Såhär ser klassförakt ut.

Löwengrip har skrivit ett inlägg om tv-serien Here Comes Honey Boo Boo som handlar om ett barn som ställer upp i skönhetstävlingar och hennes familj. Löwengrip inleder med att kalla familjen för ”redneck” vilket i princip betyder white trash, fast typ lite värre. Alltså ett begrepp som i sig ger uttryck för klassförakt. Sedan kör hen vidare med att beskriva deras ”pengartänk” och hur det är dåligt:

Serien är otroligt underhållande men det jag reagerar mest över är deras relation till pengar […] någonstans så inser man ju att den här familjen spenderar sina pengar efter dagen. Kortsiktiga billiga köp hela tiden som dom tror ska gynna dom. Billig hot dog till middag, en billig chipspåse efteråt. Billigt, billigt och billigt och såklart så blir det bara färdig skräpmat.

Jag blir så jävla matt på detta gottande i och moraliserande kring hur andra använder sina pengar. Som om det var det som var problemet när människor till exempel är fattiga. Hen går vidare med att berätta om hur hen skulle vilja gå in och ”styra upp” deras ekonomi:

Jag skulle så gärna komma hem till dom, rensa ur i skafferiet (antar att kylen och frysen ekar tom) och åka iväg och storhandla vanlig husmanskost. Antar att jag får ta med Odd också så att han kan hjälpa dom att laga mat. Det skulle bli så mycket godare och billigare.

Jag kan verkligen se framför min inre blick hur Löwengrip och Spångberg sitter och typ myser i sin soffa i sin asfina bostadsrätt och ba sitter och ”diskuterar” hur de ska ”styra upp” deras ekonomi för att de själva ju är så jävla lyckade och ekonomiska och gud vet allt. Ungefär som om någon av dem vet ett skit om hur det är att leva i ekonomisk nöd, att behöva spara pengar. Om jag hade spenderat som Löwengrip hade jag fan varit pank på en vecka, jag tycker hens konsumtionsvanor är helt sinnessjuka och hen ska verkligen inte snacka om hur en ska ”styra upp” sin ekonomi.

Jag tycker att det är så jävla vidrigt när rika människor går omkring och moraliserar över hur andra ska sköta sin ekonomi. Som om de hade någon aning om hur det är att leva på marginalen, att alltid behöva välja det billigaste, att alltid behöva planera och spara. Den här idén om att de typ har bra ekonomi för att de är så himla bra på att sköta sig, inte för att de fötts med en jävla silversked i sina munnar. Och att fattigdom skulle handla om att en inte gör en budget, eller köper chips för ofta. Jag blir så trött.