”Hon låg ju bara där, som en död fisk. Det var hemskt”.
Jag minns hur en kille berättade om en skakande sexupplevelse i tonåren.
Hon hade legat som en död fisk. Som en tyst, kall, pulslös lekamen med tomma ögon i fiskdisken.
Genast fick jag panik. Tänk om jag också var som en död fisk?
Detta är en skrämmande vanlig slutledning folk drar ur observationen att någon inte deltar särskilt mycket under sex. Jag förstår såklart att det kan kännas tråkigt att ens sexpartner inte deltar, men jag tänker att den rimliga reaktionen på ett sådant agerande inte är att fortsätta ha sex med personen för att sedan klaga över att hen inte deltog, utan snarare stanna upp och stämma av läget.
Jag menar, det kan ju faktiskt vara så att den som ligger passiv under ett samlag helt enkelt inte vill ha sex eller i alla fall inte känner sig bekväm med att ha sex under de omständigheterna. Jag skulle rentav säga att det är en ganska trolig förklaring till fenomenet. Det kan ju i alla fall vara värt att liksom kolla om det kan vara så, istället för att bara utgå från att det handlar om personens oförmåga att visa sin oerhört stora lust.
Men ändå är det väldigt vanligt att människor beklagar sig över att den de hade sex med inte deltog, som om det främsta problemet var personens bristande deltagande och inte att en eventuellt kan ha gjort sig skyldig till att ha sex med någon som inte vill. Detta är såklart ett resultat av våldtäktskultur, en kultur där det ses som helt normalt att fortsätta ha sex med någon som är helt passiv.
Jag tycker att det är riktigt skrämmande att såpass många människor helt och hållet struntar i att deras partner är helt passiv under ett samlag, att de rentav skuldbelägger denna för att hen inte deltar, när frågan de egentligen borde ställa sig är; vill hen verkligen ha sex med mig. En tycker ju att det vore det rimliga att tänka när någon inte deltar i en aktivitet som ska föreställa vara gemensam, att det kan vara så att den andra helt enkelt inte har någon lust att utföra den aktiviteten på det sättet. Och än mer skrämmande är att folk på största allvar bekymrar sig över att de kanske varit passiva vid sex och skuldbelägger sig själva för det, när de egentligen borde bekymra sig över att de har haft sex med en person som inte bryr sig om deras deltagande, vilket ju i förlängningen är deras samtycke. Den som ska ha panik i situationen som beskrivs i krönikan är ju mannen, som kan ha gjort sig skyldig till ett jävla övergrepp! Ändå är det kvinnan han utsatt för detta som beskrivs som problemet i situationen. Är det inte absurt?
Jag har ett tips till den som ofta besväras av detta: bli lita bättre på att känna in din partners gränser och vilja, kommunicera under sexet istället för att bara anta att hen vill och att eventuell passivitet handlar om oförmåga. Ha inte sex med en person som inte visar aktivt intresse för att delta i det som sker. Du kommer troligen få både roligare sex och slippa riskera att ha sex med någon mot dennes vilja.
Detta är ett ypperligt bevis på att vi lever i en våldtäktskultur där övergrepp och bristande samtycke är en så normal del av sex att folk tycker att det är helt normalt att någon beklagar sig över att dennes partner var en ”död fisk”, att folk rentav bekymrar sig för att de själva varit ”döda fiskar”. Ha för helvete inte sex med någon som inte deltar, det är ju en helt obegriplig sak att göra om en har något som helst intresse för att inte utsätta människor för saker de inte vill.