Pratade med Emanuel för ett par dagar sedan och vis diskuterade regeringens arbetslöshetspolitik. Jag nämnde detta som jag trodde numera var allmän vetskap om att regeringen mål har varit att sänka den så kallade reservationslönen, alltså den lägsta lön som en person kan tänka sig att ta ett arbete för. Reservationslönen sänks såklart dels genom att arbetslöshetsersättningen blir lägre, men också genom att arbetslösheten som sådan blir mer smärtsam. Att detta är sant har dels framkommit från läckta interna dokument, men man kan också tycka att det är en ganska given slutsats med tanke på att den arbetslöshetspolitik som förts knappast har gjort något för att minska arbetslösheten, bara för att göra de arbetslösa än mer desperata.
Emanuel tyckte att detta lät som en ”marxistisk konspirationsteori” vilket fick mig att fundera lite. Jag har väldigt svårt att se varför detta är ett orimligt scenario. Jag menar, det är klart som fan att arbetsgivare gärna vill sko sig själva och nu när vi fått ett högerparti vid makten, som dessutom har fått en massa hemliga donationer, så kan man ju absolut tänka sig att de är intresserade av att gynna deras intressen. Om man dessutom kan täcka upp det i tal om ”arbetslinjen” och därmed lura människor att detta görs med några slags goda intentioner så är det än bättre. Men jag tänker att om regeringen verkligen hade velat sänka arbetslösheten så hade de tagit alla jävla fas3-pengar och anställt folk för istället, det är ju ett ur alla samhällsnyttoperspektiv mycket rimligare tillvägagångssätt.
Ofta när man har idéer om hur makten tjänar varandra, alltså hur den ekonomiska eliten frotterar sig med den politiska, stödjer varandra och tjänar varandras intressen, och i vissa fall till och med är samma sak eller använder sin maktposition i den ena gruppen för att skaffa en likvärdig i den andra, så anklagas man för att vara en foliehatt. Men om man funderar lite närmare på saken så förefaller det väl ändå ganska naturligt att dessa personer tjänar sin egen samhällsgrupps intressen? Om detta låter sig göras genom att sänka reservationslöner, vilket såklart är en vinstaffär för alla företag, och låta staten betala gratis arbetskraft för företag med skattepengar, så varför inte?
Jag har mer och mer börjat överge perspektivet att statsmakten skulle vara inkompetent. Det tror jag inte. Jag tror att de vet att oavsett om folket lackar ur så lyckas de ändå sko sig. Det är ju fan bara att göra en pudel och sedan använda de kontakter man skaffat genom att göra rätt saker under sin tid vid makten för att skaffa något välbetalt styrelseuppdrag. Inte så att jag tror att allt är en gigantisk konspiration heller, men jag tror att det faller sig naturligt att den politiska eliten, nu när den alltmer smälter samman med den ekonomiska, också börjar tjäna samma intressen. Och jag tycker inte det är någon konspirationsteori, snarare jävligt naivt att inte tro det.
Ahaa…. reservationslön är lägsta lönen en individ väljer att jobba för, lite googlande och nu förstå jag inlägget!
Har man ett väldigt borglig etisk kompsass behöver det kanske heller inte vara moraliskt fel att göra arbetslöshet mer smärtsamt? Man tycker att det är rättvist, med tanke på att arbetslösa inte jobbar. Att få ner arbetslösheten tror jag dock absolut alliansen vill, de vill ju sitta kvar och då är arbetslöshetsstatistiken viktig.
http://www.youtube.com/watch?v=zaDeeffVwbE
är män och kvinnor olika? vad tycker du om hemmafruidealet osv.
Problemet kallas insider/outsider-problemet. De som har jobb vill att lönerna och reservationslönenen ska höjas medan den arbetslöse som vill ha jobb vill att den ska vara lägre så att fler anställs. För att ett företag ska anställa någon så måste lönen vara lägre än produktivitetsökningen som att anställa personen ger och då måste antingen lönerna ned eller produktiviteten upp för att fler ska anställas. Vad man ofta gjort är att man definierat bort en massa arbetslösa så att de inte syns i statistiken.
Personligen tycker jag att alla större partibidrag ska vara offentliga men jgbhar svårt att bli upprörd över vad eventuellt går till borgarna när LO korrumperar sossarna genom att LOs ordförande får som belöning att sitta i verkställande utskottet…
Men om män och kvinnor har samma kompetens så stämmer ju inte din tes om arbetsgivare som vill sko sig. Då betalar man extra till män och det kostar alltså extra att vara diskriminerande.
Alltså straffas arbetsgivare idag av könsskillnader genom att betala mer än nödvändigt för samma kompetens, bara för att arbetstagaren är man.
Tror du att människor alltid beter sig rationellt?
Finns det några (generella) könsskillnader i löner idag? Och då menar jag alltså inom samma yrkesgrupper eftersom du antyder att det finns sådana i ditt citat:
”Alltså straffas arbetsgivare idag av könsskillnader genom att betala mer än nödvändigt för samma kompetens, bara för att arbetstagaren är man.”
Efter vad man kan se enligt medlingsinstitutets rapport om löner så är löneskillnaden väldigt liten mellan män och kvinnor och den skillnad som finns kan förklaras av att det finns lönegrundande faktorer som inte har mätts. Man ska naturligtvis inte utesluta en strukturell lönediskriminering men det är ju som du påpekar en extra kostnad att betala mer lön för samma kompetens.
Fanny: ”Tror du att människor alltid beter sig rationellt?´”
Jag tror att folk oftast agerar på det sätt som de bedömer som mest lönsamt för dem, ekonomiskt, socialt och möjligtvis politiskt. Det är definitivt inte detsamma som att folk agerar efter det som är ekonomiskt mest optimalt (ofta kan man säkert inte heller bedöma vad som är optimalt). För företag så är det för det mest av allra största vikt att vara långsiktigt lönsamma. Det innebär att inte betala för mycket för kompetens som man kan få billigare från någon annan, vilket talar emot att det finns en (medveten) lönediskriminering. Det kan ju dock inte uteslutas att det finns fördomar eller felaktiga uppfattningar om folks kompetens som gör att löner blir snedvridna.
Det finns många studier som tittar på lönedifferenser mellan män och kvinnor. Ju fler faktorer som analysen kontrollerar för desto mindre blir skillnaden (normalt mellan nära 0 och 10% beroende på vilka faktorer som tas med). Det är anledningen till att många feminister inte vill diskutera den skillnaden utan att det finns löneskillnader mellan mans och kvinnodominerade yrken.
Stämmer säkert. Faktum kvarstår att män som grupp sitter på betydligt mer ekonomisk makt än kvinnor.
Eftersom jag har väldigt svårt att se det som ett argument får du väldigt gärna utveckla det.
Menar bara att oavsett vilka löneskillnader som gäller på vilka premisser så är män som grupp betydligt starkare ekonomiskt, vilket såklart leder till en maktobalans.
Bara om man tycker det är viktigt att ställa just de två grupperna emot varandra. Det finns ju massor av godtyckliga grupper som om man jämför deras ekonomiska situationer leder till ”maktobalans”. Exv. Förvärvsarbetande ungdomar kontra studerande ungdomar. Eller högavlönade kvinnor kontra lågavlönade kvinnor.
Min poäng är alltså att gruppen män och gruppen kvinnor inte är två homogena grupper som kan ställas mot varandra som om deras intressen går åt två olika håll. Hela den problemställningen är ett falskt dilemma.
Ja, och även dessa grupper tar jag hänsyn till i min samhällsanalys. Dock att studerande ungdomar ofta får schysstare jobb sedan, så de är knappast underordnade bara för att de är tillfälligt fattiga.
Fast det är fortfarande ett falskt dilemma. Även det nu skulle vara så att två godtyckliga grupper inte har samma ekonomiska styrka så innebär det inte automatiskt art detta är fel eller icke önskvärt. Skillnad i utfall är enligt mig naturligt, eftersom jag tror p biologiska skillnader mellan könen, även i beteende.
Okej. Tack för din åsikt.
Jennifer, meh… komma med vetenskaplig stringens och klarhet bara så där? Här gäller bara ideologiskt filtrerad perception, baserat på mytbildning och grumliga dogmer. Du vet; arbetsgivare är onda, ”utsugare”, och pengar är dumma etc.
Så är det!