Analysen av kvinnobilder i media måste sträcka sig utanför objektifiering.

Lady Dahmer har skrivit om den här reklamen från jack&jones.

Jag måste säga att jag tyckte den var utomordentligt fånig och inte riktigt förmår uppröra mig över den. Den är såklart skamlöst sexualiserad, det går inte att komma ifrån.

Jack & Jones har tagit sexualiseringen ett steg längre. De framställer inte längre kvinnan som ett passivt objekt. Här är hon aktiv. Hon förför. Hon simulerar samlag och avsugningar och jag blir alldeles grinfärdig och illamående när jag inser att allt går baklänges.

Vad jag inte begriper är varför detta är att gå ett steg längre. Det man alltid tjatar om rörande sexualiseringen av det offentliga rummet är ju att kvinnor framställs som objekt så enligt den analysen måste ju detta i någon mån vara bättre, ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det känns som att objektifiering är ett ganska irrelevant begrepp i sammanhanget. Objekt betyder ju att man är passiv, det är ju liksom den där passiviteten som hela analysen bygger på.

Jag tycker att man istället borde tala mer om likriktning då det är en mer adekvat analys i sammanhanget. För även aktiva viljestarka kvinnobilder kan vara negativa som ideal.