Detta inlägg om att sära på benen fick mig att tänka på en grej som skedde mig när jag var kanske 15-16. Jag var på ett scoutläger och hade en klänning på mig, sommar som det var. Vi satt och täljde och jag hade benen särade, som sig bör när man täljer. Troligen hade jag även benen särade vid andra tillfällen, fan vet jag. Jag var vid tillfället över huvud taget inte medveten om att åsynen av mina trosor kunde uppfattas som provocerande, men jag blev varse. Flera veckor senare så fick jag nämligen höra att jag hade blivit omtalad som tjejen som visade trosorna, och att detta tydligen var något jag gjorde för att hetsa upp män i min omgivning.
Ni får ta mig på mitt ord när jag säger att denna tanke över huvud tag inte passerade mitt huvud. Jag hade klänning för att det var varmt som fan och jag hade särade ben av praktiska skäl, och för att det i ärlighetens namn är sjukt mycket bekvämare att sitta så. Speciellt när det är varmt då det bara blir äckligt och svettigt att ha benen i kors. Att detta var något som någon skulle notera föreföll bara orimligt för mig, och än värre att någon mindes detta flera veckor senare.
Som tur är hade jag redan då såpass mycket stake att jag insåg att jag inte hade något som helst ansvar för hur någon annan uppfattade mina trosor och att personen i fråga var en jävla idiot. Såhär i efterhand äcklas jag än mer av det faktum att jag blev omtalad och ställdes till svars för det faktum att någon lyckades få en skymt av mina trosor, att jag skulle ansvara för hur andra personer uppfattade ett beteende som för mig var helt naturligt.
Du kan väl typ tänka att någon borde ha byxor på sig i tysthet, men vad fan är grejen med att säga det till den personen? Jag tycker att det är taskigt att göra folk självmedvetna på det viset. Varför är det jag som ska skämmas när det bevisligen är den andra personen som över huvud taget noterat mina trosor och tolkat in något sexuellt i det? Man får skämmas för sin aningslöshet, för att man inte tagit in mäns blickar i beräkningen innan man bestämmer hur man ska agera.
Under högstadiet hade min syster en kompis som jag bara älskade, hon var så underbart kaxig. Hon hade suttit med benen särade i klänning, så att trosorna synts dvs & fått kommentarer om att det var äckligt & horigt & ja, such shit, men inte brytt sig om det. Iaf inte utåt sett, utan fortsatt att sitta som hon kände för att sitta.
Hur gammal var hon? Imponerande integritet.
Cirka fjorton 🙂 ja, imponerande!
åh det påminner mig om när jag, som mörkrädd och aningslös fjortonåring som inte gillade att dra ner rullgardinen, fick ett brev från en orolig grannkvinna som bekymrat sig över att man såg så bra in i mitt rum. ”och du som är så snygg jag hoppas verkligen att ingen äcklig gubbe har suttit i sitt fönster och dreglat eller ännu värre tagit kort! hoppas verkligen att du sluppit detta!!!!” grejen med det här brevet var att det på intet sätt var var skrivit som ett fördömande, utan av uppriktig orolighet och i någon sorts systerskaps-anda. men så sjukt konstigt att se det som att man gör någon en tjänst genom att upplysa en totalt obrydd fjortonårig med trind kropp och snobben-underkläder om att dennes kropp ändå inte är hennes egen utan måste skylas till och med i flickrummet för att…tja…varför då egentligen?
Alltså, det kan väl vara vänligt att upplysa någon om att insynen i deras bostad är bättre än de själva kanske tror, men vad är grejen med att måla upp obehagliga scenarion?
Även om de menar väl så kan det skada mkt att skapa den medvetenheten hos tjejer.
Grannarna snackade massvis med skit om mig när jag var 14. Vi hade inga persienner och ibland gick jag ju halvnaken hemma och det togs som en provokation. Än idag så fattar jag verkligen ingenting. Och idag är jag riktigt förbannade över de här VUXNA människorna
Väldigt märkligt indeed. Mina grannar har som tur är inte klagat när jag gjort så, vilket skett väldigt ofta.
Herregud, insåg just att jag säkert är så van vid detta att jag aldrig ens lägger märke till det. Kan inte komma på att jag nånsin spottat en bresare nämligen.