Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Klart man ska skriva om psykisk ohälsa.

Bloggkommentatorerna har skrivit om att Tyra mår dåligt, vilket hon gör med jämna mellanrum. En av kommentarerna på inlägget lyder såhär:

Men jag förstår verkligen inte hur någon kan tänka sig att göra affärer med henne. Jag jobbar inom finans och hon låter inte som en drömklient, direkt. Jag undrar ibland hur hon tänker när hennes blogg är så förknippad med hennes varumärke.

Ja gud vad hemskt att man delar med sig också av sitt inre som offentlig person! Hur ska ett företag någonsin kunna samarbeta med en person som mår dåligt ibland?

Det kan väl säkert stämma att vissa blir avskräckta av att en person berättar om sitt svajiga känsloliv men jag kan bli så jävla trött på denna ”berätta inte om det”-attityd som så många har. Man ska inte till exempel ta tag i sitt välmående, man ska bara inte berätta om att man inte mår bra ty sådant kan ju sabba ens personliga varumärke.

Jag orkar inte att man ska gå omkring och lägga band på sig själv och hålla käft om vad som pågår i ens liv bara för att något företag eller framtida arbetsgivare eventuellt kan tycka att det är ”avskräckande”. Människor är sådana: vi mår dåligt ibland och bra ibland, vi har dagar där allt bara känns skit och man vill lägga sig under en filt och dö.Men allt detta ska tryckas bort och skambeläggas och det är inte bara dåligmåendet som är belagt med skam utan även själva det faktum att du talar om det, det faktum att du inte skäms över det ska också föranleda skam.

Jag tycker det är skitbra att Tyra vågar skriva om att hon mår dåligt, speciellt eftersom hon verkligen är en sån person som entreprenörsgenerationen ser upp till. Man kan lätt få intrycket av att dessa unga affärskvinnor går omkring i en rosaskimrande värld och aldrig mår dåligt och jag tycker att det är bra att det intrycket bryts. Jag tycker att det är fantastiskt att Tyra vågar vara öppen med att hon går i terapi och att hon har svackor.

Att människor mår dåligt förekommer överallt i samhället även om bilden av psykisk ohälsa begränsar sig ganska mycket till människor som på olika sätt misslyckats i livet, typ folk som snackar med sig själva på bussen, socialbidragstagare och så vidare. Jag tycker att det är relevant att den bilden nyanseras och folk förstår att man faktiskt kan må dåligt även om man har ett ”bra” liv.

Att man sedan skulle hålla käft om sitt själsliv bara för att man ska vara attraktiv för företag eller arbetsköpare ser jag bara som en pervers förlängning av att människor i allt högre grad säljer sig själva och inte bara de tjänster eller den arbetskraft de kan erbjuda. Tyra har ju uppenbarligen inte låtit sin psykiska ohälsa hindra henne från att bygga upp ett väldigt framgångsrikt företag så man kan väl ändå någonstans anta att hon är värd att göra affärer med och det får väl ändå anses som stort för en person som periodvis mår så dåligt som hon gör.

7 kommentarer till Klart man ska skriva om psykisk ohälsa.

  • Julia skriver:

    Jag är så fruktansvärt trött på denna nästan religiösa syn på arbete. Jobb, företag och arbetsgivare ska liksom vara viktigare än allt annat i livet, och ska absolut prioriteras högst. Om man inte kan arbeta är man inte värt ett dyft, och borde skämmas och lämnas åt sitt öde. När blev egentligen arbete den viktigaste faktorn i livet?

  • Helena skriver:

    Så, nu har jag kommenterat hos er alla som skrivit om detta (dig, Tyra och Hanapee) men vill gärna att ni alla får se min syn på den onda ångesten och dyl.
    Jag liknar det vid en förkylning nämligen, bara i sinnet. Vissa blir sjuka oftare än andra, och det finns inga riktigt bra utrotningsmediciner. Spelar ingen roll om man är populärast och rikast i världen, förkyld kan man ju bli ändå.

    Om vi ändrar syn på det så kommer det bli mycket lättare för alla som har det… Tänk om det en dag vore accepterat att ringa in sig sjuk med ångest för alla, inte bara de med sjukdomshistoria och sånt. Precis som en förkylning. Shit happens liksom. Slippa mensvärkslögnen, eller vad man nu drar till med om man har ett vanligt jobb…

    Sjukdom som sjukdom.

  • Helena skriver:

    Lite som skillnaden på mensreglering som utförs i Bangladesh och aborter som utförs i Sverige, vad man kallar saken har en starkare kraft än vad man tror! Sinnesförkylning ;).
    (Alltså, mensreglering är ett återställande till normaltillståndet där man inte är gravid… Genom att ta bort ngra celler, i detta fall ”fostret” då (tror det gäller väldigt tidiga graviditeter). Läste om det i DN häromdagen, sjukt smart tycker jag).

Lämna ett svar till Mona Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv