Svar på frågor del 1.

Nu kommer de första svaren på frågorna. Jag delar upp det eftersom jag vill svara så utförligt jag kan på dem. Ställ gärna fler om ni vill.

Varför just Bryssel?

Att jag ens har åkt iväg är en slump. Jag hade inte ställt in mig på att åka som au pair, men letade barnvaktsjobb över sommaren på en hemsida. Då stötte jag på annonsen till det här jobbet och sökte det och så fick jag det. Detta var det enda jag sökte, helt enkelt, och det råkade ligga i Bryssel. Väl här så känner jag att det var ett bra val. Stämningen här är trevlig, staden är otroligt vacker och lagom stor.

Oj jag har en massa frågor! (men du behöver ju inte ta med alla såklart)

Klart jag tar med alla!

Blev du klar med gymnasiet (har för mig att du nämdne något om att det hade trasslat här om dagen) Vilken linje, och var det givande?

Jag gick ut gymnasiet ett halvår senare än vanligt. Anledningen till det var att jag var väldigt deprimerad och inte orkade med tempot, så då senarelades några av mina kurser. Nu har jag gått ut och det syns inte i mitt betyg att jag gick senare, det är helt enkelt ett vanligt gymnasiebetyg.

Jag gick natur-natur. Jag är nöjd med valet även om jag såhär i efterhand fått ett större intresse för samhällsfrågor. Jag tror fortfarande att det var bra att gå natur eftersom jag troligen inte fördjupat mig i de ämnena på egen hand, vilket jag har kunnat göra med samhällsämnen.

Min skola var väl lite sådär halvbra. Jag gick på en skola där man göra mycket av sitt arbete på egen hand, vilket var jätteskönt för mig eftersom jag var otroligt bitter i början av gymnasiet och därför var helt omöjlig att komma överens med, då var det skönt att slippa ägna så mycket tid med sina klasskompisar, å andra sidan hade det kanske varit bra för mig att träffa lite nya människor. Men vad fan, det kan jag göra nu istället.

Vissa kurser har jag fått ut otroligt mycket av, som till exempel psykologin, historian och projektarbetet. Under mitt sista halvår i gymnasiet blev jag otroligt mycket mer ödmjuk för jag insåg hur mycket det finns här i världen som jag faktiskt inte kan, och att man kan lära sig saker. Om jag tänker på mig själv när jag började gymnasiet är jag otroligt glad över den stora utveckling jag faktiskt har gått igenom, sedan kan man alltid fråga sig vad som beror på gymnasiet och vad som beror på andra saker som skedde under den perioden.

Vad tycker du om skolsystemet i Sverige, och skoldebatten senaste åren?

Detta är en sjukt stor och svår fråga. Rent spontant så kan jag känna att ett av de största problemen är att det finns många elever som inte får det stöd man behöver från skolan när man har psykisk ohälsa. På min skola hjälpte de mig otroligt mycket när jag skulle läsa ett halvår extra, vi fixade det redan på vintern året innan så jag slapp få ig i en massa kurser och sedan läsa om dem. Däremot finns det många som inte får det stödet, jag har bland annat en vän vars mamma dog som inte fick någon hjälp alls med att lägga om sin kursplan, utan var tvungen att ta det i samma tempo som alla andra eller få ig och gå om/läsa på komvux. Jag tycker att det ska krävas mycket mer av skolan när det gäller att hantera elever som blir sjuka eller får andra förhinder.

Sedan finns det också ett stort resursproblem i skolan, vilket jag har märkt av väldigt mycket när jag har jobbat som lärarvikarie. Det är ju ett sånt problem som man bara kan lösa på ett sätt; genom höjda anslag. När man jobbar i olika skolor ser man tydligt hur stor skillnad det är på olika skolor och i olika kommuner, och därför tycker jag att man ska förstatliga skolan så att skolorna får lika mycket resurser istället för att som nu vara väldigt beroende av vilken kommun de ligger i.

När det gäller friskolor så har jag inget emot det ideologiskt, men jag anser att kontrollen måste vara högre både på friskolor och i kommunala skolor. Om man har ett fungerande kontrollsystem så ska friskolor inte vara något problem.

Jag har typ tusen andra tankar om detta men det här får räcka för nu. Kan skriva mer om det i framtiden, för det är ett sjukt intressant område som jag har mycket tankar kring men som har kommit i skymundan eftersom jag har haft så stor fokus på feminism på sista tiden.

Alltid varit politiskt/ -samhällsintresserad eller var det någon spec tid i ditt liv som fick det att utvecklas?

Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor men på olika sätt. Däremot började jag väl utveckla mina direkt politiska åsikter när jag var en sådär 15-16. Innan dess var det bara lösryckt tyckande men det var då jag började sätta in det i ett sammanhang och formulera en övergripande ideologi. Sedan dess har mina åsikter förändrats mycket, men jag har alltid haft en liberal syn på människan på det sättet att jag tycker att människor ska få forma sina egna liv.

Jag trodde först du var äldre än mig, dvs 20 år (för att du skriver så intelligent och påläst), men det var du ju inte! Jag undrar var och hur du (främst) förkovrar dig? Te x blir intresserad av något du stöter på och googlar fram mer info, eller läser mkt tidningar, bloggar, böcker, pratar med vänner?

Tack tack! Jag har alltid haft väldigt lätt för att skapa åsikter om saker och ting och resonera. Jag vänder nästan automatiskt alla samtalsämnen så att de kommer att handla om politik eller samhällsfrågor, vilket kan vara väldigt störigt ibland men för det mesta är en trevlig egenskap. Jag läser tyvärr väldigt lite böcker. Den mesta av min input kommer från människor jag samtalar med och från bloggar jag läser och så självklart från er som kommenterar här som ger mig väldigt mycket intellektuellt. Men det är ju så att mitt absolut största intresse är politik och samhällsfrågor, och så blir det ju naturligt så att man lägger märke till det i sin vardag.

Vad vill du göra i framtiden? Plugga ngt speciellt?

När jag kommer hem från Bryssel så tänker jag nog plugga statsvetenskap och nationalekonomi och försöka engagera mig politiskt.