Vissa undrar vad som kommer hända om man inte tar ansvar. ”Kommer du skriva ett blogginlägg eller?” fråga de hånfullt. Tja, det kommer väl egentligen inte hända någonting alls men jag har en ide om att de flesta har ett intresse av att leva på ett moraliskt försvarbart sätt.
Jag förstår ju att dessa personer bara är löjliga troll, men jag tycker ändå att det är fascinerande hur folk ibland kan vara helt öppna med att de skiter i om saker de gör är omoraliska eller inte så länge de kommer undan. Jag tycker mig ändå snappa upp sånt ganska ofta, när någon slänger skräp på marken eller gör något liknande uppenbart moraliskt felaktigt men ganska litet så rycker de liksom på axlarna och ba: ”vad ska hända”?
Detta rör sig inte om att jag tror på någon slags gud eller karma som gör att omoraliska handlingar straffar sig, men jag kan för mitt liv inte förstå varför man inte skulle vilja leva på ett sätt som man kan stå för. För mig är detta jätteviktigt, alltså att jag lever på ett sätt som jag känner är rätt och går i samklang med mina värderingar i den mån jag har möjlighet. Varför är det inte så för alla?
Jag förstår att personer i utsatta positioner inte har så mycket betänkligheter eftersom det då kan handla mer om personlig överlevnad, det är ju som sagt en fråga om möjligheter. Personer som har alla möjligheter till att agera moraliskt och som ändå inte gör det fattar jag inte. Och nu menar jag alltså inte sådana som jag bara inte håller med rent värderingsmässigt, utan sådana som liksom vet om att vissa beteenden skadar men ändå inte är intresserade av att göra sig av med dem eller som reflexmässigt skjuter ifrån sig insikten om att deras beteende kan vara negativt.
Människor som inte tar ställning eller ansvar för samhället fast de kan föraktar jag. Människor som inte är intresserade av att över huvud taget utforska hur de påverkar andra människor, det förefaller mig bara så förbannat tomt och menlöst. Man behöver inte tycka som jag eller ens i närheten, man kan vara helt på andra sidan, så länge man står för något.
Jag håller med om att det är märkligt att många bryr sig så lite om vad de gör och hur de påverkar sin omgivning. Men jag brukar även fundera lite tvärtom. Jag gör saker jag inte kan stå för ibland, som att äta kött. Jag tycker att det är moraliskt fel, iallafall industri-kött och gör det därför sällan. Men ibland stänger jag av samvetet och gör det ändå. (som ett exempel) Och jag brukar snarare störa mig på att det verkar vara så jäkla viktigt för folk att leva moraliskt att de istället tenderar att vrida allt de gör till moraliskt rätt. Så därför vägrar de inse hur illa det ser ut i exempelvis kött-industrin och tar till alla möjliga medel för att försvara det, även när det kommer upp om och om igen hur passa illa det är. Och det stör mig jättemycket, att man inte bara kan stå för att vissa saker man gör är fel. För det är fanimig inte lätt att alltid göra rätt. Om man ser till miljöproblem, skulle man få begränsa sitt liv totalt om man ständigt ska leva efter sin moral. Och även om jag tycker att det egentligen är det enda rätta, så är jag inte alltid stark nog. Men jag gör så gott jag kan, och tänker alltid till när jag gör mina val. Men jag kan inte alltid försvara dem.
Så tror jag också att det är. Jag är ok med att folk inte gör rätt hela tiden, det gör inte jag heller, men jag lackar när folk vägrar fatta att deras handlingar betyder något.
Fast vad är egentligen moraliskt korrekt? Det finns knappast någon entydig definition på det. Alla som gör vissa val kan motivera det utifrån sina synpunkter och sin moral. Utifrån deras synvinkel kan den enes val vara moraliskt korrekt, precis som den andres val också kan vara moraliskt korrekt ur dennes synvinkel. Hur moraliskt korrekt är det av dig att lägga pengar på en kamera och en egen blogg när det finns människor i Afrika som kunde ha fått mat och sjukvård för de pengarna istället?
Men har jag skrivit att det finns bara ett sätt? Jag har tvärtom gjort det mkt klart att det ej handla rom att alla behöver följa mina värderingar, men att de ska vara sanna mot några värderingar över huvud taget. Läs inlägget ordentligt och försök igen.
Det är knepigt det där, för mitt intryck är ju inte att de som koketterar med att de inte bryr sig (särskilt på internet där man ju går fri vad man än gör, tycker, tänker, säger) egentligen tycker att det är så himla lajbans när deras närstående tycker att de beter sig omoraliskt.
Menar du att de inte tkr det är lajbans eller att de vill provocera?
Kan vi ens på ett semantiskt plan förstå oss på en person som säger att hen t.ex. moraliskt borde göra något men inte har någon som helst motivation att göra det? Vad menar individen egentligen med ”borde” i ett sådant fall? Kanske kan det vara begripligt i ett fall där personen har en viss motivation, som kan uppvägas av motstridiga önskningar, men ändå gör att hen t.ex. känner dåligt samvete om hen gör något som hen betraktar som fel? Det här är ju ett filosofiskt problemområde, som hänger ihop med vad man har för teorier om vad t.ex. moraliska satser betyder (SEP).
Ja, absolut, det är ju ett problem. Personligen känner jag att jag har bra koll på mina värderingar och följer även de flesta. Det viktiga för mig är att alltid sträva efter att följa dem, inget blir bättre av att känns skuld om man inte lyckas leva perfekt.
Ja, eller folk som koketterar med att de gör omoraliska grejer hela tiden, typ skiter i att källsortera och äter kött till varje måltid. Jag tycker precis som Anja högst upp att det är en sak att ibland frångå vad man tycker är rätt för egoistiska anledningar, t.ex äta kött ibland för att det är gott trots att man känner till miljöförstöringen och djurplågeriet bakom, man kan liksom inte förvänta sig att alla ska leva som strikta veganer hela tiden. Men blir sjukt störd på folk som säger typ ”Ja jag äter kött till varje måltid, vet att det är fel men orkar inte göra något åt det, dessutom behöver jag mitt protein”.
Finns ju andra dumma grejer man kan göra förutom att äta kött, bara ett exempel för jag stöter på det så mycket i min vardag.