För ett ganska bra tag sedan skrev Troberg ett inlägg om feminism inom Piratpartiet och lite så. Bra och viktigt för den som är engagerad i rörelsen. Läste dock diskussionen i kommentarsfältet och stötte på detta, skrivet av Troberg själv, när Scummanifestet kom på tal av någon person som tyckte att det var förskräckligt:
Den allmänna litteraturvetenskapliga uppfattningen verkar vara att SCUM det är ett satiriskt verk i Swifts anda. (Min personliga uppfattning är dock att Swift var en långt mycket bättre författare än Solanas, men det är en annan femma.)
Detta stör mig på två sätt. Dels för att Scummanifestet förminskas när det kallas satir på det här sättet i den här kontexten, dels att den litterära kvaliteten måste påpekas vilket mest känns som ett sätt att förminska ämnet och smidigt glida ifrån det.
Ofta när Scummanifestet diskuteras bland feminister så läggs det väldigt mycket fokus på att det är satir. Nå, det må vara sant att det är satir då satir är ett väldigt brett begrepp. Något kan vara satir och fortfarande vara väldigt tungt politiskt. Men på sättet det sägs så känns det som att det handlar mer om att släta över innehållet i det än om att bestämma genre. Det brukar liksom låta lite ”jaja, men Solanas menade ju inte så på riktigt, det är ju satir, det är inte menat att tolkas bokstavligt”.
Jag tolkar inte heller Scummanifestet helt bokstavligt (finns det något text en tolkar helt bokstavligt?), utan läser det som en kritik av socialt konstruerad manlighet och manssamhället. Detta gör dock inte att texten har mindre politisk tyngd, det är fortfarande en svidande kritik av patriarkatet. Det är en väldigt aggressiv text som är mycket tillspetsad i formuleringarna, stundtals så att det angränsar det absurda, vilket skapar en väldigt mörk humor. Att Solanas valde att vara humoristisk i texten gör dock inte att innehållet är mindre uppriktigt menat. Jag är helt övertygad om att Solanas verkligen menade det som står i texten. Vissa saker är troligen tillspetsade, men själva resonemanget kring dem ska nog inte tolkas som annat än uppriktigt. Det är skillnad på att något är satir, humoristiskt och på att det inte är uppriktigt, men denna distinktion görs inte när människor försöker släta över Scummanifestets innehåll.
Sedan att diskutera Solanas som konstnär. Alltså finns det någon mer ointressant vinkel på Scummanifestet? Scum är inte framförallt en konstnärlig skildring utan ett politiskt manifest, en kampskrift, och måste förstås som en sådan. Oavsett om Soalans är en duktig författare eller inte så glöder texten av energi och vissa iaktagelser är förbluffande skarpa. Att i den kontexten börja prata om textens kvalitet känns så jävla… förminskande. Som om du höll ett politiskt brandtal och fick typ en kommentar på ditt utseende som respons.
Jag förstår om en som feminist inte gillar Scummanifestet, jag är helt okej med det, även om jag såklart personligen har en annan åsikt. Men att avvisa det som ”satir” i bemärkelsen att det inte skulle vara uppriktigt skrivet tycker jag är dumt och förminskande och fråntar texten dess udd. Gör snälla inte det.