Bokefterlysning.

Å en läsares vägnar, och mina egna, så frågar jag om någon slags bok som går igenom den grundläggande feministiska världsbilden, det vill säga patriarkatet, på ett vetenskapligt sätt. Alltså en genomgång av vad patriarkatet är, vilka uttryck det tar sig och hur det verkar där det finns hänvisningar till forskning. Jag skulle själv gärna läsa en sån här bok och tänker mig också att det vore bra att ha något att hänvisa till då och då.

25 reaktioner till “Bokefterlysning.”

  1. OT men jag avskyr ordet patriarkatet, och trodde att det varit passé i den feministiska rörelsen sedan typ två decennier tillbaka. Könsmaktsordningen är ett så mycket bättre ord som används flitigare i litteraturen idag.

    On topic: Jag läste genusvetenskap och inte ens den litteraturen brukade fokusera på patriarkatet som sådant, så tyvärr har jag inget tips att ge som svarar exakt på din fråga. Men om även andra böcker om berör en vetenskaplig genusvetenskap kan vara aktuella så kan kanske detta vara något:

    * Rapp. Testing women, testing the fetus. (om hur kvinnor ställs ansvariga och skuldbeläggs för aborter/födslar även där mannen varit den påtryckande faktorn)

    Sen finns det ett flertal böcker som går igenom feminismen och könsmaktsordningen, men av de jag läst har ingen haft en massa fotnoter till särskild forskning om det – tyvärr.

  2. Fast som någon påpekade för mig så är feminism en ideologi och baseras därför inte på vetenskap. Det finns massor av grundläggande böcker inom genus. Det är bara att titta på kursplanerna på våra universitet för introducerande litteratur. Men det är ju inte säkert att den bekräftar den feministiska världsbilden…

    1. Fattar inte varför ideologi och vetenskap skulle motsäga varandra. Ideologi är baserat i världsbild, som kan vara vetenskapligt belagd.

      1. Fast om du syftar på folk som säger typ ”har du några vetenskapliga belägg på att patriarkatet finns?” eller liknande så utgår de ju från en felaktig premiss om att naturvetenskap (som jag antar att de syftar på) kan förklara samhällets uppbyggnad och således politisk ideologi. Den enda ideologin som utgår ifrån naturvetenskapliga belägg är väl typ fascismen?

        1. Men vetenskap och naturvetenskap är ju inte samma sak? Det är klart att man kan belägga olika strukturer vetenskapligt, dock ej genom kliniska experiment. Sedan är det politik hur man tolkar resultat och vad man gör med dem.

          1. Nej precis, naturvetenskap och vetenskap är ju inte samma sak, men jag tycker bara att folk ofta brukar tjata om naturvetenskapliga belägg för samhällsvetenskapliga förklaringar och det är lite tröttsamt. Jag syftade på ”Pelle P”s kommentar om att ideologi och vetenskap inte skulle hänga ihop, och antar att han måste ha syftat på naturvetenskap, för annars har ju i princip alla politiska ideologier en samhällsvetenskaplig grund.

            1. Jaha, för mig såg det ut som att svaret var till mig. Men dåså!

      2. Ideologi är en samling värderingar och har som sådan inget med vetenskap att göra, oavsett om man talar om naturvetenskaplig eller annan vetenskap. På samma sätt är en gudstro inte vetenskaplig. Men sedan kan man analysera ideologier och religioner utifrån ett vetenskapligt angreppsätt. Men detta gör inte ideologin vetenskaplig.

        Nina: fascismen utgår inte heller från någon vetenskap.

        Personligen tycker jag att de som skiljer på vetenskap och naturvetenskap inte riktigt tänkt efter. Vad är det för principiell skillnad på att observera apor och människor?

        1. Fast du kan ju helt klart ha vetenskapliga belägg för en viss världsbeskrivning och idé om lösningar, även om det inte är det som i grunden dikterar ideologin.

          1. Precis, och det är det som är den vetenskapliga analysen. Tyvärr är det så att många låter sina övertygelser färga sitt vetenskapliga arbete och resultat vilket gör att värdet blir nära noll av deras arbete…

            1. Så det var allt du ville ha sagt… halmgubbsattackeraren.

                1. Blir bara så matt på att du alltid drar igång pseudodiskussioner där du tillskriver mig åsikter jag inte har.

                  1. Och vilka åsikter har jag tillskrivet dig som du inte har? Har jag tillskrivit dig några åsikter ovan?

                    1. I din ursprungliga kommentar skrev du det som ngn slags invändning.

    2. Följande blir en generalisering av hur jag ser på saken.

      Alltså, en ideologi utgår ju dels från värderingar, baserade på moral, och dels från teorier. Min tolkning av feminismen är att den utgår från en värdering, jämställdhet (även om definitionen av jämställdhet kan diskuteras) och dels från teorin om könsmaktsordningen (kvinnor som grupp är underordnade män som grupp).

      Värderingar kan man angripa genom moralfilosofi.

      Teorier kan man angripa vetenskapligt. Påståenden att vi lever i ett partriarkat (som även det måste definieras) och att det finns en könsmaktsordning är teorier som feminismen bygger på (man ”måste erkänna detta” som Fanny skriver i sin FAQ). Detta är dock påståenden som kan vara föremål för ett vetenskapligt angreppssätt; man kan utföra empiriska undersökningar, man kan framföra teser och prediktioner och se hur de stämmer i förhållande till empirin. Kort sagt, dessa kan testas vetenskapligt. Och jag antar att så har gjorts, annars går ju feminister runt och tror på axiom som är att jämföra med religiösa dogmer.

      Och det är just sådan grundläggande forskning som jag söker. Sen kan man inte jämföra sådan forskning som soiologi, ekonomi och beteendevetenskap med vissa andra mer rena naturvetenskaper, eftersom samhället är mer komplext med fler faktorer som spelar in. Alltså kan vi inte veta vad som är sant inom humaniora till lika stor utsträckning som inom exempelvis matematik. Men det innebär ju inte att vi inta kan göra saker mer eller mindre sannolika och vi kan fortfarande förkasta felaktiga teorier.

  3. Yvonne Hirdman är ju historiker kan nog vara läsvärd i dessa sammanhang. Har bara läst ”Genus: om det stabilas föränderliga former” men det kan nog finans annat. Eller varför inte ”Det andra könet”. 🙂

    1. Hirdman har jag fått tips om från annat håll också. Jag ska se vad jag kan hitta. Tack för tipset. Och tack för alla andra tips också.

  4. Jag gillar Fanny Ambjörnssons böcker, ”en klass för sig” är skitbra för att förstå iallafall hur en liten del av maktstrukturer mellan könen (samt mellan klasser) ser ut och upprätthålls, ”rosa den farliga färgen” är väl mer anekdotisk än baserad på forskning men ger ändå en inblick i hur det ”klassiskt kvinnliga” nedvärderas av både män och kvinnor.

  5. Vill även tipsa om ”Det kallas kärlek” av Carin Holmberg, också en doktorsavhandling, handlar om hur moderna ”jämställda” par upprätthåller könsmaktsordningen i sin relation.

  6. Jag stötte på lite siffror när jag läste freds- och konfliktskunskap om andel kvinnliga/manliga politiker i världen (ca 80% är män), skulle kunna leta upp den källan men det handlade främst om annat.

Lämna ett svar till Nina S Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *