Jag tänker på människor som pratar om ”utanförskap” som om det vore synonymt med arbetslös, och att det av detta följer att den som har arbete också är innanför. Jag undrar om det slagit dem att en människas liv kan bestå av mer än arbete, att det finns en massa andra sammanhang man kan vara innanför i. Jag tänker mig att en person som arbetar 20-40 timmar i veckan men på olika timanställningar, som ständigt måste planera hela sitt liv efter arbetet och aldrig kan planera in saker för att det kan komma arbete emellan lätt hamnar i ett annat slags utanförskap.
Jag förstår att man tycker att det är viktigt att människor arbetar. Jag håller kanske inte med om att det är det högsta samhällsmålet, men jag greppar varför man bygger så mycket av sin politik kring det i vissa politiska läger. Vad jag däremot inte begriper är varför man känner sig tvungen att motivera detta med att det skulle röra sig om en känsla av utanförskap eller innanförskap för arbetaren i frågan. Utanförskap i förhållande till vadå, frågar man sig. Det enda det verkar handla om är ju utanförskap i förhållande till arbetssamhället och det kanske inte är någon stor grej i sig för alla, för många är det nog betydligt viktigare att ha tid för familj och vänner.
Gud, jag blir så trött på allt tjat om ”utanförskap” som om det vore något slags tydligt definierat begrepp. Egentligen är det ju högst oklart vad för typ av utanförskap det rör sig om och vem det är som upplever det som relevant.
Tror inte att man menar att arbetslöshet och utanförskap är synonymt. Ang synen på arbete så tror jag den kommer ifrån faktumet att antingen försörjer man sig själv eller så försörjer någon annan mig. Tror att det är av den anledningen folk tycker det är viktigt med arbete och att de flesta är mot exempelvis medborgarlön. Men samtidigt tror jag att det är få som lever för jobbet, precis som du säger. Att ha ett jobb underlättar att inte hamna i utanförskap eftersom man träffar folk på jobbet och får större möjligheter rent ekonomiskt att göra saker och ting. Många arbetslösa blir tyvärr pacificerade och då är det lätt att hamna i utanförskap. Därför är det inte konstigt att mycket fokus är på att motverka arbetslöshet.
Min poäng var mer att arbete inte automatiskt gör dig innanför.
Helt rätt men det ökar sannolikheten betydligt.
Det är väl som med så många andra ord: högern har snott och definierat det. Så många ord som fått helt ny innebörd sen moderatvinnarvalet.
Moderaterna är inte intresserade av huruvida man som arbetslös/arbetande känner sig innanför eller utanför, utan huruvida andra människor ser på tex arbetslösa, sjukskrivna som en del av samhället eller ej. Det är supersmart att kidnappa ett ord och få hela folket att gå med på vad det ska betyda utan att ifrågasätta.
dean: Njae. nog kan man skylla moderaterna fö mycket, men ordet utanförskap har ungefär samma innebörd nu som den hade för 10 år sedan. Sen kan jag hålla med om att många ser det som irrelevant huruvida det finns andra sorters utanförskap än det som = arbetslöshet. Det blir mer ett alibi för många. Om utanförskap bara handlar om arbetslöshet så behöver ju inte gammelsvenskarna interagera med Invandrare. När ska vi börja snacka om socialt utanförskap. Men det hade ju betytt att parterma hade lika skyldigheter…
Fast min erfarenhet av de invandrare jag känner är att de är betydligt mer sociala än svenskar, oavsett om de har jobb eller inte. Att sedan många av dem inte har så stor interaktion med svenskar betyder ju inte att de är utanför.
Nej, men utanförskap som politisk term brukar ju åsyfta utanförskap från det ”svenska” samhället.