Skillnaden på att vara diskriminerad och bara ha det allmänmänskligt dåligt.

Det finns en debatt kring så kallat manshat och mansdiskriminering som verkar ha nått någon slags kulmen i och med att Cissi Wallin bjöd in Cimon Lundberg att tala om detta i Radio1. Cimon Lundberg är initiativtagare till #killgruppen som ska funktionera som ett forum för män att tala om saker de tycker är jobbiga i livet. Gott så.

Jag vill förtydliga att jag inte har lyssnat på programmet i sin helhet eftersom jag helt enkelt inte orkat idag, men jag tänkte ägna morgondagen åt det. Detta har alltså inget med vad som diskuterades i programmet att göra utan jag vill ta upp en grej jag generellt tycker är konstig när så kallad mansdiskriminering tas upp. När man talar om diskriminering så talar man inte om enskilda individer som är med om jobbiga saker utan om strukturellt förtryck av samhällsgrupper. Det är alltså inte diskriminering när någon blir t.ex. rånad, däremot är det diskriminering när kvinnor generellt tjänar mindre än vad män gör för samma prestationer/lika viktiga arbeten. Det är inte heller diskriminering när män drabbas lika mycket eller mindre än kvinnor av en viss företeelse.

Om vi tar utseendeideal som exempel. Jag hävdar att vi lever i ett utseendefixerat samhälle vilket drabbar alla, män som kvinnor. Däremot är utseendefixeringen värre för kvinnor. Kvinnor bedöms i högre grad utefter sitt utseende i alla möjliga kontexter, något som män inte drabbas av i samma utsträckning. Detta gör såklart inte att män inte kan tycka att det är jobbigt med utseendehets eller att det skulle vara oviktigt. Däremot är männen inte diskriminerade i det här sammanhanget.

Detta är relevant av många olika skäl. Dels för att olika typer av problem har olika orsaker och därmed också olika lösningar. Om vi har en generell utseendefixering i samhället som drabbar alla så ska vi lösa problemet som helhet, inte genom att tala om manlig respektive kvinnliga utseendefixering som diskriminering gentemot de båda könen. Det är samma problem, det bara tar sig olika uttryck beroende på kön. Om vi däremot kan se att en viss grupp har det värre så är det viktigt att ta reda på varför det är så.

Jag tycker absolut att det är skitbra att män talar med varandra om saker som de känner att de vill tala med varandra om. Jag tycker också att det är bra att det talas om områden där män har det jobbigt just på grund av att det är män, områden som absolut existerar och är viktiga. Däremot tycker jag inte att man ska kalla män diskriminerade när de egentligen är drabbade av ett problem som kvinnor är drabbade av i lika hög eller högre grad. Snacka om utseendehetsen för det är alltid bra att snacka om sina känslor. Jag kan även förstå varför man vill göra det med medlemmar va sitt eget kön eftersom olika ideal gäller för killar och tjejer. Men gå inte omkring och tro att utseendehets är något som drabbar män specifikt som grupp för så är det helt enkelt inte. Det finns ingen ”manlig utseendehets” det finns en allmänmänsklig utseendehets som drabbar kvinnor och män, och den tar sig förvisso olika uttryck och kan kännas skitjobbig, men någon fråga om mansdiskriminering är det då inte.

5 reaktioner till “Skillnaden på att vara diskriminerad och bara ha det allmänmänskligt dåligt.”

  1. Diskriminering är väl lika mycket individuellt som kollektivt? Om jag som man tjänar mindre i ett jobb innanför ett område som är kvinnodominerad, där jag presterar lika bra och har samma ansvar/uppgifter, är jag diskriminerad utifrån kön då? Eller är det omöjligt iom att jag är man och att det finns en uppfattning att kvinnor i Sverige generell är lönns-diskriminerad?

    En annan grej jag reagerade lite på:
    ”Däremot är utseendefixeringen värre för kvinnor.”
    Det här är väl också väldigt individuellt och rent av omöjligt att generalisera om på det viset? Hur vet du hur utseendefixering drabbar olika personer? Jag tycker du drar lite för snabba slutsatser här.

    1. Man kan såklart vara lönediskriminerad även som men. Det jag menar är att diskriminering inte är att en enskild individ har det dåligt utan att det måste röra sig om ett strukturellt behandlande av en grupp, som såklart i slutänden tar sig uttryck i individuella skillnader.

      Jag menar att utseendefixeringen riktar sig mer till kvinnor. Man talar ofta om kvinnor utifrån deras utseenden, mycket mer sällan riktas detsamma gentemot män.

  2. Jag fattar faktiskt inte här riktigt. Menar du att kvinnor är diskriminerade på grund av utseendehetsen? Eller? Vart kommer utseendet in i diskussionen om könsdiskriminering? *lost*

    1. Det jag menar är att män inte är diskriminerade för att de också är med om jobbiga saker i livet, som utseendehets som ju är ett allmänmänskligt problem i detta samhälle. Ofta när mansdiskriminering diskuteras så tas sådana exempel upp, där kvinnor har det lika illa eller värre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *