Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Radikalfeminist och kommunist vid namn Fanny Åström (mellannamn: Arsinoe) som studerar pol.kand. vid Uppsala Universitet. Bloggar om relationer, kommunism, feminism och ideologi.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

twitter

Twitter 25/3. Att vara politiskt engagerad.

Hatar den här falska uppdelningen som finns mellan ”politiskt engagerade” och ”vanligt folk”. Alla bryr sig om politik, det styr våra liv. Så ofta jag pratar med människor som liksom har komplex för att de inte ”sätter sig in” tillräckligt. Blir också irriterad när vissa verkar se det som någon slags plikt att sätta sig in i politiska skeenden, att det gör en bättre.

Jag skiter i ”politik”, jag tycker inte att det är ett intressant ”ämne”. men mitt liv påverkas av politik, därför måste jag bry mig. Att förstå det som händer en på en politisk nivå är något alla kan göra, det är ingen fråga om specialintresse eller specialkunskap. De flesta har insikter som kan politiseras, men hindras från att se dem som politiska för att ”politiken” anses vara ett specialområde.

Och politik är INTE detsamma som parlamentarism, politik handlar om makt och det äger rum hela tiden. Vad är ens en ”politisk fråga”. Detta är en avgränsning som har gjorts åt oss, den måste ständigt ifrågasättas.

Något av det värsta jag vet är när den politiska eliten skämmar de som inte deltar i det politiska spel de har definierat. Politikergubbar som tycker att folk ska ”engagera” sig, men alltid på deras villkor.

Om en inte bryr sig om ”politik” är det troligen för att en inte ser hur det är relevant i ens eget liv eller hur en kan påverka. Det är upp till oss ”politiskt engagerade” att påpeka de politiska aspekterna i andra människors liv, inte göra det till en plikt. Folk kommer inte börja intressera sig för politik för att det anses ”fint”, utan för att de förstår hur det rör dem.

Frågan är ju också om det ens är önskvärt att fler ska ha politik som något slags ”intresse”. Tror politisk förändring uppnås bäst om människor ser på sina egna liv, förstår den politiskt och jobbar för förändring. I motsats till att en grupp ”politiskt intresserade” ska ta kommando och komma fram till hur samhället ska se ut.

Folk saknar på goda grunder tilltro till de politiska kanaler som erbjuds, därför används de inte. Problemet är samhället, ej individer. När till exempel valdeltagandet är lågt så beskrivs det ofta som att folk är ”oengagerade” snarare än att systemet suger. Och när vi väl engagerar oss gör vi det på fel sätt. Dvs inte inom partier. Den politiska eliten definierar vilket slags politisk engagemang som är legitimt och hur det ska äga rum. Tycker detta syns extra tydligt när ungdomars politiska engagemang diskuteras. Det är aldrig fint och seriöst nog. Ungdomar ska antingen drillas i olika partiers ungdomsförbund eller hålla käft.

Vill inte att politik ska vara ett strävsamt sisyfosarbete, det är något som ska leda till förändring, inte en ”hobby”.

Se upp!

Har fått info om att det tydligen finns vissa som typ försöker ”infiltrera” feministiska nätverk, oklart varför. Bland annat på Facebook har det dykt upp folk som har ytlig analys, mest är vänner med/kommenterar varandras grejer, som vill gå med i feministiska grupper, ofta med skälet att de vill ”utvidga” sitt feministiska nätverk.

Jag har själv stött på twittrare som har närmat sig på ett ”vänligt” sätt men ställt mycket personliga frågor utan att själva varit särskilt öppna med sin identitet vilket har fått mig att fatta misstankar. Dessa har ofta haft en väldigt frasradikal feministisk analys, mycket explicit manshat men väldigt lite analys och egna erfarenheter.

Detta behöver inte nödvändigtvis vara ett problem, MEN vissa av dessa personer har visat stort intresse för transpersoner, ofta med förevändningen om att de vill ha talare/föreläsare till något evenemang, för att göra ”research” eller liknande. Det är MYCKET viktigt att vara vaksam inför detta, transpersoner riskerar att utsättas för hatbrott i en hög grad och därför är det onödigt att bidra till en eventuell kartläggning. Vissa väljer kanske att vara offentliga, men det skulle ändå utgöra ett problem om det spreds på en större plattform. Även om en är öppen med namn och så vidare så är det onödigt att underlätta kartläggning. Dessutom kan det vara så att en person faktiskt inte är så öppen som du tror, utan bara valt att vara det inför en liten krets. Kolla därför en extra gång innan du avslöjar någons könsidentitet, sexuella läggning eller värderingar för en utomstående.

Kolla också upp folk en extra gång innan du godkänner dem till feministiska grupper. En bra grej kan till exempel vara att kolla när kontot startades, hur många vänner personen har och så vidare. Det är onödigt att vi exponerar oss inför personer som inte är vänligt inställda.

Detta är även en påminnelse till mig själv. Jag kan ibland utgå från att den som skrivit något offentligt på typ twitter tycker det är okej att synas på bloggen, men det behöver inte alls vara sant. Jag har en större plattform än de flesta och därför kan det vara ganska jobbigt att exponeras för så många, och dessutom i ett sammanhang som av många anses ”extremt”.

Sprid denna information! Det är viktigt för många medfeministers säkerhet.

Twitter 9/12. Barnfödarstrejk.

Tycker verkligen att det är vidrigt hur de som föder barn behandlas i detta samhälle. Ciskvinnor förväntas offra sig för ”samhället”, ”mänskligheten” osv. Att barnafödandets risker inte tas på allvar en konsekvens av detta. När människor tycker att det är ”naturligt” att det finns risker förknippade med barnafödande, och därför bara accepterar dem. Lustigt hur ”naturligt” bara är ett argument när det gäller risker som drabbar främst kvinnor.

Jag kan inte tänka mig att föda ett barn till en värld där de risker en graviditet innebär inte tas på allvar. Jag kan inte tänka mig att föda barn i en väld där jag kommer förväntas vara hemma från jobbat längre än min partner. Jag kan inte tänka mig att föda barn i en värld där människor kommer se ner på mig när jag tar en fika med mina vänner med barnet. Jag kan inte tänka mig att föda barn i en värld där reproduktion anses vara min skyldighet och mening i livet, inte ett val.

Att gå i barnfödarstrejk handlar om att kräva sina rättigheter. Att säga; jag är något mer än denna livmoder. Fram till att samhället erkänner att jag först och främst är människa, i andra hand mina reproduktiva förmågor, kommer strejken fortgå. Fram till att samhället slutar avkräva att min kropp ska användas till något mer än mina egna syften, kommer strejken fortgå.

Att skaffa barn i detta samhälle är inte ett fritt val, det är ett resultat av ideologiskt tvång. För mig handlar det om att erkänna mig själv som människa. Jag behöver inte uppfylla någon ”uppgift” för att vara värdefull. Jag vill inte vara fånge i min kropp, att den ska definiera mig och mitt liv. Jag vill vara min egen.

Twitter 11/11. Angående män inom feminismen.

Rörande män inom feminism: huvudpoängen är inte att män inte kan vara feminister, utan att de måste göra feminism på ett annat vis. Tror inte på något sätt att män inte kan få insikt i hur patriarkatet fungerar, men de har ett annat utgångsläge i kampen emot det. För mig är manliga feminister inte sällan ett reellt problem. De tar tolkningsföreträde, snor rampljus och så vidare.

Men jag tror såklart att det går att engagera sig i en kamp utan att själv vara den som förtrycks. Gör själv detta antirasistiskt. En måste bara göra det med större ödmjukhet och medvetenhet om sin position. Betyder dock inte att en inte kan ha en egen analys. Det är ett ofog när allt som kommer ur munnen från en förtryckt antas vara sant. Alla kvinnor är inte feministiskt medvetna till exempel. Har fått det vänt emot mig många gånger av män att de minsann träffat en kvinna som tycker si och så, som om det bevisade något.

Att lyssna på de förtryckta behöver inte innebära att anpassa sig efter minsta vink, däremot att ha ödmjukhet inför ens egen position. Tycker det är minst lika illa när män aldrig kan göra en egen analys av patriarkalt förtryck utan bara tar första bästa kvinnas åsikt. Då blir det återigen kvinnorna som får göra allt arbete, dra alla analyser. Männen bara väntar och anpassar sig.

Twitter 1/11. Kvinnor har inte rätt till sina känslor.

Innan när jag mådde dåligt ville jag inte mår bättre för min egen skull, utan för att jag skulle vara en bättre flickvän. Istället för att värdesätta mig själv och mitt mående kände jag bara skuld och skam. Det fick mig att må ännu sämre. Jag hatade mig själv för att jag var så krävande, vilket gjorde mig ännu mer krävande. Mitt behov av bekräftelse blev enormt. Nu när jag har mått dåligt har jag kunnat prioritera mig själv istället. Förstått att jag behöver få gråta, vara arg.

Kvinnor har inte rätt till sina känslor i det här samhället, för patriarkatet säger att vi är jobbiga när vi visar känslor. När en kvinna mår dåligt så handlar det alltid om att det är fel på henne, det anses inte vara en berättigad reaktion på förtryck.  Jag har alltid fått skulden när jag mår dåligt, alltid lagt skulden på mig själv, aldrig ansett mig har rätt att känna det jag känner. Det har alltid varit jag som varit Problemet, inte de personer som utsatt mig för förtryck och lidande.

Så jävla mycket skitsnack att kvinnor skulle ha mer rätt att visa känslor, det är fan inte sant. Har aldrig känt att jag har den rätten. Det handlar snarare om att folk tycker att kvinnor ”är sådana”. Lösningen är att kvinnor behöver förändra sig.

Värsta är dock när män ”ger med sig”, dvs ändrar sig lite för att en är jobbig men inte ger erkännande åt ens känslor. Så jävla förnedrande. En är fortfarande en hysterisk kvinna och allt är ens eget fel men en ska ändå vara tacksam. Män måste sluta ”ge med sig” och istället försöka förstå vad en känner och varför. Att ”ge med sig” är bara en patriarkal skyddsmekanism för att slippa ta till sig allvaret i situationen. Lägga skulden på kvinnan.

Om du nu ska vara fördomsfull kan du väl åtminstone stå för det?

Nu tänkte jag skriva om det jättespännande ämnet ”folk”, och närmare bestämt folk som känner sig åsiktsförtryckta och använder populistisk retorik. Som exempel för att illustrera detta tänkte jag välja Wallins twitterhaveri som ägde rum tidigare idag.

Så, det hela började för ett tag sedan då Wallin twittrade såhär:

bögarsmusiksmakJa, det var ju tråkigt att hen väljer att sprida fördomar om homosexuella män. Folk blev såklart upprörda, vilket jag anser är helt i sin ordning. När en person med mycket makt och inflytande, och som dessutom gör anspråk på att vara progressiv, uttalar sig så så är det faktiskt läge att reagera.

bögarsmusiksmak2Sedan kommer ursäkten. Okej. Lite märkligt kanske att hen ber om ursäkt till bögar med ”bra musiksmak” eftersom det inte är det som är problemet, utan att hen generaliserar kring en diskriminerad grupp samhället. Och så det där ”jag vet att jag är plump ibland”, som om självinsikten gjorde saken okej?

bögarsmusiksmak3Men sen kommer det där bagatelliserande. Wallin ”gillar att kittla folks överkränkt/övertolknings-nerv”. Okej, vad är det som händer här? Jo, Wallin omintetgör ursäkten genom att hävda att det egentlige problemet här inte att att hen uttryckt sig dumt och fördomsfullt, utan att folk är så himla himla lättkränkta. Det spela ingen roll om en ber om ursäkt om en följer upp med sådant, faktiskt. För då är det liksom att säga att ”okej, jag ger mig, men bara för att ni tvingar mig och inte för att jag faktiskt ändrat åsikt”. Detta tycker jag är extremt tramsigt. Antingen så ångrar en sig väl och tar tillbaks, eller så står en fast vid sitt uttalande? Det här sättet att liksom försöka äta kakan och ha den kvar är så himla typiskt för människor som häver ur sig diverse fördomsfulla saker och sedan tycker att folk ska vara förlåtande. Och så det där ”det är kroniskt” som tydligt antyder att hen inte tänker ändra på saken.

bögarsmusiksmak4Och sedan: skyll på formatet. Det är formatets fel att folk blir arga när jag skriver fördomsfulla tweets. Jag hade lika gärna kunna skriva om tops, folk hade blivit arga då med. Problemet är inte att jag skrivit något homofobt utan att allt helt enkelt tolkas till min nackdel på twitter.Så otroligt förminskande för de homosexuella män som blir upprörda för att det sprids fördomar om dem på det här sättet.

Okej, jag har en lösning: twittra inte om det är så förskräckligt. Men generellt kan jag ändå känna att det är ganska lätt att uttrycka sig utan att framstå som homofob om en typ… funderar lite?

bögarsmusiksmak5Sedan, kränktheten över att folk har trott så taskiga grejer om en. Nu är det plötsligt Wallin som är offret. Hur kan folk tro så elakt som att hen skulle tro så om alla bögar? Nu är det väl inte direkt så att folk trodde det, utan att det var unket att sprida den typen av fördomar.

bögarsmusiksmak6Och så finalen, den om ”pk-censuren”. Jag tycker inte direkt att Wallin verkar särskilt ”censurerad” eftersom hen har ett jävla radioprogram och typ 18 000 följare på twitter. Wallin om någon har faktiskt makt, och brukar dessutom ge uttryck för oerhört populistiska åsikter. Men ändå denna underdogposition, denna vilja att positionera sig som uppstickare och sanningssägare som blir tystad. Och hela grejen har snabbt som attan blivit en stor metadebatt, det handla rinte längre om vad som är okej att säga och inte utan om att människor ska få säga saker om de vill, faktiskt. Istället för att argumentera för att det hen skrev är okej, så urartar det hela i en stor kavalkad av kränkthet och meta, precis som det brukar bli när populister kör sitt race.

Så hur ska en göra då? Jo, först och främst kan en se till att bara skriva saker en faktiskt kan stå för, sedan kan en tänka efter som det finns några problem med uttalandet. Finns det någon diskriminerad grupp en trampar på tårna, skadliga fördomar en stödjer och så vidare? Helt enkelt: se det ur en samhällskontext, och inte bara fokusera på: ”vad menar JAG med den här tweeten”. Försök sätta dig in i att världen är större än dig själv, helt enkelt. Sedan, om det ändå blir fel, be då om ursäkt, och gör det på allvar. Eller skit i det helt och försvara istället ditt uttalande. Strunta i att be om ursäkt lite halvdant och framställa det som att det egentliga problemet ligger i att folk bli kränkta för lätt, för det är ingen riktig ursäkt. Det är bara du som försöker få det till att du typ… viker dig under pk-censuren.

Att folk bara skiter i att vara ”pk” tycker jag nästan är mer okej än det här störiga sättet att försöka framställa sig själv som förtryckt. För grejen är, att de flesta som försvarar sin ”rätt” att inte bli tystad av pk-censuren i själva verket har jävligt lite att komma med egentligen. Jag önskar att de bara kunde langa fram det de nu vill ha sagt, de grupper de vill kränka och så vidare, och sedan göra som vi andra normala människor och blocka de en tycker är störiga. För grejen är, att du är inte förtryckt för att vissa reagerar när du aktivt sprider fördomar om diskriminerade grupper. Om du nu ska vara fördomsfull, bara stå för det istället för att tramsa.

Twitter 20/7. Att objektifiera sig själv.

Jag blir så jävla provocerad av folk som anklagar kvinnor för att ”objektifiera sig själva”. Vad fan tror ni i det här skitsamhället. Kvinnor objektifieras överallt, vi får dagligen veta att vårt utseende är allt, ändå är det tydligen vårt ansvar att inte lyfta fram det.

Det talas om att som kvinna ha ”integritet” och ”sätta gränser” så att en inte objektifierar sig själv. Hur fan ska en kunna sätta gränser för detta som präntas in i skallen på en varenda jävla dag. HUR kan det vara upp till mig? Jag tycker att det är en jävligt sjuk tanke att jag som individ ska ta personlig ansvar för att inte påverkas av patriarkatet. Då har en liksom inte begripit patriarkatets otroliga makt. Den som griper tag om kvinnors självbilder med järnklor. Det går inte att sätta gränser för patriarkatet, ty patriarkatet finns fan överallt, påverkar alla.

Kvinnor förtrycks dubbelt, först av patriarkatet, sedan när vi blir tillsagda och skämmade för att vi påverkas av det. Jag vägrar fan skämmas för att jag blir påverkad av patriarkatet och tycker att det är viktigt att vara snygg. Det är fan inte mitt fel. Men förlåt att jag ”objektifierar mig själv”. Det är såklart mitt fel att jag inte kan sätta stopp för den press som legat på mig hela livet. Förlåt för att jag också påverkar av det som sägs, visas, präntas in i mig varje jävla dag, och har gjorts så länge jag kan minnas.

Jag är så trött på denna eviga jävla dubbelbestraffning. Detta eviga krav på att själv motverka allt det en blivit inlärd i så länge.

Twitter 18/7. Om våldtäkt.

När folk ska ”förkasta” våldtäkter genom att kalla individerna som utför dem för den elakare saken efter den andra. Ni tror att ni gör något bra, men egentligen bidrar ni bara till den mytbildning kring våldtäkter som råder och tillåter dem. För om våldtäkt är det värsta en människa kan göra, hur ska vi då acceptera att vänner, bröder, fäder utför dessa? De är ju inga monster.

Genom att skapa myter kring våldtäktsmän som ondskan själv så låter vi desto fler verkliga våldtäktsmän komma undan. De flesta våldtäktsmän är inte ens medvetna om att de våldtar. Våldtäkten är en så inlemmad del av vår kultur att den sker ”naturligt”. Att inte inhämta samtycke, att ”köra på” fast kvinnan inte visar vilja, allt detta är handlingar som leder till våldtäkt. Det förrädiska med våldtäktskulturen är att den gör allt detta till normala inslag i människors sex. Våldtäkten finns alltid närvarande.

Våldtäkten är inget väsensskilt från vanligt patriarkalt sex, utan snarare att dra det till sin spets. I det vanliga patriarkala sexet finns alla ingredienser som gör en våldtäkt: brist på konsensus, manlig makt, manligt tolkningsföreträde. Om vi inte motverkar detta kommer våldtäkter fortsätta ske. Det är synen på sex som i grunden måste förändras.

Att män självgott säger ”om tjejen säger nej slutar jag direkt” är i sig ett bevis på våldtäktskultur. Som om det räckte? En ska inte behöva säga nej. Män ska lyssna in, känna efter, förstå vad som är okej. Sådant märker en om en är lyhörd. Om du kör på helt obekymrat tills det magiska ”nej” kommer så löper du stor risk att ha sex med någon mot dennes vilja. Och det är det som är problemet. Att alla lär sig att ett ”nej” ska respekteras, men att allt innan dess är okej.

Uttrycket ”våldtäkt är inte sex” är problematiskt. För det ger bilden av att kulturen kring sex inte har något med våldtäkt att göra. För att vi ska förstå varför våldtäkter sker måste vi förstå varför sex ser ut som det gör. Hur det är patriarkalt. Innan vi förstår och kritiserar sex kan vi inte förstå och kritisera våldtäkt. Vi kan inte behålla det patriarkala sexet men slippa våldtäkten.

Problemet är att alltför många män anser sig har rätt till kvinnors kroppar innan annat angetts. Innan det där ”nej” kommer. Sex konstrueras som att män agerar på kvinnor, som objekt, inte som ett ömsesidigt samspel. Män kommer med förslag som kvinnor har att tacka ja eller nej till. De är inte agenter som kan utforma, de kan bara tillåta eller avslå. Innan vi börjar se kvinnor som sexuella agenter så kommer våldtäkterna inte att upphöra.

Twitter 9/6. Om högern.

Ibland hör en dock högermän som klagar på att feminismen är för vit och medelklassig. Och då vet en att deras agenda inte är att bredda så att säga. Ungefär som när Timbro ba: ”Iogt-nto är sexister” [apropå detta]. Det är knappast som att de ba *kämpar* emot sexism annars. Högern är bäst på att ta till sig kritik mot klassamhället, sexism och rasism när det passar deras agenda. Bryr sig inte en skvatt annars. Tog faktiskt lite illa upp när Timbro ba ”lyfte upp” mitt inlägg om Iogt-nto på grund av ”viktig kritik”.

Min lärare tyckte att högerideologi var ”komplicerad” men det är ju för att högern inte har någon sammanhängande ideologi. Högerns ideologi är att de ska behålla sitt klassvälde. För detta ändamål tar de till de medel som passar. Det är därför till exempel konservativa och liberaler funkar så jävla bra tillsammans, de är två krafter som behövs för samma mål. Är det inne att vilja ha välfärd? Skicka ut en konservativ! Är det inne med öppna gränser? Skicka ut en liberal! Det märkligaste är när dessa tu blandas i samma kropp. T.ex. liberaler som gillar kungahuset! Helt orimligt om de hade drivits av ideal. Men grejen med högern är att de inte drivs av ideal! Därför är de framgångsrika. De är som kameleonter, klär sitt klassvälde i rätt mönster. Allting kokar dock ned till att de som behövs för att ”lösa problemet” är antingen kapitalism eller någonting som ej ska lagstiftas om.

Vänstermänniskor som beklagar sig över att högern är inkonsekvent och så vidare, sluta försök förstå högern som ni förstår er egen ideologi. Istället bör ni förstå högern som en i grunden oformlig klump som ändrar färg och form efter vad som krävs för målet: klassherravälde! För mig är det viktigt att vara konsekvent och inte ansluta mig till analyser jag inte står bakom helt. Detta skiter högern i.

På grund av detta har jag slutat göra skillnad på olika högerideologier. Det är samma skit, det vill säga kapitalism och klassvälde, men i olika förpackningar. Sedan finns det högermänniskor som verkligen håller på en ideologi och försöker vara konsekventa i den, men de är ganska marginaliserade. Eller så anställs de av Svenskt Näringsliv och får betalt för att lyfta fram den sidan av sina åsikter som gynnas Svenskt Näringslivs agenda.

Finns ju högermänniskor som gör anspråk på att vara ”vettiga” och typ ”förstå att en är vänster men tycka lite annorlunda”. DET ÄR EN FÄLLA! Det de vill är att dra in er i sitt spindelnät av klassherravälde och kapitalism och få er att tänka ”det finns nog vettiga liberaler i alla fall”. De vill få er att tro att ”det inte är så stor skillnad”. Men det är verkligen milsvid skillnad. Ni vill helt olika saker. All den vettighet och ideologiska stringens som finns inom högern suger kapitalismen upp och omformar efter sina egna intressen.

Twitter 7/6. Om vikten av intersektionalitet och ”demokratiska medel”.

Gud, folk som inte greppar vikten av att arbeta intersektionellt i alla emancipatoriska rörelser. Ingen har sagt att den feministiska rörelsen ska sadla om&bara jobba antirasistiskt, däremot att vi som alla andra måste sluta förtrycka. Det är ett jävla problem att feminismen främst fokuserar på vita medelklasskvinnors frigörelse. Vi måste omfatta alla kvinnor.

Detta är ett problem inte bara för dessa kvinnor, utan för hela feminismen som rörelse, eftersom det gör den plakatartad och tunn. Det finns en gräns för hur länge det är intressent och subversivt att prata om att vita medelklasskvinnor har problem, vi måste bredda. Jag stör mig själv något enormt på feminism som bara handlar om sådant som att det är fel med könade barnkläder och bra med genusdagis. Och det är häri den mesta kritiken har legat imo. I att feminismen kommit att mest behandla frågor som berör privilegierade kvinnor. Samtidigt har en glömt frågorna om de kvinnor som befinner sig längst ner, de kvinnor som skrubbar medelklasskvinnornas toaletter. De kvinnor som sliter ut sina kroppar i fabriker för att tillverka medelklasskvinnornas skor, smycken, mobiler och kläder. Istället handlar det om barnkläder och om glastak, något som knappt berör någon av dessa kvinnors vardag. Och så förväntar de sig att dessa kvinnor på något sätt ska se den här kampen som deras, som om den omfattade den. Nej, det handlar inte bara om ”vem som får tala” utan vad det talas om, vilket såklart hänger samman med talarlistan.

Det funkar inte att säga sig omfatta alla kvinnor men bara fokusera på en snäv grupp privilegierade kvinnors behov. Värre är dock föraktet som kan komma när ”fina” feminister tycker att andra gör ”fel” pga delar inte föräldraledigheten eller whatever. Jag har nyheter: alla kan inte dela den jävla föräldraledigheten lika, för vissa så är mannens högre lön helt jävla nödvändig. Feminism kan för fan inte handla om att alla kvinnor ska göra ”rätt” val, det måste handla om att möjliggöra detta för alla kvinnor. När feminister ägnar sig mer åt ängsligt livsstilspositionerande än åt politisk kamp så är något jävligt fel.

Och så en liten bonus om det här med att en ska använda ”demokratiska medel”:

Alltså gud ta era ”demokratiska medel” och kör upp i röven MVH våldsbejakande vänsterextremist. Öppen fråga till alla demokratilovers: När har en rätt att sluta använda demokratiska medel och börja med ickedemokratiska? Vad är ens ”demokratiska medel”? De som den styrande makten råkat bestämma är okej? Klart det funkar att lyda lagen när lagen är utformad för dina jävla intressen. Vilken överraskning. Oj oj vilken konstig slump att de här ”demokratiska medlen” tyvärr inte räcker till för att du och din klass ska kunna driva er agenda.

Ge mig pengar!
Arkiv