Detta är min lista över lesbofobi! De flesta kom jag i kontakt med när jag kom ut, och då givetvis från olika heteros. Håll till godo!
- Det finns faktiskt länder där det är farligt att vara lesbisk. Ja, detta stämmer, och Sverige är faktiskt en av dessa länder hur kul det än kan vara att tänka att vi är civiliserade. Som hetero så kan det såklart tyckas som att det är frid och fröjd i Sverige och att homofobi inte existerar, men det gör det. Däremot är det både farligare och tråkigare att vara heterosexuell, så därför väljer en ändå att vara lesbisk. Det borde för övrigt inte vara någon annan business hur jag väljer att göra prioriteringar i mitt liv.
Det keffa med att säga såhär är såklart att en framställer det som att homofobi är en ickefråga i Sverige, eller åtminstone för de som har valt. Men homofobi drabbar mig inte för att jag har en essens av lesbiskhet utan för att jag agerar lesbiskt. Jag kysser kvinnor, jag håller dem i handen, jag har sex med dem, jag älskar dem, jag lever med dem. För övrigt; hur sannolikt är det att någon rysk nazist går in och läser min blogg och ba ”den här tjejen säger att det är medfött, bäst jag spöar lite flator”. Inte särskilt.
- Kvinnor kan också vara elaka, och underförstått att detta speciellt gäller lesbiska kvinnor, då de är nästan som män. Eftersom jag själv är lesbisk och lever i relationer med kvinnor så borde jag ju verkligen veta om detta. Givetvis känner jag till att lesbiska relationer inte är något paradis, det är bara inte det urtråkiga helvete som en heterosexuell relation är.
Det är snarare heterosexuella kvinnor som har en idealiserad bild av lesbiskhet. Hur ofta hör en inte ”jag önskar jag var lesbisk”. De vill inte höra talas om problem, de vill upprätthålla sin illusion av det lesbiska paradiset. När vi försöker prata om våra problem, både de som finns inuti och de som kommer utifrån, så blir vi bortviftade. ”Ni är ju åtminstone inte med män” låter det. Ja, det stämmer, och det är jag såklart mycket glad för. Men det innebär inte att jag inte kan ha problem och att jag inte vill lösa dem.Våra relationer måste ha rätt att finnas trots att de är dåliga.
Vi måste kunna få hjälp med våra problem precis som heteros. Det är ju anmärkningsvärt hur dåliga heterorelationer är trots att de understöds av hela samhället. Tänk vad en lesbisk relation skulle kunna vara! Men det är väl precis det som skrämmer, de måste helt enkelt motarbeta oss för att inte bli utkonkurrerade och passé. Hela grejen är ju att deras sexualitet är den trendigaste.
- Du får inte bli lesbisk eftersom alla inte kan välja sin sexualitet. Så kanske det är, jag är nog av åsikten att den absoluta majoriteten kan välja sina relationer i viss grad. Vi är inga passiva offer för våra känslor, vi väljer dagligen våra relationer. Och kan en välja någon med samma klassbakgrund och ras som en själv så kan en såklart välja någon med samma kön. Men låt oss utgå från att det stämmer att alla inte kan; det är ändå konstigt att hacka på den som anser sig har gjort det.
Givetvis är det en helt annan sak att sluta vara heterosexuell än att bli heterosexuell. Den som är heterosexuell är det i regel by default; det är helt enkelt den understödda sexualiteten i patriarkatet. Då är det givetvis mycket enklare att sluta vara heterosexuell, eftersom det ofta inte är någonting en verkligen är utan snarare antar sig vara. Ofta räcker det med att bara tänka tanken att kvinnor skulle kunna vara en grej för att öppna dörren till lesbiskhetens förlovade land.
Sedan är det givetvis inte så att en väljer ur luften, en kan inte välja hur som helst. Snarare handlar det om att rikta om preferenser, att öppna vissa dörrar och stänga andra. Jag själv skulle nog inte ha varit i relationer med kvinnor om det inte var för att jag började fundera på mina begär. inte för att begären inte fanns där, men för att det är enklare att vara hetero by default. Varför skulle jag utsätta mig för att vara lesbisk om det inte fanns någon vinning i det? Det vore ju bara märkligt. Men eftersom kvinnor är underbara så är det ett bra val.Jag kan uppenbarligen känna begär inför män (en sanning med modifikation, begäret till män är knappast ”rent” utan nedsolkat va patriarkala ideal) såväl som kvinnor, men jag väljer att vara med kvinnor. Det handlar om att jag är mer fri och passionerad i de relationerna, och det är viktigt för mig. Om det innebär att jag måste stå emot vissa impulser (vilket det hittills inte har gjort), låt så vara. Det är absolut värt det.
Fyll gärna på med era egna!