Utbildningen ska inte vara en del av arbetslinjen.

Jag skrev ju innan om problemet med arbetsmarknadsanpassning av utbildning. Moderaten Tomas Tobé uttalar sig i dagens Svd om just detta:

Utbildningen måste vara en del av arbetslinjen. Valfriheten för eleverna ska förstås finnas kvar men det är ingen dålig information för dem att också få reda på var jobben finns, säger han.

Frasen ”utbildningen måste vara en del av arbetslinjen” får mig att rysa av obehag rent instinktivt. Vidare så tänker jag att de flesta som väljer yrkesinriktade gymnasieutbildningar troligen redan har sin framtida anställningsbarhet i åtanke när de väljer yrkeskategori. Då tror jag att det är viktigare att säkra att alla elever får tillgång till praktikplatser och lärlingsjobb efter avslutad utbildning (tydligen väldigt svårt att få lärlingsjobb i vissa hantverksyrken).

Vidare så kan man ju knappast utgå från att arbetsmarknaden kommer att se likadan ut hela studenternas liv, och därför är det viktigt att det finns möjligheter till vidareutbildning på högskola för alla. Tyvärr är det just detta som man från regeringens håll väljer att dra in på, dels genom att ta bort kravet på högskolekompetens på alla utbildningar och dels genom att dra in på Comvux.

Ett väldigt stort problem när det gäller just skola och arbete tycker jag är att folk blir dåligt informerade av vad som krävs för att plugga på högskola utöver grundläggande högskolekompetens. Som känt är det sällan då det är det enda kravet när man ska läsa program, utan man måste i regel ha läst typ matte eller engelska B och så vidare. Många personer blir inte informerade om detta när de läser yrkesförberedande på gymnasiet, och tror att deras högskolekompetens som utlovas i kursbeskrivningen ska räcka till det mesta.

Jag har en vän som är i den situationen nu. Hen har läst barn och fritid och vill utbilda sig vidare till lärare. Man kan ju tycka att det borde vara ganska givet att personer som läser denna inriktning kan ha ett intresse av lärarutbildningen, men ändå har hen inte blivit informerad om vilka kurser utöver högskolekompetensen som krävs, vilket gör att hen måste läsa på Comvux. Vilket onödigt slöseri tycker jag, att inte delge dessa personer information om vad som krävs för olika utbildningar direkt, speciellt när det är högre utbildningar som är väldigt närliggande innehållet i grundutbildningen.

Jag har inget emot en ökad näringslivsanpassning i form av att göra yrkesutbildningarna bättre, göra det lättare att faktiskt bli legitimerad inom sitt yrke och att se till att folk får information om vad som krävs för att läsa vidare. Den lösning Alliansen har verkar dock inte vara detta, utan snarare röra sig om att minimera utbildningsinnehållet så att så lite överflödigt för arbetsmarknaden som möjligt får plats. Det tycker inte jag är särskilt rimligt.

Utbildningen ska inte vara en del av arbetslinjen. Utbildningen ska tjäna samhällets och individernas bästa, vilket såklart inkluderar hänsyn till vilken kompetens som är relevant men också har en mängd andra faktorer, som värnande om demokrati, möjligheter för individer att sadla om, ha en meningsfull fritid och så vidare. Denna idé om att skolan bara ska producera dugliga arbetare på löpande band tycker jag är djupt osmaklig.

4 reaktioner till “Utbildningen ska inte vara en del av arbetslinjen.”

  1. Tack för det! Du sätter fingret precis på det jag funderat på ganska länge men inte själv kunnat formulera.

  2. Ja! Jag är så sjukt upprörd över det här, framför allt eftersom man minskar sina chanser att bli intagen på högskolan om man läser på komvux. För att man hamnar i en egen urvalsgrupp. Det sjukaste sjuka är att man inte gör det om man läser upp sina betyg, dvs får ett bättre betyg än vad man redan har och då får högre konkurrenskraft än innan, utan bara om man behöver komplettera. Hur tänkte dom då? Att man ska straffas för att man har valt fel innan, och att resurserna ska gå till folk som vill öka sina chanser snarare än folk som helt enkelt vill ha en chans.

    Och att man lurar in så många unga människor i yrkesförberedande program när dom ofta inte har någon som helst arbetserfarenhet, utan bara får gissa sig till vilket yrke dom vill ha. Sen inte veta om man lätt kommer kunna ändra inriktning senare. Det är vår plikt att se till att beslut som vi fattar som 15-åringar inte förstör våra chanser till ett bra arbete i framtiden.

    1. Väldigt märkligt ja. Alltså, jag förstår ju om man inte prioriterar att ge folk på typ barn&fritid möjlighet till att bli civilingejör, men att de kan tänkas vilja utbilda sig vidare till förskollärare eller lärare känns ju ganska givet. Det borde vara ett krav på sådana utbildningar att man får behörighet till närliggande högskoleutbildningar.

Lämna ett svar till Hanna Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *