Och kvinnor är fortfarande mer våldsutsatta än män.

Precis som jag skrev så var ”nyheten” om att män också blir slagna i relationer en förvrängning av de forskningsresultat som fanns. Kvinnor är generellt betydligt mer våldsutsatta i nära relationer och det är såklart ingenting som förvånar någon som har minsta lilla insikt i hur patriarkatet fungerar.

Gudmundson skriver på SvD:s ledarsida att detta handlar om att genusforskare tystar ”debatten” när de blir sura och bekymrade över att deras resultat snedvrids. Det är såklart inte fråga om att något ovälkommet resultat har tystats ner utan om att det har hävdats att det finns ett resultatet som helt enkelt aldrig har funnits.

Det är ingen fråga om ”åsikter” eller ”debatt” utan en fråga om fakta, om hur det är. Det är helt enkelt som så att det aldrig har funnits någon rapport som har visat på att män är mer utsatt för våld än vad kvinnor är.

Gudmundson verkar dessutom ha ett mycket avslappnat förhållande till verkligheten då hen far med direkt osanning i sin ledartext. Till exempel påstår hen att NSG har skrivit ett pressmeddelande som de inte har skrivit.

Gudmundson tycker alltså det är att tysta debatten att påtala att det vore en schysst grej om media sket i att totalt snedvrida forskningsresultat. Jag tycker att Gudmundson är en starkt bidragande faktor till att problemet med mäns våld mot kvinnor inte tas på allvar och även i förlängningen till att det samhällssystem som gör att kvinnor dagligen utsätts för våld av män i deras närhet kvarstår. Gudmundson och SvD bidrar även på ett markant sätt till fördummandet av samhällsdebatten genom att ha ett så fruktansvärt avslappnat förhållande till sanningen och dessutom anklaga de som inte har det för att vilja ”tysta debatten”.

Högst oklar borgerlig argumentation.

Gudmundson har skrivit en högst oklar ledare om att punkare egentligen borde ha röstat borgerligt. Grunden för det hela är en enkät som skickats ut till ett antal gamla punkare som visare att medelklassen var överrepresenterad inom denna subkultur:

Lektor Dannefjord har skickat en enkät till nästan 300 av de gamla punkarna. Svaren kan förvåna. ”Det vi vet nu är att punken bestod av fler från den övre medelklassen än från arbetarklassen”

Det hävdas också att det med grund i detta är en efterhandskonstruktion att beskriva punken som en vänsterrörelse. För är man medelklass kan en inte vara vänster? Och framförallt: att dessa personer idag har en medelklasstatus säger ju absolut ingenting om deras status då.

Jag tänker på min egen situation idag: jag kommer från medelklassen och det är kanske även där jag hamnar, men idag så har jag absolut något att tjäna på att det först en mer vänstervriden politik i detta land. Det gynnar, för tillfället, mina intressen. Inte för att jag nödvändigtvis hade haft andra åsikter om jag var i en annan position, men jag tycker ändå att det är viktigt att begripa att även människor som kommer från medelklass eller landar i medelklass kan ha eller kan ha haft ett intresse av vänsterpolitik. Det kan ju rentav vara så att anledningen till att de kan vara medelklass är den vänsterpolitik de själva kämpat för! Jag säger inte att det är så, men det är helt klart en möjlighet.

Den enkla slutsatsen är att den som gillar bångstyriga kulturella uttryck och vill se mer av dessa gör bäst i att förespråka en politik som gynnar framväxten av en solid medelklass. Om punkarna – eller proggarna – hade fått styra hade de aldrig funnits.

Här kommer dock den största oklarheten: sen när är ”solid medelklass” det enda sättet man skulle kunna ha bångstyriga kulturella uttryck på? Jag vill ju ha ett samhälle där eget kulturskapande, såsom ”bångstyriga kulturella uttryck”, inte är något som bara finns tillgängligt för en viss klass. En kan ju såklart tänka sig ett samhälle där alla är medelklass, men då skulle ju hela klassbegreppet bli överflödigt. Klassbegreppet bygger ju på att det finns åtskillnader mellan olika klasser. Att en är emot klassamhället handlar ju inte om att en är emot medelklassen som sådan, det handlar ju om att vara emot ojämlikheten och i vissa fall ägandeformerna för produktionsmedlen.

Och framförallt: sen när har borgerlig politik gynnat framväxten av en ”solid medelklass”. Det som har skapat den stora medelklassen i Sverige idag är väl snarare socialdemokratisk politik?

Slutsatsen är att detta måste vara bland det mest oklara jag läst från en borgerlig ledarsida. Vad fan ägnar de sig åt där på Svd egentligen?