När en skriver om saker som nedskärningar på olika fakulteter på högskolan så är det vanligt att en möts av argument i stil med ”men vadå, hade det varit bättre om de drog ner på medicinska fakulteten istället? Vill du att folk ska dö i cancer eller vad?!?!?!? Läkekonster räddar liv!!!”. Nej, det hade såklart inte varit ”bättre” eftersom det suger oavsett vilken kunskap det dras ner på, men jag tycker inte heller att medicinsk forskning är sådär skitmycket viktigare än samhällsvetenskap. Båda är sjukt viktiga men på olika sätt. Samhällskunskap räddar kanske inte individuella människor på samma sätt, men det är en jätteviktig del i att bygga bra samhällen vilket i slutänden också är livsnödvändigt.
Däremot är det ett problem när vinstintressen får styra forskningen, oavsett vilken fakultet som premieras eller missgynnas. Det är nämligen inte bara olika ämnesområden som drabbas eller gynnas utan också vilka frågor som anses viktiga inom ämnesområdena. Om den fakultet som gynnas kortsiktigt av denna logik slutar leverera till näringslivet så kommer den knappast att få ha kvar sina anslag. Forskningen som helhet missgynnas av att ständigt få sina pengar villkorade med att de ska leverera resultat som kan leda till vinster för näringslivet. Det säger ju sig självt att saker och ting vrids i en viss riktning. Det är inte nödvändigtvis den mest samhällsnyttiga forskningen som bedrivs utan den som kan tänkas gynna näringslivet. Frågan är inte om näringslivet för närvarande råkar göra rätt prioriteringar, frågan är vad som ska vara utgångspunkten. Samhällsnyttan eller nyttan för företagen.
En annan dryg sak är detta ständiga utspelade av olika fakulteter mot varandra, som om det var ett nollsummespel där det bara finns en viss summa pengar som måste fördelas. Lite som Sd gör när de ställer invandringsbromsen och pensionsbromsen emot varandra. Jag vill inte ställa olika fakulteter emot varandra, jag vill ställa högskolan på ena sidan och till exempel sänkta skatter på andra sidan. Ta bort jobbskatteavdraget och ge pengarna till högskolan så att Sverige kan bli en kunskapsnation på riktigt, så att vi slipper kompromissa bort kvaliteten i ämnen som inte anses vara tillräckligt nyttiga för näringslivet. Då kommer vi få råd med både medicin och samhällskunskap, så slipper vi bråka om vilket som är viktigast.
Jag vill att människor ska förstå konsekvenserna av nedskärningar på högskolan. Det rör sig om att jag och en massa andra elever som investerar en massa tid och pengar i vår utbildning får ut mindre av det i slutänden och att samhället som också investerat en massa i detta får mindre kunniga akademiker. Detta är en stor förlust för alla inblandade. Även om jag klarar mig igenom kurserna med högsta betyg så förlorar jag en massa kunskap och djup på att inte ha så mycket föreläsningar eller seminarietid som hade behövts. Är det värt det för de besparingar som görs?
Visst kan jag instämma i din klagan. Det är surt, detta, och mönstret lever ju i högönsklig välmåga vidare även utanför universitetet; titta bara på hur vissa yrkesgrupper får rätt skabbiga villkor efter utbildning, mellan andra får mycket bra. Och då kan utbildningen ändå vara precis lika lång. Jämför exempelvis läkare med lärare. Dock anser jag att lärarna har sig själva att skylla också.
Medan andra får mycket bra, menade jag givetvis.
Just fakulteter mot varandra är inget nollsummespel. Man kan ju som du föreslår få in pengar utifrån. Dock är ju hela samhällets budget ett nollsummespel. Således, om vi bestämmer oss för att få öka inkomsten genom att slopa jobbskatteavdraget eller höja skatter generellt får vi ju in en större summa pengar. Dock måste man ju däremot därifrån börja diskutera vad man ska satsa de extra pengarna på, och där finns ju allehanda ting som kan konkurrera med högskolan. Polisen, sjukvården, infrastrukturen, kultursfären osv. tar säkert gärna emot alla extra resurser de kan lägga händerna på.
Nej, det är det inte heller faktiskt. Dessutom kan vi såklart höja skatten så att det räcker till en massa andra grejer med.