Jag är så jävla trött på artiklar om kändisar som ”älskar sin kropp” som det ju verkligen finns en jävla uppsjö av. Kvinnliga kändisar ska alltid intyga att de älskar sina kroppar, speciellt om de gått upp i vikt. Det är väl bra om X-tina har ett avslappnat förhållande till sin kropp, men att detta blir en nyhet förutsätter ju att vi lever i ett klimat där man förväntas att inte älska sin kropp om man ser ut som henne.
Jag tror att många som läser artikeln om X-tina reagerar ungefär såhär: ”det är ju bra att hon har självkänsla nog att vara nöjd med sig själv trots att hon har gått upp i vikt”. Det antas att man ska vara missnöjd om man gått upp, att man inte är det ses som ett lyckligt undantag.
det handlar bara om att kvinnor som inte har idealkroppen måste rättfärdiga detta med att de minsann ”älskar sin kropp”. Man kan tydligen inte vara en självsäker kvinna om man inte älskar sitt utseende.
Dessutom kan man inte älska sin kropp om man är tjock. Tjock = ful i många människors ögon, så den som beskriver sig som tjock och snygg måste typ ha nåt fel i huvudet. Tycks folk resonera. När jag gick upp en väldans massa i vikt och blev överviktig enligt BMI, kunde folk inte förstå hur jag kunde beskriva mig som både tjock/mullig och snygg. Och om jag sade att jag var tjock, möttes jag av kommentarer om: ”Men du som är så snygg!” Som att det inte går att vara både och.
verkligen!
Blir så sur på det! Kan inte tjock får vara ett beskrivande ord precis som t.ex. blond.
Min undran är om hon verkligen har extrakilon ens en gång. Extrakilon ser jag som några kilos övervikt, men Aguilera ser inte direkt överviktig ut på den där bilden. Snarare som normalvikt i den övre delen av BMI-skalan. Om hon sedan har en sund kropp eller inte, det tänker jag inte uttala mig om. Det är svårt att veta, eftersom ingen av oss vet hur hon verkligen lever och behandlar sin kropp. Därför invänder jag mot din rubrik. Fast du kanske menade sunt som i den bemärkelsen att det är sunt att inte hela tiden tänka på hur man ser ut och att man måste banta? I sådana fall är jag med dig, och det är också en ganska träffsäker beskrivning av vår samtid. Det är liksom förväntat att man som kvinna ska hata sin kropp, eller i alla fall inte vara helt nöjd med den samt tänka mycket på den och ta till olika metoder för att förbättra den. Inte för att människor överlag vill se bra ut, utan för att man är just kvinna av sin tid och för att det övergår folks förstånd hur någon kan vara nöjd. Som det där med att folk inte fattar hur man kan tycka att man är snygg fastän man är tjock. Herre gud.
Begreppet ”extrakilon” är bara efterblivet.