inte heller har vi representativ demokrati med direktdemokratiska inslag. På senaste tiden har det dock snackats en del om folkomröstningar, speciellt kring Alby är inte till salu. Där framställs det som om medborgare har en ”extra” kanal att driva sina frågor igenom som är inlemmad i själva det politiska systemet, alltså att om det är tillräckligt många som klagar på ett enskilt beslut så kan folkets åsikt hörsammas och så vidare.

För ett tag sedan så kom möjligheten för medborgare i en kommun att väcka initiativ till folkomröstning. Detta innebär att en behöver samla in underskrifter från 10% av alla medborgare i kommunen inom loppet av 6 månader, vilket är ganska omfattande. Om detta görs så lyfts frågan i kommunfullmäktige, som alltså måste godkänna för att folkomröstningen ska komma på fråga. Om folkomröstningen hålls är resultatet inte bindande, utan kommunen kan göra vad fan de vill alldeles oavsett. Detta är inte direktdemokrati på något vis, det är bara ett alternativt sätt att genomföra en protest.

Det finns såklart en massa inofficiella kanaler att driva sina frågor i, till exempel genom att hålla demonstrationer som den politiker som är intresserad av vad folk vill ju kan välja att uppmärksamma. Möjligheten till att väcka initiativ till folkomröstning framställs dock som mer ”direkt”, men i enlighet med ”de demokratiska spelreglerna” och så vidare. Vill du har förändring? Starta en namninsamling! Kanske kan du ha turen att din fråga kan behandlas i kommunfullmäktige! Ungefär som om inte alla större rörelser, opinionsyttringar och så vidare borde behandlas där oavsett om en har en lista med tusentals namn. Ungefär som om de inte sitter där på folkets mandat, för att föra deras talan och driva deras frågor. Nej, de ska sitta där och bestämma över våra huvuden om vi inte anstränger oss jävligt hårt för att få 10% att skriva under på ett halvår. Förstår ni hur mycket arbete det är?

När det protesteras mot den rådande ordningen sägs det att vi ska använda ”demokratiska kanaler”, men vad är det för kanaler? Möjligheten till att väcka initiativ till folkomröstning är på många sätt den idealiska ”demokratiska kanalen” för den som helst inte vill veta av människorna vars liv de styr över. Det tar en jävla massa tid ur de aktivister som engagerar sig och om det väl skulle funka så är det ingen som behöver bry sig. Alla dessa underskrifter blir till en punkt på ett jävla möte, och sedan är det klart. Då har allt skett i ”demokratisk ordning” men det är väl ingen som tycker att någon har fått göra sin röst hörd, fått sin åsikt räknad.

Jag tycker inte att det är bra att vi ”fått” den här möjligheten att väcka folkinitiativ. Jag tycker tvärtom att det är kasst. Varför? Eftersom det är en sån jävla chimär, det är verkligen ett sätt att få människor att kanalisera sin politiska energi i något som tar extremt mycket tid och som inte behöver betyda någonting för politikerna. Det är ett sätt att lura i människor att de har någon slags ”inflytande”, att lura människor att lägga jävligt mycket energi på att göra saker i ”god demokratisk ordning” och sedan hoppas på att de ändå inte kommer palla med det.

Om kommunfullmäktige hade brytt sig om vad Albyborna ville så hade de behandlat den här frågan jävligt mycket tidigare, innan de samlat in 10% av rösterna. De hade märkt att det här är en fråga många tycker är stor och viktig. Men nu har de valt att istället haka upp sig på det här fåniga tioprocentskravet. Varför? Det är jävligt uppenbart att det som skett här att aktivisterna blivit tillsagda att göra allt i ”god demokratisk ordning” eftersom de då kommer att bli hörsammade, men att ingen egentligen trott att de där underskrifterna skulle samlas in. Att det var ett sätt att lugna ner stormen, lägga ut en dimridå och låtsas som att det ”finns vägar för inflytande” när det i själva verket inte gör det, inte i praktiken.

Frågan går från att handla om innehåll till att handla om form. Diskussionen rör inte längre om husen ska säljas eller inte, utan om det ska hållas en omröstning om det eller inte. Istället för att diskutera om allmännyttan ska säljas ut och hur det påverkar människorna som bor där så diskuteras det huruvida alla underskrifter var giltiga eller inte. Vem fan bryr sig? Det viktiga är inte om de nått upp till den där jävla gränsen som ni satt upp. Den gränsen är ingenting objektivt, det är inte en naturlag kring hur folkomröstningar ska fungera, det är bara något människor med makt har hittat på för att kunna hänvisa till ”demokratiska kanaler” när någon visar sitt missnöje.

Jag tycker att det är ett bra och imponerande arbete som personerna bakom Alby är inte till salu har bedrivit. Jag ser fullmäktiges agerande i frågan, deras bortshabblande av hela grejen, som en otroligt tydlig signal om vilken jävla skit allt snack om ”demokratiska kanaler” är. Det blir liksom inte tydligare än såhär vilket skådespel allting är.

9 reaktioner till “Om demokratiska kanaler, folkomröstningar och Alby är inte till salu.”

  1. En ”kanal” som du väl känner till men väljer att inte nämna: envar har möjlighet att bli medlem i ett politiskt parti och se inifrån hur den representativa demokratin fungerar. Många fler borde utnyttja den möjligheten.

    1. Det beror på hur du definierar ”möjlighet.” Alla har inte tid, energi, utbildning eller tid, energi och pengar till utbildning nog för att hamna på en post där de kan förändra något.

      1. Visst, det är en personlig prioriteringsfråga. ”Utbildning” till politiker, politisk skolning, får man dock inom partiet.

        1. Tror du att det faktum att typ alla inflytelserika politiker är vita, och de flesta av dem män, beror på att det mest är vita och mest män som bryr sig om sina och andras liv? Eller kan det vara så att det är olika lätt för olika människor att hamna där?

    2. Fast kommentarer som den här raserar ju hela poängen med en representativ demokrati. Alla ska inte behöva bli politiker själva för att demokratiska värden ska upprätthållas – i så fall finns det väl inget annat alternativ än att vi blir en direktdemokrati.

      Det här är precis som folk som börjar komma med argument som ”gör det bättre själv då” närhelst en kritiserar något som helst yrke i samhällets tjänst (läkare, lärare, etc). Nej, jag ska inte behöva kunna göra det bättre själv för att få uttrycka en åsikt om att vården eller utbildningen jag får är undermålig.

      1. Jag tror det är viktigt att folk engagerar sig mkt i partipolitiken för att den representativa demokratin ska fungera, idag gör de flesta inte det för att partipolitik suger så jävla mycket och ändå inte har någon makt, eftersom allt bestäms av olika toppar i Eu.

  2. Förvisso behöver den politiska representationen bli mer jämställd. Jag tror det blir lättare att åstadkomma det om det kommer in fler medlemmar.

  3. Albyborna med Megafonen i spetsen tar fighten mot utförsäljningen av vårt gemensamma för allas vår välfärd. Kampen mot utförsäljning av allmännyttan i Alby är inte avgjord ännu. Men var finns övriga Sverige? Det är självaste fan att inte alla vi som säger oss stå för ett alternativ till alliansens politik inser vikten av albybornas kamp. Stödgrupper borde upprättas för att mobilisera till stöd för albybornas kamp. Vi som vill skapa ett alternativ till alliansens 2/3-samhälle borde agera nu!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *