Tonåringar behöver föräldrafria zoner.

När det gäller om man som förälder ska läsa sitt tonårsbarns blogg så tycker jag att det är en ganska tam ursäkt att det trots allt är offentlig. Det är sant, och det finns en massa information som är offentlig om en massa människor men det betyder inte att det är respektfullt att gräva fram den. Man kan även argumentera för att den som bloggar vill att folk ska läsa, det är också sant, men man kanske inte vill att just ens föräldrar ska det.

Jag tycker att man ska respektera om ens barn inte vill att man ska läsa deras blogg, på samma sätt som man ska respektera om de inte vill vara ens kompis på facebook (det finns en del föräldrar som har problem med det, som jag förstått det). Jag har bett mina föräldrar att inte läsa min blogg och det respekterar dem (dessutom är de ganska ointresserade).

Men om man nu inte kan hålla sig ifrån att läsa sina ungars bloggar så borde man i alla fall ha vett nog att inte berätta om det eller agera efter det (såvida det inte är något väldigt allvarligt). Det är naturligt att vilja hålla koll på sina barn, men tonåringar har ett behov av att testa gränser utan att känna att deras föräldrar är ständigt närvarande.

Jag kommer ihåg från när man var liten och trodde att ens föräldrar inte fattade att man till exempel hade rökt när man kom hem från en tiominuterspromenad. Det är klart de fattade, men de tog väl ett steg tillbaka och såg på istället för att ingripa och kommentera direkt. Och det är jävligt vettigt tycker jag, för om man ingriper för minsta lilla sak så lär ens barn till slut undvika hemmet mer och mer, för att slippa den ständigt vakande blicken. Resultatet är att föräldern får mindre koll än innan.

Så visst, läs era tonårsbarns bloggar. Ingen kan hindra er. Men för både er egen och deras skull: antyd det inte, kommentera den inte om det inte skulle stå något väldigt allvarligt där. För tonåringar behöver känna att det finns zoner där de inte känner sig övervakade av sina föräldrar.

9 reaktioner till “Tonåringar behöver föräldrafria zoner.”

    1. Det är idioti.

      Visserligen kan jag förstå grejen men jag anser att det är lika mycket moralpanik som videovåldsdebatten. Kan skriva om det ordentligt när jag vaknar.

  1. Min mamma skiter i att jag inte gillar att hon läser mina texter, så jag hämnas emellanåt och skriver ingående om sex och droger, haha, älskart ”Jag gillar inte när du skriver såhär och sådär Sandra!” och jag ba ”Men läs inte då!”.

  2. Hohoho, det är en svår diskussion det där! Jag är ju inte bara bloggare utan även mamma 😉 Fast bara nästan tonårsmamma, det är ett par år kvar dit.
    MEN, eftersom jag hängt med i bloggvärlden så länge och sett såååå mycket skrämmande utlämnande bloggar så kommer jag tyvärr ha stenkoll om mina barn börjar blogga på riktigt.
    De har redan nu facebook, även om de egentligen inte har åldern inne, och jag kontrollerar även den.
    MEN jag gör det inte så att de märker det eller blir generade, det är viktigt, men skulle något på något sätt gå över gränsen så kommer jag att lägga mig i.
    Självklart har de rätt till sitt privatliv, gränsen är hårfin och svår, och jag tror att man kan förstå fullt ut varför man vill kontrollera först när man har egna barn.

    Ja hej hopp så tycker jag, nu fick du en halv roman från mig och tack för dina kommentarer hos mig ^^

    1. Om jag visste att mitt tonårsbarn bloggade hade jag nog slängt ett öga dit då och då. Jag hade dock låtit det hela gå ganska långt innan jag ingrep, helt enkelt för att jag tror att man måste låta det bero lite också. Tonåringar kommer att göra saker man ogillar förr eller senare ändå, det får man acceptera. Sedan om det är direkt farligt för dem är en annan sak.

      1. Mmm, då är vi ganska ense, däremot säger jag till titt som tätt om vad dottern skriver på fejan, eftersom vi är vänner där så ser ju jag allt ändå och ibland skriver hon saker där jag kan tycka att herregud-ungen-måste-visa-lite-hyfs-och-respekt. Men det är ju samma sak i verkligheten, att jag säger åt henne om hon uppför sig utan respekt (inte för mig utan för livet, omvärlden, ja allt).
        Men det är ett litet dilemma, ett nytt sådant om man som jag inte är uppväxt med internet 😉

  3. Även om en blogg är offentlig så kan jag förstå poängen med att tonåringar inte vill att deras föräldrar ska läsa. Jag jobbar visserligen med tonåringar och kanske ser poängen därför men någonstans måste de ändå få vara fria. Självklart ska väl föräldrarna ha viss insyn i vad ungdomarna gör på internet men ja, finns det ingen större oro i övrigt för ungdomen så kan väl bloggen låtas bli…

    Äsch det här är ju skitsvårt. När jag var tonåring så hade just internet kommit & det tog en timme att gå in och ändra html-koderna på skunk liksom. Så det är svårt att sätta in sig i på samma sätt.

    Däremot så läser min mamma min blogg – men så är ju jag också snart fyllda 27 och har inga problem med att hon gör det nu 😉

    1. Jag har inget emot om min föräldrar läser min blogg nu, eftersom jag är vuxen och snart ska flytta hemifrån och dessutom inte skriver om privata saker på det sättet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *