Ofta när välfärd diskuteras så kommer folk med argumentet att någon är bortskämd eller att vi i Sverige trots allt har det bra om man jämför internationellt. Till exempel i fråga om föräldraledighet så snackas det ofta om hur otroligt lyxigt det svenska systemet är med lång föräldraledighet och relativt bra och tillgänglig förskola. Samma sak när feminister vill förbättra saker i Sverige och folk medger att visst, det vore en förbättring om vi gjorde så men tänk på de länder där man har det värre.
Men inte ska man väl jämföra med dem som har det sämst, man ska ju jämföra med det bästa möjliga som går att uppnå efter våra förutsättningar. Det är helt jävla irrelevant om någon på något annat ställa har det värre, det viktiga är att man alltid jobbar för förbättring, överallt.
Visst kan detta argument ha en viss bäring på ett personligt plan när det gäller att man inte ska grotta ner sig i självömkande, men på ett samhällsplan är det ett fullkomligt värdelöst argument.
Ärligt talat har jag svårt att se en person som bortskämd för att hen vill ha tid hemma med sina barn, en fungerande förskola, sjukvård, sjukförsäkring och så vidare. Allt detta är saker som samhället kan leverera och därför också något vi kan kräva. Sedan kan man vara emot det av andra skäl, men att folk som vill ha det är bortskämda är banne mig ett tunt argument. För varför skulle man inte ständigt sträva efter förbättring? Varför ska man nöja sig med ett halvbra samhälle när man kan ha ett ännu bättre?
Jag måste säga att jag tycker att det ofta är ett jävligt kasst argument på det personliga planet också. Alla har sitt eget personliga helvete och om jag förlorat jobbet tex så hjälper det fan inte om någon välmenande påpekar att det finns dom som har det värre än jag. Jaha, liksom.
Det håller jag helt och fullt med om. Men ibland kan ju folk verkligen fastna i ngt slags gnällspår och då kan det vara relevant att påpeka att det finns de som har det värre, om inte annat så för omgivningens skull. Detta är dock i en stor minoritet av fallen.
Har du rätt i. En del människor verkar till och med njuta av att grotta ner sig ordentligt i självömkan. Då kan det vara bra att sätta saker lite i perspektiv.
Plus att i sådana fall tror jag verkligen att ”ta sig i kragen” är den bästa lösningen.
Ja! Även om jag rent generellt tycker att också det är ett av de vidrigaste råden man kan ge människor. Men det handlar om att det ofta används som råd till exempelvis deprimerade människor, och då är det åtföljt av sån enorm okunskap av vad depression innebär att man kan bli vansinnig för mindre.