Detta är inte martyrskap.

Denna hyllningstext till Juholt, om hur han visade sig vara ”större än partiet” när han tillslut avgick är så konstig. Det är ju inte som att han hade kunnat göra på något annat sätt? Jag undrar om det är någon som på allvar tror att det var han allena som tog beslutet att avgå, om det var han som mitt ur ingenting tog upp det på krismötet till allas stora förvåning och som trots protester insisterade på att det skulle vara det bästa för partiet. Så var det nog inte.

Det finns faktiskt inget hedervärt med Juholt. Han har klamrat sig fast trots att det länge varit uppenbart att det inte kommer hålla, han har ljugit och betett sig allmän ovärdigt för en partiledare.

Man blir inte martyr för att man tar chansen att få ett av de mest prestigefyllda politiska uppdragen och sedan blir tvungen att avgå för att man inte fixar det. Tyvärr. Man blir inte martyr för att man som partiledare gör det som är oundvikligt bäst för partiet. Det är att sköta sitt uppdrag korrekt, inte att göra något fint och godhjärtat.

Vi lever uppenbarligen i en värld där det förväntas av politiker att de ska sätta sig själv i första rummet, framför partiet och sitt uppdrag, så till den grad att det hyllas att de under påtryckningar gör slut på en situation som uppenbarligen är ohållbar. Att de förväntas klamra sig fast vid makten så till den milda grad att de struntar i att deras avgång krävs från en mängd olika håll och att situationen är uppenbart ohållbar.

Det beteende som Juholt har uppvisat är inte hedervärt. Det är på sin höjd helt okej.

Det kan väl för helvete vara lite båda delarna?

En sak bara: folk som ba ”Juholt avgick inte på grund av mediadrevet utan pga att han orsakade ett sådant”. Jamen det kan väl för helvete vara lite båda delarna. Typ att Juholt inte var så himla bra men att han kanske hade kunnat härda ut och växa om inte media vittrade svaghet, kris och avgång såsom gamar vittrar efter lik. Få har uttryckt åsikter att Juholt är bäst, att han var lämpad för posten och så vidare. Många har däremot uttryckt åsikten att han har fått oförtjänt mycket negativ kritik. Glöm för all del inte att detta drev sattes igång av den där lägenhetsbidragshistorien som faktiskt var extremt uppförstorad av media.

#drev68.

En massa personer är arga på drevet mot Juholt som har därför skapat någon slags metadrev, alltså drev mot medierna, på twitter under hashtaggen #drev68 där man kräver att journalisterna ska ”avgå” och så vidare. Detta är en himla lustig reaktion tycker jag, ett roligt sätt att framföra en relevant poäng.

Sen är det också en massa personer som tycker att drevet mot Juholt är helt berättigat eftersom han trots allt har skött sina kort dåligt. Det är ett argument jag kan förstå, drevet handlar inte bara om en allmän motvilja emot socialdemokratin utan även om att Juholt är jävligt kass och att Socialdemokraterna är ett djupt splittrat parti som inte har förmått levererar ett alternativ till den nuvarande politiken. Det är värt att kritisera det.

Men detta handlar inte om huruvida Juholt ska sitta kvar eller ej. För det första är det väl en fråga som ska skötas inom partiet och inte av medier. Visserligen kan man göra en poäng genom att uppmana till avgång på en ledarsida eller i en debattartikel men det blir smått parodiskt när det görs på nästan daglig basis. Man hinner ju knappt tänka inom partiet när dessa avgångskrav haglar.

Juholt har absolut gjort fel och gjort sig förtjänt av stora delar av de negativa skriverierna. Drevet rörande hans bostad var bara fånigt men när det kommer till hans förmåga att ångra sig lite för ofta och för snabbt och dessutom att han gärna tar i lite för mycket för att skapa en retorisk poäng. Detta stämmer absolut. Problemet är att mediabevakning av honom står totalt ur proportion om man jämför med mediabevakningen av borgerliga politiker. Det har också sin förklaring i att han är ny och leder ett parti i kris, så intresset är såklart gigantiskt. Men någon jävla gräns får det väl finnas på hur många gånger man kan rapportera om precis samma nyhet ur olika vinklar och stadier.

Jag vill också förtydliga att det för min del inte handlar så mycket om den befintliga bevakningen av Juholt som om den obefintliga bevakningen av precis alla andra med makt och inflytande. Jag förstår att ni har det svårt på tidningsredaktionerna, ja förstår att ni bara jagar förstasidesstoff. Men snälla, försök att bevaka något annat än Socialdemokraternas kris.

Det är viktigt att det skrivs om Julholts misstag, men jag skulle önska lite mer proportionerlig bevakning.

Den här Juholtgrejen alltså. Jag tycker ju då verkligen att det är fel att han har gjort fel/fuskat med bidraget. Det är skitbra att detta har uppdagats, det tycker jag verkligen. Jag tycker även att det är rimligt att hans lämplighet som partiledare diskuteras.

Däremot tycker jag att drevet kring det är helt ur proportion. Det har liksom varit huvudnyheten i drygt en vecka och det kommer spekulation på spekulation om hur detta påverkar honom och socialdemokraterna, om han kommer avgå eller inte och så vidare. Aftonbladet har till och med skrivit en artikel om hur de gjorde när de avslöjade fusket, vilket är metajournalistik i sitt esse. Det märks tydligt att historien ska vridas och vändas till den sista jävla droppen är urkramad.

Om man jämför detta som enligt Juholts egen utsago inte varit medvetet och som dessutom inte verkar vara ett formellt regelbrott med Carl Bildts inblandning i de människorättsbrott som skett i Sudan måste jag nog säga att det sistnämnda känns en aning mer allvarligt, och ändå har det fått ungefär en tiondel av den uppmärksamhet som Juholts eventuella fusk har fått.

Juholt har gjort fel och det ska tas på allvar. Däremot skulle jag önska att media kunde rapportera på ett sätt som var lite mer proportionellt gentemot det som faktiskt har hänt och kanske vara lite mindre kritiska mot just socialdemokraterna. Jag ser ärligt talat inte vad varken Juholt eller Sahlin har gjort för att förtjäna dessa extrema hatkampanjer.