Olika typer av kritik.

Det finns två komponenter i min kritik mot Sl. Den första är strikt ideologisk: jag tycker att kollektivtrafiken ska finansieras offentligt. På grund av att det är miljövänligt, samhällsekonomiskt effektivt och framförallt principiellt viktigt att människors möjlighet till förflyttning i vardagen inte begränsas av ekonomi. Att alla inte håller med om detta begriper jag, och det är såklart en fråga som måste lösas på politiskt plan.

Den andra komponenten handlar om Sl som företag. De flesta borde kunna hålla med mig om att ett företag med statligt monopol och som är delvis finansierat med skattepengar borde använda dessa på ett sätt som stämmer överens med folkets intresse. Av detta skäl blir jag irriterad när Sl ägnar sig åt väldigt mycket marknadsföring, onödiga satsningar och så vidare i samma veva som de höjer priserna.

Ett bra exempel på detta är de nya spärrarna. Dessa spärrar är relativt enkla att forcera, man kan dels trycka isär dem, ”lura” dem med en jacka eller väska eller gå bakom någon annan. På valtrafikerade stationer så är det faktiskt enklare att ta sig förbi dessa än de som fanns innan eftersom det går folk igenom dem hela tiden. De är dessutom väldigt ofta trasiga och slår igen på folk så att de skadar sig. Oavsett om man är för nolltaxa eller ej så borde man kunna se problemet i att ett företag som finansieras med skattepengar och är i monopolställning ägnar sig åt sådan skit istället för att öka kvaliteten på områden där det faktiskt efterfrågas av resenärerna eller sänka priserna.

15 reaktioner till “Olika typer av kritik.”

  1. Det är inte så att det är samhällsekonomiskt effektivt att kollektivtrafiken finansieras offentligt. Den enda anledningen är fördelningmässig men det har inget med ekonomisk effektivitet att göra.

    1. Det är det ju visst! Tänk hur många arbetare som skulle kunna tillföra något av värde istället för att vakta spärrar etc, hur mycket man skulle tjäna in på att ej underhålla spärrar, hur mycket mindre folk skulle behöva köa etc.

      1. Samhällsekonomiskt effektiv handlar om hur vi allokerar resurser. Om kollektivtrafiken finansieras offentligt kommer den att överutnyttjas, dvs användas mer än vad folk är villiga att betala för, samtidigt som de tvingas att betala. Sedan att vissa tycker det är bra är en annan sak…

        1. Varför skulle det inte vara samhällsekonomiskt effektivt att låta alla dessa anställda istället utföra andra uppgifter som tillför mer? Problemet ”överutnyttjning” har jag svårt att begripa, folk kommer väl knappast okynnesåka, så jävla kul är det inte med tunnelbana. Om sedan folk som inte kunnat åka innan av ekonomiska skäl, eller som valt att åka bil innan, då börjar åka tunnelbana så är ju det något bra.

          1. Därför, som jag skrev, att folks pengar inte används till det de vill att de ska användas till. Det är helt ok att tycka att man ska subventionera kollektivtrafik men man ska inte inbilla sig att det är samhällsekonomiskt effektivt.

            Överutnyttjande ska relateras till beralningsviljan och om man har ett system som gör att något utnyttjas mer än de är villiga att betala så är det överutnyttjande oavsett hur kul du tycker det är att åka tunnelbana.

            1. Som om samhällsekonomisk effektivitet var att folks pengar går till vad de vill. Det är ju en rakt igenom ideologiskt präglad uppfattning.

                1. Vedertagen av vem? Med det resonemanget vore det enda effektiva att inte ha någon offentlig finansiering av något.

                2. Tror för övrigt de flesta hellre lägger pengar på bättre kollektivtrafik än upprätthållandet av biljettsystemet eller sls marknadsföring.

  2. Det är en vedertagen nationalekonomisk definition.

    Visst, det är därför därför offentlig sektor är ineffektiv, de kan inte på ett effektivt sätt veta vad som efterfrågas. Men som jag skrev ovan så finns det andra anledningar än effektivitetsmässiga att ha en offentlig finansiering.

    1. Det hela baserar sig på idén om marknaden som effektiv, vilket är en ideologisk uppfattning. Marknaden är givetvis bäst på att avgöra vad människor med tillgångar kan tänka sig att betala för, men inte på att avgöra vad som är det bästa användandet av resurser i samhället i stort. Det är u ett uppenbart exempel på slöseri med arbetskraft att låta så många människor ägna sig åt att upprätthålla betalningssystemet, medan det enda som bevisligen ökar betalningsviljan är om priset är lägre.

  3. Man har definierat effektivitet på ett visst sätt och inte lagt in värdering i detta. Under vissa förutsättningar kan man visa matematiskt att fria marknader är den mest effektiva formen enligt den definitionen. Så det är inte så att man har en ide om att marknaden är bäst och sedan visar det utan man gör tvärt om, först definierar effektivitet och sedan tittar på hur effektiva olika system är och under vilka villor. Så din uppfattning om att det är ideologiskt är fel…

    1. Även definitioner av begrepp inom forskning kan vara ideologiskt laddade. Du ha fortfarande inte angett källa på ditt påstående, men om det stämmer att det definieras så inom nationalekonomin menar jag helt enkelt en annan sak med effektivitet, det är inget konstigt med det, ty man använder olika begreppsapparater i olika sammanhang.

      1. Du bad inte om källa men läs en termin nationalekonomi så får du grunderna.

        Visst kan olika begrepp vara olika laddade men det säger ju inget om att man inte ska forska på dem! Man ska ta fram effekterna och sedan är det upp till politikerna att väga ihop olika för och nackdelar med saker och ting. Det finns en obehaglig inställning bland vissa vänstermäniskor (men inte dig om jag tolkar dig rätt) att man inte ska forska osv om fria marknader eftersom de tycker att de är dåliga. Man forskar en hel del på monopol, oligopol mm för att se på effekter av sådana tillstånd men folk på höger säger inte att man inte ska forska på dem. Vissa vänstermäniskor vill exempelvis att man ska undervisa i marxistisk ekonomi men all forskning visar på hur suboptimalt ett sådant system är.

        1. Men nu var det ju enbart detta begrepp vi diskuterade, och den definitionen som du menar används inom nationalekonomin är inte den jag använder helt enkelt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *