När vetenskap bevisar vilken skit som helst.

Läste av någon outgrundlig anledning Genusnytt idag och trillade över ett perfekt exempel på att man med vetenskap kan bevisa vilken skit som helst. Pär Ström har hittat en studie som enligt honom talar för att man ska kvotera in unga män i bolagsstyrelser eftersom de har så mycket testosteron:

I ett experiment med ett antal kvinnor fick hälften en dos testosteron och hälften fick sockerpiller. Sedan skulle de spela ett spel där de skulle dela upp pengar mellan sig själva och en annan spelare. De som fått testosteron visade sig vara mera givmilda och hamnade i färre konflikter än de som fått sockerpiller.

Denna enskilda studie mäter alltså hur kvinnor reagerar på testosteron. För det första är en enskild studie i regel inget man fattar politiska beslut utifrån, men om vi nu säger att den här skulle vara helt exceptionellt väl genomförd och ha ett megastort underlag så okej. Fortfarande så säger studien absolut ingenting om hur väl lämpade unga män är för att sitta i bolagsstyrelser, eftersom den mäter effekten på ökade testosteronhalter på kvinnor. Om något så är detta ett argument för att kvotera in kvinnor med höga testosteronhalter i bolagsstyrelser. Pär Ströms rubrik på hela kalaset är Testosteron gör människor rättvisa och givmilda när det korrekta givetvis skulle vara Testosteron gör kvinnor rättvisa och givmilda.

Detta är en del av skälet till att jag inte tar Pär Ström och hans gelikar på allvar. De talar om hur bra det är med vetenskap men använder den på ett helt felaktigt sätt. Jag har absolut inget emot att man använder vetenskapliga argument i politisk debatt, men när det når denna tramsnivå så tycker jag inte att det går att ta på allvar.

Bevekelsegrunderna för anmälan spelar ingen roll.

När man diskuterar våldtäktsanmälningar så brukar folk vara pigga på att påpeka att bevekelsegrunderna för anmälan kanske inte alls var att man upplevde sig våldtagen, utan att man ville hämnas eller liknande. Att många anmäler långt senare än den sagda våldtäkten skulle ha inträffat anses ibland utgöra ett bevis för detta. Speciellt om anmälan sker i samband med att relationen tar slut, då den antas vara någon slags diffus hämnd.

För det första så är det fullt naturligt att människors uppfattningar om olika händelseförlopp förändras över tid. Det som man kanske förlät eller förträngde när man var i en relation kan efter att den har avslutats kännas som en mycket större grej. Man kan också ha identifierat det inträffade som en del i ett större maktutövande från den andra parten och därför velat anmäla.

Men framförallt så är det ganska irrelevant vad målsägandes skäl för att anmäla är, för ett brott är ett brott. Man kan såklart tänka sig att man låter en person man har en nära relation tillkomma undan med handlingar som man inte hade accepterat annars, men det gör inte dessa handlingar okej på något sätt. Om en person har begått en regelrätt våldtäkt så är det såklart inget skäl för att hen inte ska bli dömd att offret av olika skäl valde att inte anmäla innan.

Det finns ett enkelt att slippa detta, och det är att vara respektfull mot sin sexpartner. Att inte bara köra på om hen inte visar gensvar, att inte ha sex med hen när hen sover om ni inte har en överenskommelse om annat och så vidare. Visst kan du trots detta stöta på en idiot som falskanmäler, men faktum är att sådant alltid kan inträffa. Om du har begått en våldtäkt så borde du såklart kunna ta ditt straff för detta, oavsett om personen anmäler dig av hämndbegär.

Personlighetens prakt.

Läser för närvarande Slavoj Zizeks  bok Först som tragedi, sedan som fars som har erbjudit mig en massa spännande insikter om politik och vad en modern kommunism kan innebära, men också på en insikt av helt annat slag som jag vill dela med mig av, nämligen om så kallad psykologisk realism.

Psykologisk realism är när man målar upp de olika karaktärernas komplexitet, ofta som ett sätt att försöka nyansera en berättelse. Den som begår onda handlingar är inte enbart ond och så vidare, utan gör det av komplexa psykologiska skäl som beskrivs på ett sätt som gör att betraktaren ska känna att det kanske inte är så lätt att fördöma rakt av ändå. I boken beskrivs det som att verkligheten döljs i personlighetens ”prakt”.

Det är sant att detta är vanligt förekommande inom konsten och till exempel de nya Batmanfilmerna kan ses som ett utmärkt exempel på filmer som hyllats just för att de visar upp någon slags komplexitet hos karaktärerna. Jag tycker själv att de filmerna är jävligt schyssta, så jag ska inte vara sådan, men jag har också noterat hur detta ofta förekommer när man diskuterar politik. Vissa personer har en tendens att vilja analysera personen bakom olika politiska åsikter och liksom hitta någon slags ”kärna” som utgör den ”verkliga” personen, som alltså inte skulle vara dennes handlingar eller åsikter.

Jag tänker att många människor hyser en idé om att människor som gör vidriga saker har ett ”sant” jag innerst inne och att man alltså inte kan se personen helt och hållet som en fiende. Vidare så tror jag att många försvarar sitt eget agerande med att det inte är deras sanna jag, att det är något de gör i sin yrkesroll och så vidare. Hur ofta hör man inte människor säga att det inte är sådana egentligen.

Det är egentligen totalt ointressant vem en person om Jimmie Åkesson, Gudrun Schyman eller Aron Modig är ”bakom” sina åsikter. Dels finns det inget sådant ”bakom” eftersom en person inte har någon ”kärna” utan består av sina handlingar, ställningstaganden och så vidare oavsett som dessa görs privat eller professionellt. Dessutom spelar det ingen roll om personen egentligen är något annat bakom, eftersom det sättet hen verkar på fortfarande är vad det är. Jimmie Åkesson blir inte mindre min ideologiska fiende även om han skulle ha en bakgrund och ett känsloliv jag kan känna sympati för.

Må Sl brinna i helvetet.

Åh herregud vad mycket jag hatar Sl.

Företaget som i mina ögon står symbol för så mycket skit. Som väljer att höja biljettpriser och bygger trygghetsspärrar på alla stationer, spärrar folk skadar sig i och som inte heller minskar plankningen nämnvärt eftersom folk plankar för att det kostar förjävla mycket att betala. Företaget som slänger bort miljontals kronor på att byta logga, klä sina vagnar med reklam för sig själva, representera sig på event och så vidare trots att de inte har några konkurrenter.

Sl, folk är inte missnöjda med er för att ni inte har en tillräckligt snygg logga eller tillräckligt cool image, folk hatar er för att ni konsekvent struntar i att förbättra kollektivtrafiken för konsumenten och istället satsar era pengar på marknadsföring och onödig upprustning, såsom att byta ut ett fullt fungerande biljettsystem och bygga nya spärrar som är minst lika lätta att forcera som de tidigare.

Om Sl bara hade varit dyra hade jag visserligen surat för det, men jag hade inte varit lika indignerad som jag är nu när jag ser hur de istället för att förbättra den verksamhet som de har monopol på och som är otroligt viktig för samhället mest bryr sig om representation, att synas i sammanhang som upplevs som ”positiva” där de dessutom utnyttjar sin roll för att hindra att andra politiska åsikter uttrycks.

Jag mår illa av tanken. Detta enorma företag tjänar över huvud taget inte folkets intressen, utan bara sina egna. Må de brinna i helvetet!

Vill du inte bli dömd för våldtäkt, ha konsensuellt sex.

När man diskuterar sovsex så säger någon kanske såhär: ”men om den som blivit utsatt gillade det, är det då våldtäkt” i något slags försök att påvisa osäkerheten i situationen. Mitt svara är att det hade varit våldtäkt även om den som blev utsatt uppskattade det hela, men jag tycker att det verkar orimligt att anmäla någon för att hen har gjort en sak man gillade.

Det spelar egentligen ingen roll om personen som blivit utsatt för sex i sömnen tyckte om det eller inte, det viktiga är att personen som hade sex med den sovande inte brydda sig om huruvida hen skulle uppskatta det hela eller ej.

Min grundinställning är att den typen av beteende är förkastligt. Vad det handlar om är inte vad personen tycker i slutänden, utan själva principen med att man helt enkelt inte har sex med någon som inte kan säga ifrån. Om man sedan råkar ha turen att personen man hade sex med fast hen sov uppskattade det hela och därför väljer att inte anmäla så får man väl skatta sig lycklig, men icke desto mindre är det ett brott om personen väljer att anmäla, vad det nu skulle tjäna till om man uppskattade det.

Vissa verkar tycka att det vore moraliskt förkastligt av en person att anmäla någon för våldtäkt trots att hen uppskattat sexet. Det spekuleras kanske i att personen först uppskattade sexet för att sedan ångra sig när något bråk solkade ner relationen, och då anmäla. Eftersom anmälan sker först senare så anses den inte ”äkta” även om ursprungshandlingen faktiskt kvalificerade sig för att vara just våldtäkt. Det som spelar roll i dessa personers ögon är inte handlingen i sig, vilket jag finner märkligt.

Om man inte vill riskera att bli dömd för våldtäkt av någon som uppskattat att man haft sex med hen i sömnen så föreslår jag den enkla lösningen att man inte har sex med en person som sover om man inte innan fått explicit medgivande för att göra just detta. Jag tycker inte att det är en särskilt märklig förhållningsregel: vill du inte bli dömd för våldtäkt så försäkrar du dig om att din partner är med på noterna, vilket inte är särskilt svårt.

När alla åsikter inte får uttryckas.

Intressant artikel om hur polisen behandlade närvaron av planka.nu på Ung08-festivalen. Sl är ju som bekant med och arrangerar det hela, och närvarade även inne på festivalområdet med ett Dj-bås, idévägg och lita annat populistiskt plock. Planka.nu delade ut sitt material, jag antar bredvid Sl:s tält. De blev efter ett tag bortkörda med motivationen att ”övriga aktörer som redan befann sig där uppfattade dem som störande” vilket givetvis är ett föga förvånande agerande från ett företag som Sl som givetvis inte vill att någon ska ifrågasätta deras politiska propaganda till ungdomarna.

Ett band valde att ge Planka.nu stöd på scenen, varpå de blev avbrutna och det blev sagt till dem att de aldrig mer skulle få spela där. Att det kan vara så provokativt att uttrycka en politisk åsikt på scen…

Vad som dock gör mig mest bestört är att även ungdomarna som bar planka.nus pins, alltså personer som över huvud taget inte var med i själva arrangemanget utan som bara tog emot en pin med ett politiskt budskap de (får man anta) sympatiserade med. Det är tydligen nog för att man ska anses vara en störare av ”ordning”.

På det stora hela så tror jag dock bara att Sl missgynnas av detta. Deras försök att vara ”inne” hjälper nog föga i förhållande till den verklighet som många av ungdomarna som gästar ung08 troligen får erfara i tunnelbanan, det vill säga väktar- och spärrvåld och ständigt stigande priser. Det klingar än mer falskt när de använder sitt inflytande som skattefinansierade sponsorer för att tysta ner politiska åsikter som inte går ihop med deras. Ungdomarna går väl till deras jävla dj-bås ty de har väl ingen annanstans att ta vägen, men jag tror att de flesta är förmögna att upptäcka denna diskrepans mellan vad man utger sig för att vara och vad man verkligen är.

Läs artikeln innan ni börjar dra upp förklaringar till varför friande kan vara rätt.

Som alltid när våldtäkt är på tapeten så ska folk hålla på och spekulera. ”Det låter absurt, kvinnan kanske ljög för att djävlas” och så vidare. Ja, det är klart att det kan vara så, men om man läser artikeln som det refereras till så står det klart och tydligt att hovrätten tycker sig kunna veta med säkerhet att samlaget ska ha inträffat och att mannen ska ha varit medveten om att kvinnan sov. Hovrätten kan såklart ha fel i sin bedömning, men eftersom deras utsaga är det enda vi har att gå på så är det den vi får utgå från.

Hovrätten menade att mannen i och för sig varit medveten om att kvinnan sov och att hon inte tyckt om anala samlag. Dessutom hade kvinnan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd då hon sov.

Om Hovrätten hade tvivlat på att samlaget ens hade ägt rum eller att kvinnan sov så hade de troligen skrivit det i skälen för friandet. Nu var det inte vad som skrevs, utan det som angavs som skäl var att mannen kan ha blandat ihop hennes anal med hennes fitta. Mannen verkar dessutom ha erkänt att han ska ha haft sex med kvinnan när hon sov, som jag förstår artikeln.

De skäl som angetts för friandet har inte varit att ord står mot ord eller att offrets anses ha bristande trovärdighet, de skäl som angetts är att mannen inte är kapabel att skilja på analen och fittan. Människor borde ta och läsa artikeln innan de börjar dra upp alla sina standardmässiga förklaringar till varför ett friande kan vara rätt och riktigt.

Om Hovrätten friat av skälen att de inte ansåg bevisningen tillräcklig så hade jag inte brytt mig om att skriva om saken, då hade det bara varit ett i mängden av alla frianden i våldtäktsmål som sker.  Jag anser det dessutom rätt och riktigt att man friar istället för att fälla när ord står mot ord. Men nu är det som så att det över huvud taget inte är fallet, situationen är en helt annan.

Hur mycket får man tjäna och samtidigt vara vänster?

Denna bild har cirkulerat en del på min facebook de senaste dagarna som någon slags kritik mot inkonsekventa vänstermänniskor. Jag har personligen ingen uppfattning om just Rebecca och Fiona, och jag kan absolut tänka mig att de är ganska frasradikala, men jag tycker att det är så fånigt denna idé om att man skulle behöva avsäga sig en fet lön bara för att man är emot kapitalismen.

Om någon skulle betala mig 150 000 för att göra något i en timme så skulle jag givetvis inte banga, hur mycket jag än vänder mig emot kapitalismen. Jag skulle kunna använda de pengarna till mitt uppehälle under typ ett och ett halvt års tid.

Men man är knappast kapitalist för att man får en fet lön. Kapitalist är man om man tjänar pengar på sin egendom, vilket jag tvivlar på att Rebecca och Fiona gör.

Man kan vara emot kapitalismen, men nu ser det ut som så att den existerar och då har man inte så mycket annat att göra än att förhålla sig till den. Var går inkomsttaket för när man är en hycklare? Hur mycket får man tjäna och samtidigt vara vänster? Ska man tacka nej till en schysst lön för att visa någon slags missriktad ”konsekvens” i sin livshållning?

Såklart det ska vara olagligt att ha sex med någon som sover.

Läser denna artikel om en man som blivit frikänd i hovrätten för att ha haft analsex med sin flickvän då hon låg och sov. Inte bara blev han frikänd, utan han fick även ett skadestånd på 22 000 kronor för att han har behövt sitta i häkte (vet inte hur praxis ser ut i fall som dessa).

Grejen var den att flickvännen uttryckt att hon inte ville ha analsex innan, varpå han sedan har det med henne i sömnen.

Anledningen till frikännandet löd som följer:

Däremot ansåg rätten att det inte gick att bortse ifrån mannens förklaring att han hade ”träffat fel” och att det därför inte var visat att det rört sig om ett analt samlag.

Jag tänker i mitt stilla sinne att man måste vara extremt keff på sex för att genomföra ett analt samlag av misstag, jag har så jävla svårt att begripa hur man skulle kunna blanda ihop fittan och analen och genomföra en penetration utan att märka något. Att förövaren försöker skylla ifrån sig är givet i situationen, men jag förundras över att rätten anser det vara ett rimligt försvar med tanke på att de både fastställer att han kände att kvinnan inte ville ha analsex och att hon konstaterades vara i ett värnlöst tillstånd när hon sov. Det hela står alltså och faller på att mannen inte anses kapabel att förstå vilken kroppsöppning han kör upp sin kuk i.

Men vad som främst förvånar mig är egentligen inte detta, utan det faktum att det uppenbarligen anses okej att ha sex med en sovande person om sexet är sådant som personen normalt sett skulle godkänna. Även om man har en etablerad sexuell relation i vilken man brukar ha en viss typ av sex så betyder inte det att man ska anses tillgänglig för det även i sovande tillstånd.

Jag kan se en enda situation när det är okej att uppsåtligt ha sex med en person som sover och det är om man innan har försäkrat sig om att denne tycker att det är okej, alltså bett om lov.

Det kan väl anses extra kränkande om han utnyttjat hennes tillstånd för att ha en viss typ av sex hon uttryckligen sagt att hon inte vill ha, men oavsett om hans intention var att ha analsex eller inte så borde det absolut vara brottsligt att ha sex med en person som sover.

Misstagsmyten.

Ofta beskrivs fattigdom, sämre anställningstrygghet, miljöförstöring, krig, ökade klyftor i samhället och så vidare som misslyckanden. Det kan hända att det kan beskrivas som ett misslyckande för samhället i stort, men det behöver absolut inte vara ett misslyckande för politiken.

Jag tror inte på någon gigantisk konspiration, men jag tror att vissa intressen gynnas av att många människors hålls i en prekär situation och därmed förlorar reell möjlighet till inflytande över samhället eller möjlighet att tacka nej till arbeten som egentligen är alldeles för lågbetalda eller slitsamma. Vidare så kan både krig och miljöförstöring vara lukrativt för vissa grupper, även om det skadar samhället i stort.

Visst kan det förekomma misstag, utvecklingar som ingen velat skulle ske men som skedde ändå. Jag tror till exempel inte att någon ville att 9/11 skulle inträffa (utom de som låg bakom det då) eller att någon ville att vi skulle ställas inför problemet med global uppvärmning. Men man måste också kunna se hur olika intressen utnyttjar de ”misstag” som sker eller undviker att hindra utvecklingen för att de inte tjänar på det.

Jag tycker att det är naivt att anta att allt detta beror på misstag hos en välvillig men lite korkad maktelit. Människor måste sluta tro på misstag och istället börja fundera vem som har berikat sig på olika händelser eller som kunnat ha ett intresse i att hindra en samhällsutveckling som hade varit positiv för flertalet. Det är enligt mig oseriöst att använda ord som misstag eller misslyckande när man rapporterar om att borgerlig politik kastat människor in i olycka. Om det nu rörde sig om rena misstag, varför har den då inte reviderats?

Jag är helt övertygad om att vi skulle kunna ha ett många gånger bättre samhälle för flertalet om vi ville, men detta kräver att vi desillusionerar oss kring vad det är som är hindren. Så länge vi tänker att det bara rör sig om misstag så kommer vi misslyckas med att identifiera vari det verkliga motståndet ligger: i intressen som inte är våra egna.