Nu har jag nästan läst genus i en vecka och jag börjar fatta lite varför andra akademiker är sura på ämnet. Jättemycket handlar om hur andra forskningsfält domineras av patriarkala föreställningar, vilket gör att resultat vinklas till att passa våra normer (det finns en schysst radda exempel här). Det är såklart jättejobbigt för personer som tror sig vara ”objektiva” att konfronteras med att de också styrs av ideologi. Typ att det kanske inte är så att ägget är en passiv mottagare av spermier, eller att djur kanske inte ingår i heteromonogama kärnfamiljer, eller att det kanske inte bara finns två kön och att dessa tu utgör två ömsesidigt uteslutande kategorier, saker och ting som folk bara antagit för att de är präglade av patriarkala föreställningar om sakernas tillstånd.
Det är också gulligt med folk som har den här vetenskapssynen att deras egen position som forskare inte spelar någon roll utan att de ba kan åka ut i världen och ~*observera*~ den och typ nå objektiv kunskap om den på detta sätt.
Genusvetenskap är såklart fantastiskt. Det är verktyg för att se igenom patriarkala föreställningar, och det är häftigt. Jag ser mycket fram emot den här terminen.