Skönhetsindustrin försöker då och då få det att framstå som om strävan efter skönhet vore något tabubelagt i dagens samhälle. Syftet är väl, antar jag, att få personer att känna att de minsann ska ”stå upp mot” jante och våga ge det där pockande behovet fritt spelrum. Det där de försökt tränga undan, som de nu med gott samvete kan unna sig att bemöta. ”Visst skulle det ändå vara trevligt med lite snyggare bröst, och varför ska du neka dig själv det? Nu när du fött barn och allt”, viskar reklamen. Den som redan går i de tankarna kanske får den där extra lilla kicken, går på en konsultation och sedan sitter en där och har köpt sig ett par nya tuttar.
Jag kan i och för sig hålla med om att det finns viss stigmatisering kring operationer eftersom det fortfarande förknippas med superstora bröst och läppar vilket inte anses ”classy”, eftersom en nu ska inneha ”naturlig skönhet”, vilket såklart inte ska förväxlas med att vara naturlig på något sätt. Faktum är dock att ganska många ”kommer undan” när de säger att de minsann inte ska göra något så radikalt utan bara ”fixa till lite”, till exempel fixa brösten som de såg ut innan någonting, kanske en graviditet eller viktnedgång.
Det finns på det stora hela inget stigma kring att vilja vara vacker. Det är tvärtom något som förväntas av kvinnor. Vad som är stigmatiserat är att vara ful och faktiskt inte bry sig, inte försöka fixa till. Eller att ”ha potential” men inte göra något av den utan låta håret vara risigt och ansiktet osminkat och äta alldeles för mycket mat och springa omkring i okvinnliga kläder. Även om många ”egentligen” är emot operationer så är det ofta att det ändå förklaras med att det är ”naturligt” att vilja vara vacker (som kvinna) och liknande, då underförstått att en ska sluta kämpa emot naturen och göra en operation.
Jag tycker att det är problematiskt när den där jante-retoriken används för att göra precis samma sak som normen föreskriver, fast liksom med någon slags stolthet över att en vågar. Jag ser inte ner på den som opererar sig, men jag tycker inte att det finns något modigt i det. På samma sätt tycker jag inte att det finns något modigt i att ”våga vara kvinna” som vissa verkar tycka. Det är ju bara gamla könsroller förpackade i en ny, fräsch ”krossa jante”-förpackning. Och vem tjänar egentligen på detta? Jo, givetvis skönhetsindustrin som lyckats ge sina produkter en aura av fräscht nytänkande.