Att må bra.

IMG_20140409_175757Tja! Tänkte skriva lite om det här med att mår bra och så. Tar tillfället i akt att slänga in en egobild eftersom det handlar om mig 🙂

Som ni kanske vet så har jag inte mått så jävla bra det senaste året. I början av förra sommaren fick jag en panikångestattack, hade en massa ångest under hela sommaren som sedan kulminerade i utbrändhet i början av höstterminen. Utbrändheten övergick i en depression som jag nu fokuserat på att ta mig upp ur.

Nu börjar det bli bättre, jag har faktiskt mått ganska bra på sista tiden vilket känns fantastiskt. I mina ögon är det framförallt tre saker som har föranlett detta.

För det första; sjukdomsinsikt. Jag har mått dåligt under stora delar av mitt liv men jag har liksom inte fattat att det handlat om just att jag mår dåligt. Jag har tänkt att det är ”tonårsångest” eller att jag inte är tillräckligt ”positiv” och liknande. Eftersom jag växlat mellan perioder där jag är oerhört produktiv och väldigt glad så har jag inte sett det som ett så stort problem. Jag har tagit mig igenom det som jag behöver i och med att jag har haft förutsättningar att göra det (kommer från medelklasshem, haft en trygg hemmiljö och så vidare). I och med senaste brytet som resulterade i sjukskrivning så insåg jag dock att detta faktiskt är ett problem i mitt liv som jag är tvungen att hantera. Insikten var jobbig på många sätt men gav mig också verktyg att ta tag i problematiken.

För det andra har jag kunnat släppa känslorna av skuld och skam som är relaterade till att inte orka. Jag har slutat tänka i banor som att det inte är så synd om mig egentligen, att jag har det bra och så vidare. Jag har förstått att psykisk ohälsa kan drabba alla, även om det såklart spelar roll vad en har för livssituation. Helt enkelt, jag har börjat se hur jag faktiskt mår istället för att se hur jag borde må.

För det tredje så har jag börjat prioritera att vara snäll mot mig själv. Ja det låter som en jävla klyscha och det är det också MEN det har funkat väldigt väldigt bra. När jag inte har känt lust till någonting så har jag inte tvingat mig själv till att göra en massa jobbiga saker utan fokuserat på att göra det som jag mår bra av. Jag har släppt alla krav på att jag måste skriva, engagera mig och så vidare och istället typ… ”lunchat” med mina ”väninnor” och liknande. Jag har lagt all energi på att sluta må kasst utan att tänka på vad jag borde göra och fixa och vara. Jag har också slutat försöka tvinga mig själv att må bra när jag gör saker bara för att det är den typen av saker som en ”ska” må bra av, utan varit mer okej med att ”ja nu gör jag det här och det är inte så jävla kul men det håller i alla fall den värsta ångesten borta”, slutat känna ångest över att jag inte mår bra och så vidare. Jag har under inga omständigheter gått utanför min så kallade ”comfort zone” eller pressat mig själv på något sätt. Det kanske jag kommer behöva göra i framtiden men inte nu, när det jag måste fokusera på är att sluta vara deprimerad.

Att må bra handlar mycket om förutsättningar. Jag har haft förutsättningarna att faktiskt ta hand om och fokusera på mig själv och mitt mående, att rensa ut majoriteten av de saker i mitt liv som gjort att jag känt mig stressad. Alla har inte de här förutsättningarna. Däremot tror jag också att många går omkring och känner en massa stress och press över saker de faktiskt inte skulle behöva känna så inför, det har i alla fall jag gjort under stora delar av mitt liv.

16 reaktioner till “Att må bra.”

  1. Härligt att du mår bättre! Jag känner verkligen igen mig i din första punkt. Efter många år av påtryckningar har jag äntligen börjat gå till en psykolog, och att ha erkänt för mig själv att jag inte mår bra är en sån otrolig lättnad.

  2. Jag känner igen mig mycket i det du skriver, särskilt i det om att en bortförklarar sitt faktiska dåliga mående istället för att acceptera att det inte är höstdepp eller pms och hjälpa sig själv, och få hjälp av andra att ta sig ur det. Livet går upp och ned för alla, men när jag ser tillbaka på mitt liv ser jag att mycket varit ned, och ganska lite upp. Om jag tagit mitt mående på allvar och inte skämts för mig själv och hur jag känner skulle jag förmodligen kunnat vänt kurvan långt tidigare, något som jag försöker göra nu. Det är jobbigt att konfronteras med alla lagrade känslor, men det finns ju egentligen inget alternativ.

  3. Tack för viktigt text. Det är så lätt att tänka att man inte har det dåligt nog för att ”förtjäna” att må dåligt. Nu tror jag iofs inte att jag själv haft lika mycket problem som du, men känner verkligen igen det här med att man är alldeles för hård mot sig själv. Jag hoppas att jag själv ska kunna bli bättre på att släppa känslorna av skuld och skam som är relaterade till att inte orka – oavsett var ens egen gräns för vad man orkar går.

  4. Du är så fantastiskt ärlig. Tack för att du delar med dig av din ”resa”.
    Jag är övertygad om att din berättelse hjälper många, (men låt inte det bli en press). Det bara är så – att den hjälper andra till ökad insikt.

  5. Hej Fanny! Du tänker helt rätt! Jag har också erfarenhet av depressioner och förstår hur det känns. Vad roligt att du känner dig mindre depp nu. Det går framåt. 🙂 Känn ingen press! Och gör det som känns bäst för dig. Om du skulle behöva nån paus från bloggen skulle jag bli lite ledsen, men jag skulle förstååå. Det viktiga är ju att du mår bra. Kramar!

  6. Skönt att höra!

    Jag har också varit i den situationen, satt i sängen och grät och ringde till chefen för att jag inte kunde ta mig upp. Allt bara brast….

    Jag var på en föreläsning en gång där det var en äldre lärare som hade 4 barn, som hade ett brinnande engagemang för både sina egna och andras barn och för allt som hade med lärande att göra.
    En långhelg eller två om året åkte hon till Stockholm för att ladda batterierna, gjorde bara sånt som HON ville. Det var det väsentligaste i hennes föredrag, för att orka finnas till för andra och orka genomföra saker som är viktiga, måste vi först ta hand om oss själva och vara snälla mot oss.

  7. Alltså, jag måste bara få tacka för att du har en så himla härlig blogg och särskilt för inlägg som detta. Så frigörande att klicka in här och dels läsa kloka tankar men också få slippa dem överpeppiga och ytliga världen som många delar av sociala medier-världen består av. Tror inte att man mår bra av att läsa typ blondinbella-aktiga bloggar som typ skimrar av entreprenörskap och ”carpe diem”-skit. Mår däremot alltid bra av att klicka in här. <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *