Etikett: 50shades

Kvinnors kultur.

Jag har på senare tiden gjort ett aktivt val att strunta i att läsa eller kolla på till exempel Twilight eller 50shades, eller överlag kultur som många kvinnor konsumerar och som det blir ”debatt” kring. Jag tycker det är problematiskt när det kommer kultur för kvinnor som precis varenda jävel ska ha en åsikt om, är det feministisk eller kvinnoförtryckande eller vad?

Kvinnors kultur, kvinnors leksaker och beteenden ska ständigt problematiseras. Det ska ständigt diskuteras huruvida den där boken, den där filmen, är feministisk eller inte. Vem fan bryr sig egentligen, kan jag känna?

Måste allting som kvinnor rör vid verkligen placeras in i kategorierna feministiskt/antifeministiskt? Det är extremt problematiskt. Ofta när olika kultur debatteras så brukar det låta typ ”detta är antifeministisk eftersom kvinnan är stereotyp på det här sättet” och sedan så ska det komma någon annan som ba ”nejmen det är visst feministiskt eftersom det faktiskt är kvinnans fria val att göra så”. Båda positionerna här är problematiska. Att något är ett ”val” är egentligen ganska irrelevant, en massa kvinnor gör dagligen val som kastar dem djupare ner i förtryck. Samtidigt är det faktiskt något positivt att kvinnor framställs som agenter i olika situationer, istället för att bara vara passiva.

Men framförallt; som kvinna måste en kunna konsumera den kultur, se ut hur en vill och så vidare utan att detta ska problematiseras från feministisk håll. Det är liksom inte som att kvinnor idag saknar press på att vara på olika sätt, vi behöver inte press från ännu ett håll.

Kan vi inte börja diskutera mäns kultur någon gång? Hur väldigt mycket av den till exempel är extremt våldsam och innehåller stora mängder sexism. Vad gör detta med männen? Men nej, det är såklart alltid kvinnor som ska stå i skottgluggen och genomföra en massa förändringar av sig själva för att vara goda feminister, för det vet vi ju att om kvinnor slutade läsa Twilight så skulle kvinnoförtrycket upphöra…

Jag vill inte konsumera denna kultur. Dels för att jag inte är intresserad rent så, men också för att jag inte pallar vara ännu en av dem i raden som ska ha en jävla åsikt om det. Jag skiter väl i om tonåringar läser Twilight eller om medelålders kvinnor läser 50shades, det är för fan inte det kvinnoförtryck handlar om. Och jag är så trött på dessa ständiga jävla ”debatter” som alltid lyckas landa i att kvinnor minsann måste sluta konsumera viss kultur om de vill sluta bli förtryckta eller vara goda feminister. Jag känner bara: vem fan bryr sig?

Om Twilight, 50shades och Det Fria Valet™.

Det har varit en del snack de senaste åren om Twilight-böckerna, och nu även om 50 Shades of gray-böckerna. Jag har inte läst någon av dem och är inte heller intresserad av att göra det, varken för att jag är intresserad av böckerna som sådana eller av att ”kritisera” dem. Däremot vill jag sammanfatta lite tankar kring debatten som gått kring det hela.

Jag finner det problematiskt att det nästan alltid är kultur som kvinnor ägnar sig åt som kritiseras hårdast. Nej, det kanske inte är något feministisk med en bok som handlar om en kvinna som lever för en vampyr eller ingår i ett Bdsm-förhållande med en man, men så kan det väl fan få vara? Finns säkert gått om sexism i populära pojkböcker men de blir inte utsatta för samma ”granskning”. Antar att det är samma mekanism som får oss att hata på Biebers fans, det kvinnliga ska ständigt nedvärderas och synas.

Det finns absolut en sexism i att ständigt sätta ljuset på kvinnors agerande, hur kvinnor upprätthåller sin egen underordning och så vidare, hur mycket poäng en än kan ha i det enskilda fallet. Intressen som är exklusivt kvinnliga ses sällan på med blida ögon. En kan fråga sig hur vi hade sett på 50shades eller Twilight om publiken hade varit till lika stor del män som kvinnor. Frågan är inte om kulturen i sig är ”bra” eller ”dålig” ur ett feministiskt perspektiv utan var en väljer att lägga fokus, och sorgligt ofta hamnar det just på att kritisera kultur som många kvinnor konsumerar.

Vad jag däremot tycker är konstigt är när folk försvarar Twilight eller 50shades genom att säga att det faktiskt är kvinnorna som ”väljer själva” i böckerna. Det lyfts fram att kvinnorna är drivande karaktärer. Att de är drivande kan ta sig uttryck i att det ”gör val”, något som enligt vissa automatiskt gör en kvinnlig karaktär feministiskt. Rätta mig om jag har fel, men det är väl ändå ganska ovanligt med böcker med kvinnor i som liksom är helt jävla passiva? Speciellt om de råkar vara huvudpersoner, vilket faktiskt inte är sådär fruktansvärt ovanligt att en bok blir feministisk bara för att den innehåller en kvinnlig huvudkaraktär. Att hävda det är att ignorera en otroligt omfattande mängd litteratur.

Ibland sägs det att eftersom kvinnorna själva väljer okonventionella vägar i livet, som att vara ihop med en vampyr och leva i ett Bdsm-förhållande så gör de motstånd mot samhällets normer och värderingar. Detta är för mig en väldigt konstig syn på saken. De flesta kvinnor som är i destruktiva förhållanden kan knappast köra på utan motstånd från familj och vänner. Är det feministiskt att välja bort familj och vänner för en man?

Jag kan förstå att det kan ses som feministiskt att till exempel vända ryggen mot en familj som försöker styra en och leva med den en älskar, men mycket av inflytandet från vänner och familj kan ju faktiskt vara jävligt viktigt och vettigt. Bara för att någon försöker ”styra” en gör det inte att den personen står för något slags patriarkalt inflytande, det kan faktiskt lika gärna vara ren omtanke om människor en tycker om. Vidare kan en gott frigöra sig från en patriarkal och begränsande relation för att trava rakt in i en annan, rentav värre.

Och så det här med att ”göra val”. I den tid vi lever i så lyfts Det Fria Valet™ alltid upp som något stort, feministiskt och frigörande. Vad innebär det egentligen? Visst kan det finnas en poäng i att kvinnors val problematiseras i betydligt högre grad än mäns i ett patriarkalt samhälle, men detta gör inte kvinnors val till något automatiskt gott. Kvinnor är också influerade av patriarkatet när de beslutar kring saker och ting. En sak en måste förstå när det kommer till patriarkatet är att en stor del av det bygger på kvinnors frivilliga underordning. Att en kvinna gör ett ”val” utan att direkt tvång är inblandat gör det inte fritt från patriarkala strukturer. Kritiken mot böckerna bygger väl, som jag förstått det, inte på att huvudpersonerna är förskräckliga kvinnor/feminister eller liknande utan på att böckerna romantiserar något som är patriarkalt. Det är ju liksom inte den kvinnliga huvudkaraktären som är utsatt för kritik, utan hur författaren valt att skildra hens tillvaro.