Så matt.

Jag skiter väl i om det var Ewa Björling som krävde att vakten skulle bli oplacerad eller inte, jag blir så otroligt äcklad av det faktum att hon har mage att kalla behandlingen, en kroppsvisitation, för ”kränkande” utan att för en sekund sätta det hela i ett större perspektiv.

Jaja, bemötandet kanske var ”dåligt” men jag undrar om de inte själva tar dig en liten funderare på det här med maktmissbruk och otrevligt agerande inom de yrkesgrupper som har dessa befogenheter. Jag menar, det är väl klart som fan att säkerhetsvakter på flygplan, tunnelbana, stan och så vidare inte alltid beter sig så jävla trevligt och att det ofta kan upplevas som kränkande för den som visiteras?

Jag undrar om Björling tror att detta är en isolerad företeelse, att hon haft otur, eller om hon inser vad ”vanligt folk” får stå ut med. Om hon inser att Securitas aldrig skulle omplacera en anställd bara för att någon av oss tyckte sig bli ”kränkt”. Troligen inte. Fan vad matt jag blir.

Det är genant att vår justitieminister inte kan den svenska lagen.

Detta är väl egentligen lite sent skrivet men det har kommit ett lagförslag om att förbjuda smygfotografering på allmän plats. Som jag har förstått det så handlar det inte om totalförbud, utan om att inskränka rätten att göra det en smula. Bland annat tas badstränder upp som ett exempel på ”känsliga platser”. Tydligen så handlar det om att inte fota personer i ”känsliga situationer” och att bara ta ”motiverade” bilder.

För det första finns det redan laga skydd för publicering av sådana här känsliga bilder. Nu finns det visserligen folk som publicerar sådana ändå, på samma sätt som det finns folk som skulle fota personer i känsla situationer även om det var olagligt. Men det lagliga skyddet finns.

Beatrice ask talar om att ta hänsyn. Om att man inte ska knäppa av fotoblixtar framför personers ansikte när de precis fått reda på något hemskt. I mina öron låter det mer som något som har med sociala konventioner att göra än något man bör begränsa juridiskt.

Hon tar också som exempel en flicka som blev filmad av sin styvpappa genom att han monterade en kamera i tvättkorgen. För det första undrar jag: sen när hemmet är allmän plats? Och så tänker jag på fallet som var om ett par som blev smygfilmade i sitt sovrum av deras hyresvärd. Han fick, vad jag kan minnas, en påföljd. Ytterligare ett exempel hon tar upp är fotografering på allmänna toaletter och provhytter. Jag minns fallet med mannen som filmade på cafe 60:s toalett, som också han fick en påföljd. I inget av fallen har materialet behövt publiceras för att det ska vara straffbart. Asks exempel är uppenbarligen inte relevanta. Det är genant att vår justitieminister inte vet tillräckligt mycket om den svenska lagen för att veta att de exempel hon tar upp uppenbarligen redan täcks av den.

Den här lagen kommer oundvikligen inskränka journalisters och nyhetsfotografers frihet. Som nyhetsfotograf fotar man ofta folk i känsliga situationer, typ när en dömd brottsling kommer från en rättegång, när en politiker tagit ett jobbigt beslut eller när det skett en hemsk olycka. Man kan avgöra juridiskt huruvida man ska publicera bilden eller ej, men att själv fotograferandet ska vara olagligt leder till att en massa dokumentation inte kommer att ske för att folk är rädda. I lagförslaget kommer det förvisso ingå att man som journalist kan få uppskov om bilden är ”motiverad” eller ligger i någon slags allmänintresse. Synd att privatpersoner inte kommer kunna ägna sig åt att ta motiverade integritetskränkande bilder. Sen när är journalist en skyddad och tydligt avgränsad titel? Beatrice Ask vill uppenbarligen bara att folk som jobbar för ”riktiga” tidningar ska få ägna sig åt journalistik.

Stärk skyddet mot stalking eller gör det lättare att stämma folk vid publikation av kränkande bilder men förbjud inte själva fotograferandet. Det är sant att det är otrevligt att få en kamera uppkörd i nyllet men man kan inte lagstifta kring allt som är otrevligt. Ibland får man helt enkelt lita till folks sunda förnuft och låta de fall där folk ändå går över gränsen få vara för att bibehålla ett fritt samhälle.