Det sunda förnuftet är patriarkalt.

IMG_20130908_172705Ibland hänvisar människor till så kallat ”sunt förnuft” när de ska leda olika saker i bevis. ”Sunt förnuft” brukar ofta leda till åsikter som att det inte finns något patriarkat eller rasism, att det är schysst om världen fortsätter se ut precis som den gör och liknande konservativa åsikter. Ofta ställs det sunda förnuftet i motsats till att göra saker ”komplicerade” eller ”överanalysera”, som det ju brukar heta när människor typ försöker problematisera något i det här jävla samhället istället för att bara jamsa med.

Det sunda förnuftet är, precis som allt annat i den här världen, patriarkalt, kapitalistiskt och så vidare, och extra mycket så eftersom det bygger på att inte tänka efter. Att acceptera ”sunt förnuft” som någon slags förklaring eller skäl till någonting är för det mesta att rakt av acceptera den rådande världsordningen och ideologin.

När människor bara går på känsla när de ska komma fram till vad som är bra och inte så går det oftast åt helvete, hur vi uppfattar världen är liksom såpass ihopkopplat med hur det rådande samhället ser ut. Utan kritiskt tänkande kommer en ingenstans, och ”sunt förnuft” är väl i princip motsatsen till allt vad kritisk tänkande heter.

13 reaktioner till “Det sunda förnuftet är patriarkalt.”

  1. Hatar när folk liksom tror att det existerar något slags sunt förnuft som liksom alltid är det samma oavsett tid och plats. Jag menar för 40 år sedan var det sunt förnuft att barn behövde lite aga ibland och för 50 år sedan var det sunt förnuft att kvinnan slutade jobba efter sitt första barn.

  2. Intressant beskrivning av sunt förnuft. Har inte reflekterat över detta tidigare så nu har du gett mig något nytt att tänka på.
    Jag har tidigare uppfattat det sunda förnuftet som just sunt. Enligt mig innebar den i princip att ställa sig frågan ”skulle jag vilja bli behandlad så?” och det räcker ju inte alltid men skapar ett filter mellan tanke och handling som eliminerar det värsta.

    Att agera utan att tänka tror jag är omöjligt. Sedan kanske vissa människor redan är övertygade om att deras beslut är rätt och därför struntar i att tänka efter. Eller så kanske de blundar för de konsekvenser som de ser och hoppas att det löser sig för att de verkligen verkligen vill göra något.

  3. Intressant att min tolkning är så annorlunda! Jag tolkar sunt förnuft (eller sunt bondförnuft) som något som följer kritiskt tänkade och logik. Har aldrig satt det i sammanhang där man accepterar rådande normer, går på känsla eller liknande öht. Sunt förnuft är för mig motsatsen till att gå på känsla! Det är att fundera på om något är förnuftigt, försöka se logiken bakom etc.
    Texten i inlägget, om hur det är sunt förnuft att ställa sig dessa kritiska frågor när man läser en text, låter därmed som något jag skulle säga.

  4. Nej, Fanny har rätt sunt förnuft är något subjektivt, vilket får skiljas från rationellt tänkande, byggande på logiska och matematiska principer. SD:are tex säger det är sunt förnuft att minimera invandringen och segregera, bla med hänvisning till den aktuella misshandeln. Va?? Säger en annan.

  5. tänker citera en sån där typisk ”vis vit man” som jämnt blir citerad nu, men tycker det passar ganska bra:
    ”’Sunt förnuft’ är summan av alla fördomar man har lagt sig till med när man fyller arton ” – Albert Einstein (men vem vet, han kanske plagierade det med av sin fru? xD)

    1. Einstein sa antagligen ’common sense’ (eller var detta citat på tyska?), och betydelsen av common sense är inte samma som sunt förnuft (för mig, m.fl.). Svenska översättningen för common sense skulle för mig vara alldagligt vett, något som de flesta tycker, el dylikt. Har det skett en värdeförskjutning i svenskan baserat på engelskan?

      1. Det verkar som den tidigaste kända förekomsten av det påstådda Einsteincitatet är en sekundärkälla, en amerikansk tidskrift från 1948. Det går inte att belägga om Einstein verkligen sagt så, och det är extremt vanligt med, ibland absurda, citat med Einstein som angiven källa.

        Men t.ex. speciella relativitetsteorin har en del konsekvenser som strider mot många människors ”common sense” i den betydelse som anges i citatet, som att olika händelser inte inträffar samtidigt i absolut mening (oberoende av referensram) om de inträffar på olika platser i rummet, och det är kanske inte helt otroligt att Einstein skulle ha uttryckt sig så (eller möjligen på liknande sätt på tyska, om det nu finns något ord som riktigt motsvarar ”common sense” där).

        1. Karl nämner det jag också tänkte på rörande Einstein. För hans värld definierad i de sk relativitetsteorierna är väsensskild från den hallucination vi människor upplever. Det är två helt olika saker. Med ”sunt förnuft” begriper man inte den verkliga (einsteinska) världen överhuvudtaget.

          Men klart sunt förnuft ibland kan sammanfalla med ett strikt logiskt tänkande. Men sunt förnuft är mer av ad hoc karaktär. Ett strikt logiskt, rationellt tänkande måste först och främst definiera och axiomatiskt anta grundläggande tankeprinciper, och sedan strikt hålla sig till dessa principer, får inte ens ”töja” dem. Det ”sunda förnuftet” har inte det kravet på sig, följer mer ur erfarenheten, vilket är något helt annat än det rationella, analytiska förnuftet.

  6. Bra skrivet, jag har gång på gång tagit upp det här med kollegor på ett antal jobb. Att hänvisa till att det bara är att följa ”sunt förnuft” är att ge upp inför normerna. Det sunda förnuftet är bara våra itutade normer som uttalar sig, det sunda förnuftet är rådande makts bästa verktyg för att skola in oss i normfållan!

  7. Jösses! Om detta är hur folk i allmänhet uppfattar ’sunt förnuft’ så måste jag sluta använda uttrycket. För det är ju i princip motsatsen till vad jag menar. Genomför en undersökning på jobbet i morgon för att se hur vanligt ’min’ uppfattning är där – återkommer! (Min partner håller med mig, men google verkar hålla med er!)

    1. Empiriska undersökningen här i korridoren på jobbet, med forskare och administratörer i åldern 30-70, är att sunt förnuft är kopplat till logik, reflektionsförmåga, att ta vara på sina erfarenheter, vara kritisk, försöka se vad som ligger bakom. Något väldigt positivt, alltså. Alla än så länge blir ungefär lika chockade som jag över att höra att tolkningen för många andra (var ligger uppdelningen och varför?) tolkar in i princip motsatta egenskaper.

    1. Tog upp det som en alternativ infallsvinkel till det hela. Att du du säger dig att inte ”förstå hur jag menar”, något jag snarare tror handlar om ett retoriskt trick och inte en genuin fråga, får stå för dig.

      Att läsa dina kommentarer om texten, ”Istället ska vi fokusera på allt det som redan är bra och nöja oss med det”, får mig tro att du missar poängen. Jag upplever inte texten så alls, utan det är snarare en motbalans till de mer auktoritära feministerna. Ett debattinlägg.

      Inte en text som säger: ”Gå och lägg er med era patriarkala problem”, utan ifrågasätter en del av de teoribildningar vissa feminister argumenterar utefter. Att det dessutom är en kvinna som skriver det hela, och att det antagligen finns många som hon, så tycker jag inte att hennes röst kan viftas bort med dina förklaringar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *