Sofia skrev såhär angående mitt inlägg om Solo G.
De har således kanske inget intresse att stärka unga kvinnor eller göra dem lyckliga, de vill bara tjäna pengar, vilket egentligen är fair enough, för det är deras jobb. Man väljer själv om man vill sälja sin själ.
Jag tycker inte att det är upp till individen att avgöra om man ska stå till svars för sina handlingar eller ej. Visserligen kan man aldrig tvinga någon att försvara sitt agerande men jag tycker verkligen att det är moraliskt förkastligt att inte stå till svars för vad man ägnar 40 timmar i veckan åt och jag har väldigt svårt att se hur någon kan anses komma undan med det.
Det är ju en sak om man måste ta just det jobbet för att klara livhanken och om man inte har någon inverkan på vad man producerar, men så är nog inte fallet när det gäller redaktören för Solo G. Jag misstänker att de som arbetar med tidningen har makt att utforma i alla fall sitt eget material så att det inte är fullt så sexistiskt.
En av marknadsekonomins mer vidriga bieffekter är att många tycker sig kunna försvara sitt beteende med att de ger ”folk vad de vill ha”, följer marknadens regler, att företag bara vill tjäna pengar och så vidare. Framförallt denna bild som sprids av företag som pengatjänarmaskiner som varken kan handla rätt eller fel tycker jag fruktansvärt illa om. Företag består av människor som tar beslut och alla människor som har någon slags makt att utforma företagets agenda bör anses ansvariga för att göra det.
Jag vägrar acceptera en syn på såväl människor som företag som bygger på denna nihilistiska syn att de ”bara vill tjäna pengar”. Att beskriva företag som organismer som styrs av naturlagen marknaden är i min mening att försöka hugga i sten det som människan faktiskt kan förändra och ansvara för.
Jag tycker att det är viktigt att vi erkänner ansvaret människor har och slutar täcka över det med några slags pseudovetenskapliga förklaringar om hur företag och arbetarna i dem fungerar och inte. Jag tycker inte att det ska få duga som argument att någon har gjort ett val att handla omoraliskt för att hen prioriterar pengar. Jag tycker att ansvar ska utkrävas av de personer som har makt.
Med detta inte sagt att Solo G är så fruktansvärt förkastligt, jag tycker mest att det är intressant detta med företagsansvar och hur det väldigt ofta viftas bort.
Jag håller absolut med dig om att det är ett uselt ’försvar’ att peka på massan & säga att man levererar vad som är önsvärt, om det önskvärda är av vidrig karaktär (vilket jag tycker att Solo är men snarare av andra anledningar än att dom tycker om plastik, DET tycker jag om dom för), men ja.. tyvärr en produkt av samhället :/ men lite jävla hjärta får folk fan lov att ha.
Jag kan tycka att det kanske är ett ÄNNU större problem att man inte ens öppet erkänner ”ja, det är inte så fräscht, men vi/jag prioriterar pengar” utan att det, som i fallet mes Solo G, kommer vaga ursäkter om att man bara ger folket vad folket vill ha, ungefär som om ”folket” hade satt en pistol mot tinningen på de stackars producenterna och sagt ”skapa en till epig tjejtidning, annars …” Ärlighet vore ett steg framåt. (Även om jag för all del inte tycker att det ursäktar.)
Man väljer själv om man säljer sin själ. Man väljer också själv om man vill argumentera mot folk som säljer sin själ till dåliga saker. Man väljer också om man vill tycka illa om folk som säljer sin själ till dåliga saker. Man väljer också om man driver en politik för att folk inte ska få sälja sin själ till dåliga saker.
Nästa argument?
Håller med. Det är ett av de allra största problemen i dagens samhälle att så få människor tar ansvar för vad de faktiskt gör. Och inte skyller ifrån sig a la : ”Vi ger folk vad de vill ha/betalar för”, ”Jag gör bara mitt jobb, ”Jag följer bara reglerna/lagen” etc.