Jag twittrade lite angående det här att det råder närmast politisk konsensus kring att alla jobb behövs. Jobb är idag någon slags politisk överideologi, där det tas för allmän lag att det är bra med jobb. Villkoren för dessa jobb ifrågasätts från vänsterhåll, men desto ovanligare är det att man talar om nödvändigheten i vad som produceras på dessa jobb. Jag tänker att oavsett hur trygga anställningarna är och hur bra villkoren är så finns det gott om jobb som inte behövs, detta för att det på dessa jobb produceras saker som inte behövs. Ibland, eller ganska ofta, blir det rentav destruktivt, som produktion av saker som håller låg kvalitet och inte skänker särskilt mycket mervärde till någon människas liv utan mest bara används för att konsumera för sakens skull eller visa status. Jag ser inte dessa produkter som nödvändiga.
De kan säkert vara nödvändiga för en speciell person, för att uppfylla ett artificiellt behov, i en given social kontext, såsom vårt samhälle idag där konsumtion används för positionering och dessutom som ett fritidsnöje. Däremot skänker dessa produkter inget mervärde till samhället i stort. Det finns inget samhälleligt behov av leksaker från McDonalds, detta behov skapades av McDonalds. Jag kan å det bestämdaste hävda att ingens liv har berikats i någon väsentlig mening av detta. Ja, någon kan väl säga emot och tycka att ”vem är du att säga vilka produkter som behövs och inte” men jag vänder mig emot sådan relativism. Vissa produkter är helt enkelt inte nödvändiga. Ingen hade märkt om de inte var där.
Att det produceras saker som inte behövs bevisas med den omfattande reklam vi utsätts för i våra liv. Är det någon som tror att vi hade konsumerat så mycket som vi gör om vi inte utsattes för reklam? Skulle inte tro det. Reklamen befäster samhällsnormen som går ut på att befästa sin person och sitt värde medelst konsumtion. Reklamen skapar behov. Därför är även reklam, i stort, ett onödigt arbete. Det finns undantag, som reklam med syftet att föra fram viktiga budskap.
Att det finns en så omfattande produktion av produkter som inte behövs annat än för att uppfylla det socialt konstruerade behovet vi har av att visa vilka vi är genom konsumtion är negativt i min mening. Inte bara för att jag tror att det gör oss olyckliga som människor då vi klär våra kroppar och personligheter i varumärken och låter dem definiera oss, det har också en väldigt markant effekt på miljön som inte riktigt går att diskutera bort. Konsumtionssamhället är helt enkelt en av de största orsakerna till den globala uppvärmningen. Vi köper så otroligt mycket saker, saker som läggs på hög, aldrig används och sedan kanske slängs med prislappen fortfarande kvar. Saker som vi fyller våra hem med, fyller våra liv med när vi spenderar tid på dem i dubbel bemärkelse; när vi väljer ut dem och köper dem och när vi arbetar för att få ihop pengar till dem. Det är även någon stackars människa som spenderar tid på att producera dessa ting.
När man säger detta så säger folk: ”men tillväxten då?” och detta är en rimlig invändning ty hela vårt ekonomiska system idag bygger på att människor producerar till stor del onödiga saker som andra människor producerar andra saker för att kunna köpa. Detta måste göras för det är det som får ekonomin, och alltså också samhället och världen, att gå runt.Vi har ett system som bygger på en ständig tillväxt, på ständig produktion och konsumtion av varor. Människor jobbar för att kunna köpa dessa varor, varor som man ofta kan anta egentligen inte skänker deras liv någon djupare mening. Hela vårt samhälle bygger på detta.
Jag är inte nationalekonom, jag vet fan inte ett jota om hur man kan organisera samhällen varken inom eller utanför tillväxt, men jag kan bara inte förstå hur man kan se detta och tycka det är ett rimligt samhällsbygge. Vi lever i ett system där vi antingen har tillväxt, vilket skadar planeten, eller ekonomisk kris, vilket sliter sönder samhällen och skadar människor. Och idag kan man till och med läsa i nyheterna att ekonomin förbättras, att den går uppåt, och detta utan att fler människor ens får jobb eller får det bättre. Vad ska ekonomisk framgång vara till för om den inte gör det bättre för människor? Alltså inte för ett gäng aktiespekulanter och företagsägare, utan för människor i stort. Varför är det ett politiskt mål med tillväxt om den inte tycks lösa de problem vi har?
Det måste skapas en debatt om tillväxt. Eller ja, den finns egentligen redan på en massa olika håll. Det som behövs är att tillväxtideologins klor kring det politiska samtalet bryts. Att man vågar ifrågasätta inte bara arbetets villkor, utan även vad arbetet faktiskt ska vara bra för. Behöver vi dessa saker som produceras, skänker de något mervärde eller är deras enda funktion att ingå som bytesvara i en transaktion av pengar, som vi behöver för att rådande system ska fortsätta snurra? Och i så fall, finns det inga andra, bättre sätt för oss att organisera vårt samhälle på? Något som inte innefattar att människor ska sitta en massa tid på jobb de hatar, för att producera och marknadsföra onödiga saker som sliter på miljön, för att sedan kunna ta sin lön och köpa saker de inte behöver för? Jag tycker att det låter som en rimlig målsättning att utforma ett sådant alternativ.
Bra inlägg! Jag är inne på ungefär samma spår, till stor del pga arbetskritiske sociologen Roland Paulsen (snackar tillväxt och arbete på Feministiskt Forum med bl a riksdagsledamot för Vänsterpariet här: http://abflive.vivius.se/videos/video/937/ och själv här: http://abflive.vivius.se/videos/video/850/ (under sköna rubriken ”Bortom arbetslinjen – bortom arbetet”)). Det här med förhandlingar om arbetsvillkor men inte om arbetens existens.
Insåg att tillgodogörandet av informationen i föregående länkar är rätt tidskrävande, och att Paulsens texter möjligen är attraktivare (finns en hel radda länkar på länken) http://katalog.uu.se/empInfo/?languageId=3&id=N7-57
Om du vill diskutera tillväxt, jobb mm bör du läsa nationalekonomi. Annars blir det lätt mest tyckande som någon som kan nationalekonomi enkelt kan argumentera emot och enkelt vinna diskussionen.
Jag ska läsa nationalekonomi just därför. Men att det ”bara är tyckande” håller jag inte med om, pga man kan se orimligheten i ett system och kritisera avsaknaden av diskussion kring alternativ utan att själv ha ett färdigt, om du förstår.
Njaej. Nationalekonomin må vara användbar, men utgår också ifrån en rad ideologiska antaganden. Synen på nationalekonomin som en ”vetenskap” kräver att man betraktar det borgerliga ekonomiska systemet som norm. Den kan vara intressant att studera just därför, men det ligger i sakens natur att den saknar svar på frågor som ifrågasätter det ekonomiska systemets riktighet.
Nej, det är felaktigt att den tar den borgerliga ekonomiska systemet som norm.
Nej, det är det knappast. För att citera Strindberg är nationalekonomin en ”vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete”. Den förutsätter ett marknadsekonomiskt system, den förutsätter uppdelning i nationalstater, den förutsätter att de grundläggande målen för en ekonomi är desamma, och den ser alltid på samhället i termer av individuella aktörer på en marknad. Den förutsätter en borgerlig samhällssyn, och är därför oanvändbar för att åstadkomma reell politisk förändring.
En intressant artikel om just detta i senaste Clarté: http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&Itemid=26&id=7913&task=view
Nej, vet du något om nationalekonomi? Det bedrivs massor av forskning inom nationalekonomi som inte baseras på de antaganden som du räknar upp.
Läste du artikeln?
Du får gärna leda mig till den nationalekonomiska forskning som erkänner kapitalismen som en ideologisk konstruktion snarare än ekonomins naturliga funktionssätt.
Ja, jag läste den och den var osedvanligt dålig…
Nationalekonomi är läran om hur resurser ska fördelas. Det finns inget egenintresse av att ”erkänna kapitalismen som en ideologisk konstruktion” utifrån nationalekonomi. Beroende vilka utgångspunkter forskaren utgår ifrån blir resultaten olika och om man utgår från vissa mycket förenklade antaganden så är fri konkurrens, eller kapitalism som många vill kalla det, ett optimalt sätt att fördela resurserna. Eftersom dessa antaganden är lätta att hantera så utgår man ofta från dessa vid undervisning på lägre nivåer bara för att visa på ett vetenskapligt arbetssätt. Sedan är det ingen vetenskapligt skolad nationalekonom som tror på att världen är beskaffad så!
Skillnaden mot det tyckande som finns i artikeln om du refererar till är just det vetenskapliga synsättet. Man utgår inte från vad man vill komma fram till…
Min känsla är att om man tittar på hur nationalekonomer röstar jämförts med resterande befolkningen så är det framför allt sossarna som är överrepresenterade och inte något parti till höger. Däremot är nog vänstern och mp underrepresenterade och det beror nog på att den ekonomiska politik dessa två partier förespråkar är mycket långt från verkligheten och från vad som kan återfinnas i ekonomisk teori.
Det är bra med tyckande! Detta är en blogg och ingen egentlig debatt och man ska inte behöva vara expert på ett ämne för att få redogöra sina åsikter. Nationalekonom eller inte, tycker jag det du tar upp är viktigt och är det bara de som är utbildade ekonomer som får säga något om detta tror inte jag att det kommer bli så mycket sagt. Ett viktigt ämne som behöver så många som möjligt att se klart på det.
Isat ska man tycka men vill man påverka så fungerar inte tyckande så bra.
Det är fullt möjligt att tillverka konsumentprodukter som utan problem håller i 20-25 år innan de behöver ersättas. Företagen motverkar aktivt detta genom s.k. planerat åldrande, för utan ständig konsumtion raseras hela det nuvarande ekonomiska systemet.
Ärligt talat, vilken människa skulle egentligen behöva en ny mobiltelefon vartannat år om hen inte såg sig tvingad till det både på ett undermedvetet plan (ett artificiellt begär att äga det nyaste och snyggaste, skapat av marknadsföring) och ett rent konkret plan (tillverkare använder avsiktligt lågkvalitativa komponenter, med en begränsad livslängd, i tillverkningen).
Visst går det att göra det och om du tycker det är viktigt, varför gör du inte det?
Det förstår du väl själv att det kräver ett ganska stort kapital? Problemet här är att marknaden uppenbarligen i levererar det bästa, vilket ofta anges som ett försvar av marknadsliberaler.
Fine, du anser alltså inte att ett mer hållbart och ansvarsfullt utnyttjande av tillgängliga resurser är något att sträva efter.
(det ovanstående är då ett svar till Pelle P, tyckte det såg ut som att jag skrev till Fanny)
Tillskriv mig inte saker som jag inte sagt! Poängen som du uppenbarligen inte förstod är att om du tycker att något ska vara på ett visst sätt är det upp til dig att göra något åt det!
Du förstår väl själv att ett sådant företag inte skulle vara livskraftigt med de marknadsförhållanden som råder idag? Du anser att jag ska gå i konkurs för att jag har mage att vädra mina åsikter om vad jag anser vara sjuka förhållanden i dagens konsumtionssamhälle.
Det skulle vara livskraftigt om tillräckligt många tycker som du gör.
Javisst och det skulle vara jättekul om alla människor i världen tog varandra i hand och ba ”vi kan väl sluta slåss och vara elaka mot varandra och komma överens istället” men det är ungefär lika troligt som att mitt hypotetiska företag skulle gå runt, givet de premisser som råder idag.
Fast antalet väpnade konflikter blir färre och färre så helt orimligt är det då inte 🙂
På riktigt? blir det? Källa?
Det pelle skriver stämmer utifrån vad jag har hört. Denna utveckling behöver väl dock nödvändigtvis inte tillskrivas kapitalismen.
Nationalekonomi är fan inte vetenskap, det är en ideologi. Tex så överallt i världen anser man att ”den offentliga sektorn är för stor del av bnp”. Jävligt intressant.
Annars kan jag tipsa om ”Steg 3” som är en paraplyorganisation och handlsr om att det finns andra värden i samhället än värdet av tillväxt.