Alkohol.

Jag hatar när någon skriver saker som gör att man måste ändra sina uppfattningar om saker och ting. Alltså uppfattningar man håller nära om hjärtat och som man baserar delar av sin livsstil på. En sådan text är denna, som handlar om alkoholens negativa inverkan på vår kultur. Speciellt sista delen om hur alkoholföretagen marknadsför sig aggressivt i fattiga länder är intressant. Jag har även läst i Naomi Kleins bok No Logo att alkoholreklam ska vara vanligare i fattigare områden i USA. Det är även så att alkoholmissbruk är vanligare i lägre samhällsklasser. Detta tillför en aspekt som jag anser är väldigt relevant när man diskuterar alkohol, detta att alkohol faktiskt utgör en begränsande faktor för jämlikhet. En person som är fast i missbruk har mycket svårare att bedriva någon form av organiserat motstånd, likaså om missbruk saknas men mycket fritid går åt till alkoholkonsumtion.

Att förbjuda alkohol tror jag inte skulle gå och jag skulle nog inte vilja ha ett sådant förbud även om det gick att införa heller. Däremot är det ett faktum att alkoholen tar en väldigt stor plats i de flesta människors vardag, så även min. Den agerar socialt smörjmedel, gör tråkiga situationer roliga eller åtminstone uthärdliga och så vidare och så vidare. De flesta människor använder även alkoholen på precis detta sätt, även om de också tycker att den till exempel smakar gott så är berusningseffekten central.

Innan jag flyttade till Bryssel så har jag alltid haft ett väldigt okomplicerat förhållande till alkohol. Jag drack sällan och när jag drack drack jag för att jag hade lust till det, inte för att fly någon slags tristess. Jag hade absolut inga problem med att gå på krogen och inte ta en öl även om jag var i ett alkoholkonsumerande sällskap, det var snarare regel än undantag att jag skippade alkoholen. Idag förstår jag bättre varför det kan vara otroligt svårt att undvika att dricka.

Jag tänker mig att detta drabbar många när de byter ort, umgängeskrets eller huvudsaklig sysselsättning i vuxen ålder. Då blir alkohol det enklaste sociala smörjmedlet ta ta till. Till exempel alkoholkulturen på högskolan verkar vara otroligt utbredd, något som jag måste säga att jag känt en del oro inför med tanke på mitt framtida studerande.

Nu vill EU reglera alkoholreklamen mer och bland annat skapa hinder för att visa den i tv. Detta är en utveckling som kommit av att alkoholreklamen ökat (som reklam i allmänhet). Många tycker att detta är moralism och det hade jag också tyckt en gång i tiden, dock inte nu längre. De människor som vill konsumera alkohol har en mängd olika alternativ, och det är knappast som att dessa är okända. Vi överöses dessutom av positiva bilder av alkohol dag ut och dag in. Jag tycker absolut inte att det är en självklarhet att företag ska få göra reklam för produkter som faktiskt utgör ett stort samhällsproblem. Jag har även extremt svårt att se det som någon slags begränsning i gemene mans frihet att alkoholreklam inte visas på tv, jag tycker inte heller att det är moralism.

Jag ser det som fullt naturligt att man begränsar företags rätt att medelst reklam öka konsumtionen av något som är hälsovådligt och beroendeframkallande och har lite svårt att se på vilket sätt det är kontroversiellt. Den som vill dricka kan göra det i vilket fall och har tusentals kanaler för att ta reda på vilken alkohol som lämpar sig till vad, vilken som är god och billig och så vidare. Det är ju inte som att alkoholens existens eller folks vetskap om den kommer upphöra för att Heineken inte får göra reklam på tv.

3 reaktioner till “Alkohol.”

  1. Bra skrivet om alkoholreklam!

    När det gäller alkoholens roll som smörjmedel så är det ju absolut så, men man kan fundera ganska mycket kring vad alkoholen tillför och vad som enbart är sociala konstruktioner och förväntningar kopplade till alkoholkonsumtion.

    Det mesta av det som skapar god stämning handlar ju inte om alkohol utan om trevlig miljö, trevliga människor, musik, osv. Alkoholen ses dock i vår kultur som en nödvändig ingrediens och människor upplever sig upprymda och sociala, men hur mycket är placebo beroende på förväntningarna?

  2. på tal om högskolan kommer jag ihåg i högstadiet då min biologilärare frågade ut klassen vilka som hade druckit alkohol. det var i princip alla, om inte alla utom jag till & med, & han sa då till mig att jag kommer minsann också att börja dricka alkohol, vänta bara tills jag börjar på universitetet yada yada.. blir så sne då jag tänker på det, vafan är et för jävla inställning hos en lärare..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *