Det finns få skådisar som jag hyser sådant instinktivt hat mot som Christina Ricci. Så fort jag ser henne så bubblar det upp i magen. Jag har länge undrat varför, men nu kom jag på det.
Jag har sett denna kvinna i två roller. Dels i Monster, där hon spelar någon slags medelklassbrud som flyr sitt trista liv och inleder ett förhållande med en kvinna som har hamnat på glid. Den här kvinnan säljer sig och bjuder Christina på allt, mat och husrum, för att hon är kär i henne. I slutet av filmen så anmäler Christinas karraktär den här kvinnan, som jag förstod det för att hon ”lurat” henne att ta droger (typ röka på) och ”rövat bort henne”, vilket inte stämmer.
Den andra rollen är den i Fear and loathing in las vegas, där hon spelar något slags syravåp som Hunter S. Thompsons samoanadvokat dragit med sig till sitt hotelrum. Där sitter hon och målar portätt av Barbara Streisand.
Detta är typ de två vidrigaste karaktärerna jag sett på film, ever. Speciellt den hon spelar i Monster, där hon bara är totalt efterbliven genom hela filmen, utnyttjar den här stackars kvinnan för att sedan anmäla henne. Hon är inte ens ond eller så, bara en sinnessvag idiot som inte klarar av att stå för sina egna handlingar utan måste få sig själv att framstå som ett offer för att ingen ska döma henne där hemma. Idiot.
Men hon är en grym skådis, onekligen. Och snygg också. Men jag kommer nog aldrig kunna tycka om henne på grund av vilket fruktansvärt första intryck hon gett mig.