Läser denna text om Rfsu:s monopol på sexualundervisning i den svenska skolan. I sak kan jag hålla med om att det finns ett problem i att en intresseorganisation, vilket Rfsu faktiskt är, får så mycket inflytande över den svenska skolans sexualundervisning. Jag vet flera som knappt haft någon mer sexualundervisning än den som Rfsu bjöd på, vilket såklart blir otillräckligt eftersom Rfsu för det mesta bara besöker en klass under några timmar. Det är rent tidsmässigt alldeles för lite.
Men när man läser vad Alf Svensson vill att sexualundervisningen ska inkludera istället så börjar jag undra. Han skriver nämligen såhär:
Samtidigt utelämnar man en mängd viktig kunskap som att sex ihop med kärlek ger mer tillfredställelse än om man bara är ”knullkompisar”. Eleverna får inte heller veta att ju fler de har sex med desto mindre får de ut av det. Läraren får inte säga som det är – att tjejer nästan aldrig frivilligt ställer upp på gruppsex. Då begränsar de våra barns frihet att själva fritt utforska det sexuella landskapet. Män åtalade för gruppvåldtäkter kommer därför även i framtiden försöka hävda att kvinnan var med på det.
Hans idé om vad som är ”fakta” är ju extremt påverkad av heteronormativitet. Även om han inte säger rakt ut att det ska röra sig om heterosexuella par så är det uppenbart att han tycker att det rätta att lära ut är monogami, tvåsamhet och så vidare.
I det han säger senare så tycker jag dock att han har en poäng.
I varje klass finns emellertid också elever som ser sex som något exklusivt. De vill vänta med sex tills de hittat någon som de vill dela sitt liv med. Att också inkludera och uppmuntra dessa elever är emellertid inget man lyfter fram.
Eller… poäng och poäng. Det är klart att man i sexualundervisningen ska diskutera olika perspektiv på sex och känslor/relationer, när man känner sig bekväm med att ha sex och så vidare. Men grejen är att man i alla fall i min skola tog upp perspektiv som rörde just detta. Jag vet inte om det var Rfsu som gjorde det eller någon annan, men det diskuterades helt klart, och det ordentligt. Det kanske inte göra på alla skolor, sexualundervisningen ser väldigt annorlunda ut, men frågan är om det verkligen är Rfsu:s fel.
Problemet som jag ser det är inte att Rfsu får komma och föreläsa om de frågor som de faktiskt är jävligt grymma på det vill säga det som rör öppenhet, tolerans och hbtq. Om man tycker att deras perspektiv är otillräckligt bör det istället kompletteras med andra lektioner också. Problemet med sexualundervisningen är inte att det finns en grym organisation som får föreläsa, utan att det finns en massa fega och okunniga lärare som inte vågar fylla in.
Låt Rfsu komma och föreläsa om det de är bra på, för de är jävligt duktiga. Det vore bara korkat att låta all den kunskapen gå till spillo. Misstaget många skolor gör är att tycka att man efter det liksom har gjort sitt, att man kan bocka av sexualundervisning i läroplanen. Det är däri problemet ligger. Om vi vill ha en sexualundervisning som tar upp så många alternativ och diskussioner kring sex och samlevnad som möjligt så måste den också ges mer tid och högre prioritet. Kanske skulle alla skolor kunna öra som min, och dedikera en eller två hela veckor till enbart sex och samlevnad. Problemet är inte att Rfsu pratar om det de kan, problemet är alla andra som inte gör det.
Hade gärna sett att RFSU kom och pratade med min klass när jag gick på högstadiet. Den ”sexualundervisning” vi fick gick under biologin, och lärde oss typ om mens, graviditeter och att kondomer är bra om man inte vill bli gravid. Och inte så mycket mer.
Klart det är problematiskt att all sexualundervisning ges av en intresseorganisation. Men som du säger, problemet är väl knappast att RFSU pratar om sex – det är det att ingen annan gör det.
I alla andra ämnen som lärs ut på till exempel högstadienivå så ska ju läraren ha läst, förutom pedagogik och didaktik osv, 60 högskolepoäng (eller något liknande, är inte helt säker) av det ämnet som hen undervisar i. Men hur många högstadielärare har läst sexologi?
Jag skulle hellre se att mina framtida eventuella barn undervisades om sex av RFSU än av Alf Svensson i alla fall. Och hellre av RFSU än av stackars NO-lärare som bara har den biologiska kunskapen, så att sexualkunskapen bara handlar om fortplantning.
Samma här. Vi hade ett par fnissiga timmar i trean (ca år 1999), då vi var två klasser som trängdes in i ett liiitet stimmigt klassrum och så pratades det om pubertet och hur barn blev till. Inget om preventivmedel ens. Sedan var det visst ett par timmar i högstadiet också (typ år 2003), då man delade ut kondomer, men jag var sjuk den dagen och missade allt. Fruktansvärt dåligt.
Jag måste säga att sexualundervisningen på min skola var väldigt bra. I sexan jobbade vi några veckor med något som kallades ”pubertet och kärlek” och i åttan hade vi riktig sex och samlevnad. Vi fick se filmer, prata i grupper, skriva anonyma frågor på lappar som läraren besvarade och läraren var väldigt duktig på att prata avslappnat och bra om det hela. Men det var nog mycket tack vare att vi hade en bra lärare. En gång hade vi en vikare, och han startade bara en film och lämnade sedan rummet.
Det beror nog extremt mycket på läraren tror jag, som du säger.
Det kanske kan vara värt att framhålla att författare till artikeln är psykologen Alf B. Svensson, och inte förre kd-ledaren Alf Svensson, fast den vinkling han ger i viss mån kan sägas ligga i linje med de värderingar kd företräder.
Verkligen! Trodde de var samma först faktiskt.
Jag vet inte hur det går till på andra ställen, men personligen har jag då aldrig lidit någon brist på sexualkunskap i skolan. I 6:an, 8:an, 9:an och t.o.m. första året på gymnasiet var det med i studieplanen, både i biologin och på separata timmar där man diskuterade sex och kärlek ur andra perspektiv än det rent fysiska. Kanske beror det på att jag flyttade mycket under den tiden och råkade pricka in de år skolorna valt att ha sin sexualkunskap…
Få andra än RFSL har bred och normkritisk utbildning i ämnet. Sex-och samlevnad blev obligatorisk kurs på lärarutbildningen först förra året.
RFSL och RFSU är två olika organisationer.
RFSU sysslar med upplysning kring sexualitet och preventivmedel.
RFSL propagerar för sexuella minoriteter, som HBT, och var de som propagerade för pedofili på 70-talet.
Ett problem i skolan är väl att de (vi) som verkar i skolan inte har någon utbildning i ämnet. Jag jobbar som gymnasielärare, och inte en enda minut under min lärarutbildning ägnades åt sexualundervisning. Det jag är bra på är mina ämnen och att lära ut dem, inte att prata om sex och känslor.
Jag tycker nog inte att det är en så bra idé att lärare ska vara superpersoner som ska vara experter på sina ämnen, administrativt begåvade, ha en coach/mentorsfunktion och därtill vara sexualpedagoger. Är det inte bättre att vi inför sexualkunskap som ämne i skolan, och faktiskt utbildar folk att undervisa i det, än att jag ska kvacka i ett ämne som jag inte har andra kunskaper än de självupplevda om?
Va? Undervisning från rfsu låter ju skitbra. I sexan tror jag att vi fick veta vad som hände med kroppen vid puberteten och i kanske åttan eller nian fick vi väl veta hur en man och en kvinna penetrationsknullade och hur det blev barn. That’s it! En kanske borde tacka den dåliga undervisningen till varför en blev så intresserad av att lära sig själv?
Precis. Tänker att det stora problemet är brist på sexualundervisning.