Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Jag tycker det är fel att köpa städhjälp.

Som jag misstänkte så fick jag mycket invändningar emot mitt inlägg om städhjälp. Några saker vill jag klargöra till att börja med:

  1. Mitt grundläggande politiska perspektiv bygger på att människor borde jobba mindre och konsumera mindre, och alltså även rå om sig själva mer. I dagens samhälle så är det otroligt vanligt att människor betalar andra människor för att göra saker de lika gärna skulle kunna göra själva, ofta för att de inte har tid eller upplever sig ha tid, för det mesta för att de jobbar så förbannat mycket. Om du inte ställer upp på detta kommer du såklart att tycka att hela mitt resonemang är märkligt.
  2. Jag redogör för en skillnad jag ser mellan hantverkare och hushållsnära tjänster och förklarar varför det ena kritiseras mycket mer än det andra. Jag tycker att det är en ganska självklar distinktion att göra, om det rör sig enbart om tid eller någon slags kompetens.
  3. Och innan någon ens sagt det: nej, jag försöker inte ”skuldbelägga” städare men jag vill problematisera den ökade professionaliseringen av våra liv som sker i samhället. Jag tror att det är en i grunden negativ utveckling. Jag förstår mycket väl att det inte är städarnas fel att det är så, utan att det är efterfrågan som man måste gå på. Nej, jag tycker inte att folk som städar som jobb är mindre värda, jag tycker tvärtom att alla människor är såpass värdefulla så att de inte ska behöva ägna sina liv åt att ta undan andra människors skit.

Efterfrågan ja. Det betyder att jag tycker att människor ska sluta köpa hushållsnära tjänster, såsom städhjälp. Jag tycker faktiskt att det är fel att köpa hushållsnära tjänster. Helt fel.

Ja, jag vet att det finns en miljon olika förmildrande omständigheter. Ja, du vill ha tid med barnen, med din partner det krävs så mycket på jobbet och så vidare, det är tråkigt att städa och du har råd, så varför inte? Tja, tycker du verkligen själv att det är rätt med ett samhälle som bygger på att rika köper fattigas tid för att kunna tänka på sig karriär eller annat självförverkligande obehindrat? För det är det det rör sig om.

Många kvinnor verkar resonera i termer av att de hushållsnära tjänsterna ger dem möjlighet till karriärklättrande och ser det därför som någon slags feminism. Jag tycker att det är ett sorgligt perspektiv på jämställdhetsfrågan, att den skulle lösas av att man köper andra människors tid för att kunna frigöra sin egen. Det leder på sin höjd till lika möjligheter för överklasskvinnor och -män att armbåga sig upp till toppen. Den typen av jämställdhet ger jag inte mycket för.

Sen kommer den där eviga: ”men var drar du gränsen”-frågan och jag kan ärligt svara att jag helt enkelt inte vet exakt var jag drar gränsen för vilket arbete som är okej och inte. Spelar det egentligen någon roll? Kan vi inte ändå erkänna problematiken i detta, eller måste ni ha exakt definierade gränser innan?

17 kommentarer till Jag tycker det är fel att köpa städhjälp.

  • Martin skriver:

    Men allt arbete bygger ju på att du säljer din tid. Det är bara en fråga om abstraktionsnivå.

    När du köper potatis så betalar du egentligen ett stort antal människor för att de ska spendera sin tid med att odla, skörda, tvätta och transportera potatisen, för att inte tala om alla som spenderar sin tid med att underhålla affären du handlar potatisen i.

    Varje enskild uppgift i kedjan av potatistillverkning är något som vem som helst skulle kunna göra. Men vi får alla mer tid över genom att vi specialiserar oss på en uppgift och litar på att de andra uppgifterna som behöver utföras för vår överlevnad sköts av andra.

    Städning råkar bara vara en uppgift som i princip alla kan utföra utan någon annan tidsinvestering än själva arbetet. Alla kan lära sig att lägga golv eller programmera en dator också, givet tillräckligt mycket investerad tid i utbildning. Därför har också de arbetena en högre ersättning per utförd arbetstimme; då man ersätter inte bara den nedlagda timmen utan också den tidigare investeringen i att lära sig att utföra uppgiften väl.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Det stämmer, men utrymmet för exploatering är större när det personen i slutänden köper endast är tid och inte kunskap. Även om denna kunskap tagit tid att inhämta och tid är det allting utgår från.

      • Martin skriver:

        Vad menar du med utrymme för exploatering?

        Personer som både har körkort och äger en bil åker trots det ibland taxi. Då består väl transaktionen också bara av tid, och inte kunskap? Utgör det i så fall exploatering av taxichauffören?

        Jag tycker den här diskussionen är intressant för jag tror att vi delar samma grundsyn, nämligen att vi borde sträva efter att människors tid till så lite mån som möjligt ska förspillas på arbete.

        Men vad är då arbete? Det finns sysslor som samhället identifierar som lönearbete men som hade utförts även utan lön, t.ex. forskning, eftersom sysslan i sig är sin egen belöning. Sådana sysslor ser jag inte som arbete som vi måste försöka bespara människor.

        Det finns också sysslor som många inte ser som lönearbete, t.ex. städning, men som väldigt få i ärlighetens namn hade utfört om det inte behövdes för att man ska kunna leva någorlunda drägligt.

        Ett bra tankeexperiment är att föreställa sig att det skulle finnas robotar som utför en viss syssla perfekt, utan att förbruka annat än solenergi. Hade det funnits sådana städrobotar hade inte många velat ägna sin egen tid åt städning.

        Det gör i min mening att städning ingår i den typ av arbete som vi bör sträva efter att bespara människor. Hade var och en fått välja fritt, hade vi inte velat ägna vår tid till det.

        Eftersom vi ännu inte har uppnått ett samhälle utan knappa resurser (eng. scarcity) så måste alla människor spendera åtminstone en del av sin tid på sådant som de helst hade sluppit men som är nödvändigt för att vårt samhälle ska fungera och vi alla ska leva ett okej liv.

        För de flesta andra sådana uppgifter så har vi inga problem med att andra utför dom åt oss och vi i gengäld utför en uppgift åt flera andra. Alternativet hade ju varit att alla enskilt behövde ägna sin vakna tid åt sin egen överlevnad.

        Varför är det då skillnad på just hushållsnära tjänster?

        • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

          Du har ju helt rätt i din analys. Detta är ett problem jag filosoferat mycket om på sista men ännu inte nått svar inom. Jag tänker framförallt att personer om utför tråkiga/slitsamma arbetsuppgifter generellt borde bli mer belönade för detta, istället för att som nu ligga längst ner i skalan. Anledningen till att jag går på just hushållsnära tjänster är 1. vill klargöra skillnaden mellan ruttjänster och rottjänster eftersom folk ofta frågar 2. är en växande samhällstrend. Vårt samhälle bygger ju på att rika betalar fattiga för att göra saker åt dem, både i fråga om att köpa tjänster och produktion av varor. Jag tror att i en mer egalitär värld där alla arbetare hade det bättre ställt så hade folk i högre grad fått betala det ”verkliga priset” för olika produkter vilket skulle minska konsumtionen, vilket i sin tur skulle minska arbetstiden. Hoppas det är svar nog på din fråga!

  • Lisa skriver:

    Nej, nu håller jag verkligen inte med. Som sagt. Fel? Hur är det fel? Moraliskt fel att anställa någon annan att göra det man egentligen kan göra själv? Ptscha, det vet jag inte….. Är villkoren okej ser jag inget som helst problem med det. Problemet jag kan se är att folk kanske inte har något annat val än att bli t.ex. städare, eller att villkoren är oresonliga. Men det är en helt annan fråga.

    Däremot hoppas jag verkligen inte att du känner dig påhoppad eller så. Det blev ju som sagt lite av en reaktionsstorm. Jag kan bara tala för mig själv, men jag har verkligen inte menat att attackera, men det kanske var lite oklart. Ville bara klargöra. :)

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jag känner mig absolut inte påhoppad, jag var medveten om att jag skulle få reaktioner.

      Man kan såklart tycka olika. Jag tycker det är fel och har förklarat varför. Men det kräver såklart att man delar min politiska grundsyn på arbete, vilket långt ifrån alla gör.

  • Tove skriver:

    Om det såg ut så att yngre människor, sådär något år efter gymnasiet, brukade vara städhjälp och städa hos familjer och annat äldre folk, hade du tyckt att det var fel då också? Idag finns det ju ett behov av okvalificerade jobb för ungdomar utan utbildning (dock ser det ju inte ut riktigt så idag, utan det är väl snarare människor som har städning som långsiktigt heltidsjobb)

    Jag kan tycka att det blir lite knäppt om människor utbildar sig fem år för att bli väg- och vatteningenjörer och sen idealt ”borde” gå ner i arbetstid för att hinna med att städa hemma och ha familj på samma gång. Dock vet jag inte om jag tycker att det motiverar ett RUT-avdrag, men städhjälp av principskäl fel? Det kan vara problematiskt men inte fel, tycker jag.

    Helst skulle jag se att det var så lite klyftor att människor inte hade motiv till att städa hos varandra (inte hela livet i alla fall, kanske som extraknäck när man går i skolan eller så) , men jag tror det faktum att de gör det snarare är ett symtom på än en orsak till klasskylfor.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Som du skriver i slutet är väl min ide om en lösning av detta problem. Jag kan absolut se att det finns ett behov av dessa tjänster hos vissa, men som växande samhällsfenomen tycker jag det är negativt. Det säger sig självt att ju billigare dessa tjänster blir desto fler kommer köpa dem utan att ha ett egentligt behov. För att öka priserna borde man dels avskaffa rut-avdraget, dels minska klyftorna.

  • Erica Friberg skriver:

    Jag kan inte riktigt förstå ditt resonemang. Det jag har emot RUT-avdraget är att det är skattefinansierat. Alltså att vi alla ska betala för att bättre bemedlade (för det är ju ändå trots avdrag, de som har råd att anlita städhjälp) ska få städat hemma. Jag ser inget moraliskt problem med att vissa människor jobbar med att städa åt andra människor, bara de som köper tjänsten själva betalar hela kostnaden för det.

    Jag tycker också att du nedvärderar städjobb. Du säger att alla kan städa, jag skulle inte vilja påstå detsamma. Alla kan i alla fall inte städa professionellt, det har jag själv sett. De flesta kan väl städa sitt hem dugligt men det krävs faktiskt en del för att städa yrkesmässigt. Jag har själv jobbat med städning i flera år och jag avskyr den där attityden att städning är bland de sämsta yrken man kan ha, folk förtjänar att göra något bättre. Fundera lite på din syn på städare. Tycker du det är nedvärderande att städa kontor, trapphus, offentliga lokaler, bussar och flygplan också? Vad är skillnaden gentemot att städa någon annans hem? För den som utför jobbet menar jag. Nej lokalvårdare som yrke behöver uppvärderas, de gör ett otroligt viktigt jobb varje dag.

    Du säger att dessa människor inte har något kvar att ge när kroppen ger upp. Men vad har en snickare kvar att ge när ryggen pajat? Jag förstår inte alls skillnaden där.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Skillnaden är att en snickares arbete bygger mer på kompetens än städning, som framförallt är en transaktion av tid. Detta är såklart en glidande skala och jag säger inte att sådant arbete är värsta drömmen, men jag redogör för varför städning anses värre.

      Jag säger inte att alla kan bli städare, däremot att alla (med undantag från de som är i behov av hemtjänst) kan städa sina egna hem.

  • We can agree to disagree, men måste säga att jag själv har städat åt familjer då jag varit barnflicka, och kan förstå varför vissa hellre ”tar hand som andras skit” än t ex jobbar med gamla, på dagis, sitter i call center (huga) eller jobbar som ”sopgubbar”. Och jag förstår att folk anställer städare eftersom man inte vill bo i en svinstia och kanske hellre umgås med familjen / tränar / läser en bok än att städa de få timmar man är ledig.

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Jag skulle också hellre städa än att t.ex. sitta i callcenter. Min argumentation rör skillnaderna mellan hantverkare och hushållsnära tjänster som är en diskussion som dyker upp ibland. Jag säger inte att städning är det värsta yrket som finns, och det kan säkert vara okej att utföra, däremot så tkr jag att det är en värre exploatering av människor.

  • Josefine skriver:

    Jag ser inget problem med yrket i sig, utan problemet tycker jag snarare är att folk inte vill betala ordentligt för tjänsten. Antingen ska de betala svart eller så ska det reduceras av staten. Det tycker jag är äckligt. Har absolut inga problem med att folk hyr in en städare så länge de är villiga att betala vad det faktiskt kostar, och inte någon svart pisslön eller pisslön i övrigt.

    Att få städat kan för vissa vara en lyx på samma sätt som att äta hämtmat/på restaurant/åka iväg på något kul. Jag tycker det är så konstigt med alla som hurrar för rut-avdraget eftersom det ska påstå höja städaryrket, samtidigt som de aldrig skulle kunna tänka sig att betala en vettig avgift för yrket de påstår sig vilja höja statusen på. Det enda som kan höja yrkets status är att folk börjar betala vad det faktiskt kostar, ur egen ficka.

  • adam skriver:

    Hur ser du på städning på arbetsplatser? Själv tycker jag att det är väldigt rimligt att alla anställda hjälps åt att städa upp sin egen skit. Självklart med rimmluga undantag, som där det finns mkt stora behov av städning (stora hotell) eller där det är ont om de andra anställdas tid och kompetens (sjukhus)

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      För det första så kan man ju i sådana sammanhang i högre grad säkra goda arbetsvillkor genom att ställe högre krav på arbetsköparen än om en privatperson köper in tjänsterna från en egenföretagare (som ofta är fallet i hemhjälp). Det grundläggande problemet som jag ser det är dock fortfarande att människor alltmer lägger ut sin egen vardag på entreprenad.

  • cecilia skriver:

    Ett stort problem idag är i min mening också att det verkar ha skapats en internationell EU-underklass som städar (och bygger) i bättre bemedlade länders privata hushåll till löner som i jämförelse med exempelvis Polen kanske är höga, men med svenska mått inte är tillräckliga för att försörja en vuxen människa och än mindre en vuxen människa med barn. Med den obetalda restiden mellan olika hushåll som ska städas måste städaren vara på arbetande fot betydligt fler timmar om dagen än den som står i kassan på McDonalds eller jobbar på callcentret, vilket i många fall gör städjobbet till värre slitgöra än andra jobb.

    Har läst många artiklar om och hört många radioprogram (senast häromdagen i P1) om kvinnor och män som lämnar sina familjer i hemländerna för att åka till t ex Sverige och jobba ihop en hacka som kommer att gynna familjen på sikt. Känns som att våra RUT- och ROT-avdrag ökar den sociala ojämlikheten även internationellt, och det känns jäkligt ruttet tycker jag. Ska Sveriges jämställdhet (om vi nu antar att städhjälp hemma kan användas som ett medel för att kvinnor kan göra karriär i större utsträckning) utökas på bekostnad av låglöneländers sociala rättvisa?

    • Den rabiata orakade flat-feministen Fanny. skriver:

      Absolut! Ser rut och rot väldigt mycket som ngt som underlättar för människor att utnyttja varandra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv