Satan vad trött jag är på folk som jämför facebook/bloggar och dylikt med övervakningssamhället. Folk som kommer och moraliserar över att jag minsann inte kan komma här och snacka om övervakningssamhället eftersom jag faktiskt skriver om mitt liv på bloggen.
Det må vara hänt, men givetvis skulle jag aldrig sprida information som jag inte ville att nån skulle få veta. Om staten skulle samla in allt, alla twitteruppdateringar, facebookstatusar och blogginlägg så skulle systemet fullständigt slå bakut. Det finns fan inget system som skulle kunna hantera den mängden information och få ut något vettigt av det och svenska säkerhetspolisen är dessutom ett jävla skämt.
Facebook är ju fan vår tids videovåld. Alla som inte fattar måste prompt komma och moralisera (fast de använder det i smyg). Vad är det de vill egentligen? Att vi ska gå tillbaks till något slags urstadie där man bara snackar med varandra om man står öga mot öga? Där man inte skryter om sina bedrifter på internet? Där man bara är en ren och vacker och oförstörd människa? Där inget är lätt och snabb stimulans utan där man minsann måste kämpa för sin bekräftelse?
jag tycker att det är en väldans skillnad pü facebook och bloggar. som du säger är man pa bloggen pa nagot sätt mer medveten om vad man lägger ut. Men facebook har man ju haft ett tag. Alla grejjerna man har gjort där. Tycker att det är obehagligt att jag har info uppe som jag inte är medveten om. Sen sa tar det ju mycket av ens tid ocksü. Men det är läskigt sa mycket info man kan fa om en människa fran dess facebook. Sen om man är rädd för övervakningssamhället bör man ju inte ens använda telefon eller internet överhuvudtaget. Och da blir man ju väldigt isolerad. Hört att tillochmed passen gar att spara nuförtin. Vojvoj.
Hehe. När jag, pojkvännen & hans familj diskuterade övervakningslagarna & ämnen relaterade till det tyckte hans styvpappa i princip (minns inte exakta orden, det var någon månad sedan) att om man klagar på övervakningslagarna borde man vara lika rädd för Facebook. För på Facebook vet ju ”alla” allt om en. Varför syns man på Internet om man inte vill bli övervakad? Han verkade inte alls fatta att då är det ju i alla fall ens eget val samt att man väljer vad man själv vill dela med sig av, till skillnad från övervakning. Man måste ju inte vara med i Facebook om man inte vill. Och vill man, kan man ändå välja vad man delar med sig av. Jag skulle t.ex. aldrig skriva om något som jag är helt säker på att jag inte kan stå för senare, eller som jag är rädd för ska komma ut om mig. Jag skulle heller inte skriva ifall jag hade gjort nåt kriminellt… ja, förutom att ladda ner & röka på då & då, det är saker som jag tycker är så löjliga att man inte får göra att jag fan tar mitt straff om den dagen kommer. Men å andra sidan lär inte polisen & liknande sitta & leta febrilt efter folk som laddar ner en film ibland eller röker hasch på random fest en gång om året.
För något år sedan uttalade en kollega till mig åsikten att Internet och Facebook borde bommas igen. Jag vet dock inte riktigt vad skälen var. Den människan har i alla fall varit konsekvent i sin frånvaro från Facebook, vad jag sett, fast kommunikation via sms är acceptabelt.