Etikett: missbruk

Alkohol.

Jag hatar när någon skriver saker som gör att man måste ändra sina uppfattningar om saker och ting. Alltså uppfattningar man håller nära om hjärtat och som man baserar delar av sin livsstil på. En sådan text är denna, som handlar om alkoholens negativa inverkan på vår kultur. Speciellt sista delen om hur alkoholföretagen marknadsför sig aggressivt i fattiga länder är intressant. Jag har även läst i Naomi Kleins bok No Logo att alkoholreklam ska vara vanligare i fattigare områden i USA. Det är även så att alkoholmissbruk är vanligare i lägre samhällsklasser. Detta tillför en aspekt som jag anser är väldigt relevant när man diskuterar alkohol, detta att alkohol faktiskt utgör en begränsande faktor för jämlikhet. En person som är fast i missbruk har mycket svårare att bedriva någon form av organiserat motstånd, likaså om missbruk saknas men mycket fritid går åt till alkoholkonsumtion.

Att förbjuda alkohol tror jag inte skulle gå och jag skulle nog inte vilja ha ett sådant förbud även om det gick att införa heller. Däremot är det ett faktum att alkoholen tar en väldigt stor plats i de flesta människors vardag, så även min. Den agerar socialt smörjmedel, gör tråkiga situationer roliga eller åtminstone uthärdliga och så vidare och så vidare. De flesta människor använder även alkoholen på precis detta sätt, även om de också tycker att den till exempel smakar gott så är berusningseffekten central.

Innan jag flyttade till Bryssel så har jag alltid haft ett väldigt okomplicerat förhållande till alkohol. Jag drack sällan och när jag drack drack jag för att jag hade lust till det, inte för att fly någon slags tristess. Jag hade absolut inga problem med att gå på krogen och inte ta en öl även om jag var i ett alkoholkonsumerande sällskap, det var snarare regel än undantag att jag skippade alkoholen. Idag förstår jag bättre varför det kan vara otroligt svårt att undvika att dricka.

Jag tänker mig att detta drabbar många när de byter ort, umgängeskrets eller huvudsaklig sysselsättning i vuxen ålder. Då blir alkohol det enklaste sociala smörjmedlet ta ta till. Till exempel alkoholkulturen på högskolan verkar vara otroligt utbredd, något som jag måste säga att jag känt en del oro inför med tanke på mitt framtida studerande.

Nu vill EU reglera alkoholreklamen mer och bland annat skapa hinder för att visa den i tv. Detta är en utveckling som kommit av att alkoholreklamen ökat (som reklam i allmänhet). Många tycker att detta är moralism och det hade jag också tyckt en gång i tiden, dock inte nu längre. De människor som vill konsumera alkohol har en mängd olika alternativ, och det är knappast som att dessa är okända. Vi överöses dessutom av positiva bilder av alkohol dag ut och dag in. Jag tycker absolut inte att det är en självklarhet att företag ska få göra reklam för produkter som faktiskt utgör ett stort samhällsproblem. Jag har även extremt svårt att se det som någon slags begränsning i gemene mans frihet att alkoholreklam inte visas på tv, jag tycker inte heller att det är moralism.

Jag ser det som fullt naturligt att man begränsar företags rätt att medelst reklam öka konsumtionen av något som är hälsovådligt och beroendeframkallande och har lite svårt att se på vilket sätt det är kontroversiellt. Den som vill dricka kan göra det i vilket fall och har tusentals kanaler för att ta reda på vilken alkohol som lämpar sig till vad, vilken som är god och billig och så vidare. Det är ju inte som att alkoholens existens eller folks vetskap om den kommer upphöra för att Heineken inte får göra reklam på tv.

Paow och drogerna.

Angående detta med Paows droghistorier så har det tydligen varit så att hon tidigare erkänt att hon brukat men att hon tagit sig ur det, i alla fall enligt en person som kommenterade här:

Vaddå ”sägs att” ”fast i missbruk” och ”vill bli räddad”? Hon har ju skrivit ett flertal gånger (själv, på sin egen blogg) att hon tog droger varje dag (upp till sex gånger per dag) under hela sommaren, men att hon sedan tog sig ur ”missbruket” från och med hösten då hon började jobba för 100% Party, och att hon nu äcklas av kokain och aldrig vill röra det igen.

Jag läser inte Paows blogg så jag har inte haft någon koll alls på detta innan, det hade varit intressant att läsa inläggen som åsyftas. Om det är sant gör det hela grejen ännu mer fånig. Om det nu är så at hon har skrivit om det så finns det väl ingen mening med att blåsa upp det till värsta nyheten? Men sådan är väl världen, antar jag, och det är inget mer med det.

Men det värsta är ju att det ska blåsa en sån jävla moralstorm kring henne flera månader efter att hon brukade på det här sättet. Att tidningar vill sälja lösnummer förstår jag, men vad är syftet med att skuldbelägga och trycka ner en person som redan har tagit sig ur sitt missbruk (vilket jag kallar det om man tagit kokain flera gånger dagligen under en lång tid). Jag har verkligen aldrig känt mig mer peppad på att sluta med ett skadligt beteende för att någon tryckt ner mig på grund av det. Lusten blir ju onekligen ännu mindre om det inte spelar någon roll om man slutar eller inte eftersom folk uppenbarligen vill sätta knarkarstämpel på än i vilket fall.

Jag säger inte att det är någons rättighet att pröva droger eller att det är något ”normalt”, däremot är det bara sjukt jävla fånigt att tycka att man ska straffas för något som inte ens är ett problem längre. ”Men det är olagligt”, tycker folk då. MEN VAD SKA VI MED DEN JÄVLA LAGEN TILL OM INTE ATT HINDRA MISSBRUK??? Jag fattar inte hur man kan tycka att någon ska straffas bara för sakens skull, för att ”rätt ska vara rätt”. Lagar har vi för att uppnå ett bättre samhälle inte för att folk som för ”fel” ska få straff bara för att.

Tänk om folk hade kunnat se lite såhär på saken: ”Paow var i en jobbig situation i livet och tog därför mycket droger. Nu har hon slutat med det vilket är skitbra av henne”. Men det går ju såklart inte för sig, ty har man en gång tagit droger är man för alltid en knarkare. Inte konstigt att folk inte är så sugna på att sluta.

Den bästa jävla nyheten.

Seriöst, det här är så jävla roligt. Så fruktansvärt jävla bra nyheter.

– Jo, det kanske det är. Men jag kände inte för det nu, vid det här tillfället, jag kände det att ta av mig och stå genomsvettig på en toalett med en främmande person. Nej, jag kände helt enkelt inte för det. Så det handlade om min personliga integritet och när det gäller drogtester så tycker jag att det är någonting man verkligen ska hitta rätt balans på och det är också någonting som man måste vara väldigt försiktig med.
Expressen.se har sökt Thomas Bodström, som dock är upptagen under måndagsmorgonen.
I P1 Morgon säger han dock:
– Från början trodde jag att det handlade om ett plåster eller ta ett blodprov.

Hur i helvete kan man vara en politiker som förespråkar slumpmässiga ”frivilliga” drogtester utan att veta hur det går till. Hur kan man ens undgå att veta hur det går till alls. Vem fan vet inte att ett drogtest gör genom pissprov.

Tomas Bodström borde nu ses som officiellt misstänkt för knarkbrott, eftersom han vägrade göra testet, så beter sig nämligen bara knarkare. Bara den som har något att dölja skulle kunna ställa sig kritisk till att bli testad för droger, för har man rent mjöl i påsen, ja, då borde man minsann inte ha några som helst problem med att någon ser på när man kissar i en burk. Om inte annat för att man borde vara så ivrig i att bevisa sin oskuld.

Så jävla idiotiskt. Jag blir galen.

Helt vanlig ungdom som röker en handrullad cigarett eller en farlig missbrukare som borde spärras in. Endast drogtest kan avgöra. Gör han inte en lite konstig min?