Igår kollade jag på första avsnittet av säsong 4 av svenska hollywoodfruar. Jag var tvungen att distraherar mig med twitter och ritande för att ens klara mig igenom det.
Grejen är ju att jag brukar älska svenska hollywoodfruar. Men det bara gick inte nu, det var för mycket. Kände bara ångest inför dessa människor och deras liv. Hur orkar de? Isabel Adrian som anställer en assistent för att slumpa ut en vinnare i hennes bloggtävling och göra kaffe och Gunilla som har en hushållerska för att göra sallad.
Det sjukaste är ju när alla fruarna träffas och äter köttbullar hemma hos Gunilla. Att se dem interagera med varandra är bara för mycket.
Det är väl som det alltid har varit? 😛
Nej, det var betydligt värre.
Jag tycker Gunilla är fullkomligt förfärlig. Isabel Adrian likaså. Jag blir så illa berörd av att se hur de behandlar sina fönsterputsare och hushållerskor. Hur det är ett ”MÅSTE” att putsa alla sina fönster innan en casual lunch. Aldrig i mitt liv att jag skulle vilja bo i LA.
Det som är så roligt med denna säsongen är att fruarna träffas och smutskastar varandra (heja förnedrings-tv). Alla är ju totalt blåsta, men ingen inser det själv utan kan bara se de andras brister. Underhållningsvärdet är ju enormt! 😀
//Emma Hå