Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Redo för demokrati.

Ibland så ställer sig vissa frågan apropå den arabiska våren om olika länder verkligen är ”redo för demokrati”. Jag har svårt att tänka mig en osmakligare och mer historielös frågeställning. Som om de länderna vore våra barn, våra lärljungar, som ännu inte fått vingar starka nog att klara sig på egen hand i luften.

För att underbygga detta resonemang om varför det ens är på tal att säga att de  inte är redo så brukar det hänvisas till att de minsann röstar in islamister i sina regeringar. Ett tydligare exempel på tolkningsföreträde får en leta efter: ”de” är inte redo för demokrati eftersom de röstar på något som ”vi” inte samtycker med.

Ibland så pekas det också på de oroligheter och den instabilitet som uppstått, att en inte på ett år lyckats hitta ett fungerande styre. Vissa verkar förvänta sig att en revolution ska ske i en handvändning, först så störtar en makten och sedan nästa morgon finns där en hel jävla demokrati på plats, fullständig med ”västerländska världen” och så vidare. Hur kan en tro att det är så det går till?

Nog kan en tänka sig att det var mycket som fungerade bättre för väst så länge regimerna satt på sin plats.  Då kunde väst bekvämt handla med och turista i landet. Vem bryr sig om den inhemska politiska situationen så länge det är ”stabilt”, och klart som fan det är ”stabilt” när en inte ens behöver invänta att olika beslut ska fattas enligt demokratisk ordning.

Västs behov av ”stabilitet” för att till exempel kunna bedriva handel går i vissa personers ögon före folket i de respektive ländernas behov av emancipation. Visst kan de få frigöra sig, men inte om detta innebär ett längre avbrott i den vanliga ordningen, då blir det genast moralistiska repressalier i form av spekulerande i huruvida det verkligen är ”värt” det och om de är ”redo”.

Varför ställer sig ingen samma fråga om Italien, som år efter år har röstat fram en korrupt teatralisk clown, eller om Grekland, som numera har ett nazistparti sittande i parlamentet, eller varför inte Sverige som dels har ett religiöst parti i regeringsställning och ett uttalat främlingsfientligt parti i riksdagen. Är dessa länder verkligen ”redo” för demokrati? Dessutom uppstår ju oroligheter även i väst.

Demokrati byggs inte på en natt. Är väst ens själva färdiga med sitt bygge? På frågan om dessa länder verkligen är ”redo” för demokrati svarar jag: hur kan det någonsin inte vara rätt att återta styret över sig själv?

4 kommentarer till Redo för demokrati.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv