Här är ett till svar från min tenta om mäns våld mot kvinnor. Det andra, om olika våldsförståelser, kan en läsa här. Jag har också gjort illustrationer av olika patriarkala våldsförståelser här.
I kunskapsöversikten om mäns våld mot kvinnor så lyfts tre olika förklaringsnivåer som en kan använda sig av för att förstå mäns våld mot kvinnor fram. Dels har vi den individuella nivån, där det fokuseras på de enskilda individerna och deras eventuella sociala eller psykologiska avvikelser ( Eliasson & Ellgrim, 2006, sid 20). Mannen som slår beskrivs som avvikande, kanske förklaras hans våldsamhet med hans tragiska uppväxt eller hans sociala utsatthet. Ett exempel på en individuell förklaring skulle kunna vara att en person har växt upp i en särskilt patriarkal miljö, kanske med en pappa som själv använt våld. Ett annat exempel skulle kunna vara att mannen befinner sig i en utsatt situation som får honom att ta till våld för att ”lösa” ett problem, vilket även innebär att skulden indirekt läggs på kvinnan.
Den andra nivån är den strukturella nivån. På denna nivå fokuserar en på hur samhällets uppbyggnad underlättar för män att utöva våld mot kvinnor, till exempel genom juridiska och ekonomiska strukturer eller normer och värderingar som genomsyrar samhället som underlättar för män att utöva våld mot kvinnor (Eliasson & Ellgrim, 2006, sid 20-21). Ett exempel på detta skulle kunna vara att män i regel har tillgång till mer ekonomiska resurser vilket gör att kvinnor som blir utsatta för våld kan ha svårt att ta sig ifrån relationen. Även det faktum att män har juridiska rättigheter till eventuella gemensamma barn kan göra att det kan bli svårt för kvinnan att lämna en våldsam man eftersom hon vill skydda barnen. Dessa faktorer kan göra att våldet kan fortgå utan att mannen får några vidare konsekvenser av det.
Den kulturella nivån behandlar normer och värderingar i samhället som kan komma att tjäna som ursäkt för våld eller som gör att våld ses som en ”lösning” på saker och ting. Det finns normer och värderingar i samhället som rör hur kvinnor och män ”ska” bete sig och vilken position de ska ha, som gör att det finns olika utrymmen för män och kvinnor att agera i en relation (Eliasson & Ellgrim, 2006, sid 21-22). Till exempel kan det handla om att det anses skamligt för en man att inte kunna kontrollera ”sin” kvinna, vilket gör att han känner ett extra stort behov av att kontrollera henne. Det kan också vara föreställningar om att män på olika sätt har ”rätt” till kvinnor, vilket ger dem en slags legitimitet att bruka våld. Ett annat exempel kan vara att män presenteras för våld som ett alternativ för att lösa problem från ung ålder, och då inte bara i relation till kvinnor. Män är ju generellt mer våldsamma, även mot andra män (hjältar och monster sid 5).
Alla dessa förklaringsnivåer kan vara relevanta för att förstå mäns våld mot kvinnor som fenomen. Att det finns strukturer och kulturella föreställningar som möjliggör och underlättar mäns våld mot kvinnor gör ju inte att alla män slår kvinnor, samtidigt är det viktigt att se just den strukturella och kulturella aspekten för att få ett helhetsgrepp om problemet. Det finns ju något som gör att det är just män som utsätter kvinnor för våld i såpass hög utsträckning, och inte tvärtom. En kan tänka sig att den kulturella nivån, alltså föreställningar som finns om mäns rätt till våld, gör att det är just män som tenderar att utnyttja juridiskt och ekonomiskt övertag på detta sätt. En kan också tänka sig att de individuella män som slår skyddas av kulturella värderingar som till exempel att de har rätt att ha ett ”privatliv” som är skyddat från insyn och samhälleliga strukturer, till exempel mäns ekonomiska övertag som kommer sig av att de lönearbetar mer och får högre löner.
Källa: Eliasson, Mona & Ellgrim, Barbro (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Rapporten i sin helhet kan läsas här.