Kom i kontakt med ditt inre hat
Den rabiata orakade rabiesfeministen Fanny
Fanny Åström. Bor i Örebro och pluggar genus. Skriver om feminism, relationer, lesbisk existens och manshat. Ritar också.

Twittrar indignerat under namnet @sinoes. Finns på instagram under namnet @fannyarsinoe.

Skicka beundrarbrev, hotmejl eller jobberbjudanden till arsinoe.blogg@gmail.com.
Följ mig på Bloglovin!
bloglovin

Värde definieras utifrån patriarkala strukturer.

Jag fick det här som respons på mitt senaste inlägg om eventuella förklaringar till kvinnoförtrycket:

idrottDet är såklart sant, och gäller även för kvinnors sämre ”konkurrenskraft” på marknaden. Världen är helt enkelt utformad av och för män, och således är de egenskaper som värderas manligt kodade.

Vad är det egentligen som säger att vårdande yrken är mindre värda en yrken inom till exempel ekonomi. Jag tror att de flesta är ganska överens om att det är ett stort problem om en inte får vård som en ska, så varför värderas inte detta? Jo, för att vi har en genomgripande ideologi i samhället som säger att kvinnor och således också kvinnors arbete är mindre värt. Kvinnor förväntas göra detta arbete för en lägre lön för att de ska offra sig för andra människor och så vidare.

Om det nu är så att de biologiska skillnaderna avgör så mycket som det sägs (är fortfarande långt ifrån övertygad om detta) av kvinnors förmågor, kvinnors val och så vidare, så är det fortfarande så att vi lever i ett patriarkalt samhälle där dessa förmågor och val värderas lägre. Om det nu är så att kvinnor tycker det är så jävla fett att vara hemma med sina barn eller att ta hand om sjuka människor så måste kvinnor kunna göra det valet utan att de ska straffas med lägre löner och mindre autonomi.

För grejen är, att det är jävligt viktigt för samhället att vi producerar barn och att vi tar hand om sjuka människor. Det är inte så att det kvinnor gör är mindre viktigt än det män gör på något sätt. Grejen är att kvinnor förväntas göra detta till ett lägre pris för samhället, men till ett högre pris för egen del. Kvinnor förväntas offra sig för andras välmående, förväntas använda sina produktiva förmågor för andras bästa snarare än sitt eget.

23 kommentarer till Värde definieras utifrån patriarkala strukturer.

  • Anders skriver:

    Lyckligtvis behöver vi inte gå runt och fråga människor hur de ”värderar” olika arbeten. Det görs automatiskt på den fria marknaden där ”money talks” så att säga. Priset på något avgörs konstant av vad människor är beredda att betala för något. Det finns ingen gubbe någonstans som sitter och bestämmer vad saker och ting ska vara värt. Utan det avgörs av hur människor väljer att spendera sina pengar.

    Sjukvården är dock delvis utanför detta system då den styrs av staten. Den fria marknaden påverkar självklart sjukvården också. Men inte alls i samma grad som t.ex. cykelförsäljning.

    Yrken inom ekonomi är däremot ofta privata och påverkar i större grad av den fria marknaden. Är rätt övertygad om att många duktiga sjuksköterskor skulle känna betydligt mer på en fri marknad då människor tenderar att värdera sin hälsa väldigt högt. Men jag vet inte svaret och det är inte upp till mig att bestämma, det enda sättet att säkert få veta hur människor värderar olika saker är att låta de konkurrera på en fri marknad. Sen kan man tycka att det är rätt och bra att staten bekostar sjukvården, jag tycker själv det också. Men då måste man vara medveten om att man kraftigt minskat marknadsmekanismerna och lönen bestäms då efter vad människor anser att man bör betala. De kvinnodominerade yrkena tenderar helt enkelt att vara de yrken där staten lägger sig i mest. Men det kanske är en del av patriarkatet det med? Privatisera de områden som är kvinnodominerade med och låt de verka fritt på den fria marknaden vore faktiskt en rätt intressant feministisk vinkel på det hela.

    • Fanny skriver:

      Privatiseringar har ju inte gett oss varken högre löner eller bättre villkor, så nja. Jag menar såklart inte att det är någon gubbe som sitter och bestämmer att kvinnor ska ha lägre löner, däremot att marknaden knappast är befriad från patriarkala strukturer. Det är inte endast kvinnodominerade yrken i offentliga sektor som har låga löner, så det duger knappast som förklaring. Skrivit mer om frågan här http://www.arsinoe.se/utbud-efterfragan-och-kvinnoloner/ http://www.arsinoe.se/loneskillnader/

      • Eva skriver:

        Ta en titt på detta: http://www2.ne.su.se/ed/pdf/38-5-co.pdf där en slutsats är ”Vidare finns det tecken på att det främst är inom vård och omsorg som övergång till privat drift leder till en förbättrad inkomstutveckling.” Vilket direkt motsäger det du säger om att privatiseringar inte ger högre löner. Det finns många fler undersökninga, nationella och internationella, med samma slutsats.

          • Eva skriver:

            Om du vore seriös så skulle du kunna läsa rapporten, men har man inget att komma med så…

            Ps detta är skrivet i samma anda som ditt svar.

              • Eva skriver:

                Du kan ju börja med att läsa rapporten och sedan kan du ju fortsätta med att hitta en rapport som ger motsatt resultat och som har högre kvalitet. Observera att med ditt sätt att se det så kan du inte åberopa något från typ LO eller någon annan intresseorganisation.

  • Anders skriver:

    Fast det är viktigt att skilja på ”privatisering” och ”privatisering”. Oavsett om sjukhus X drivs att landstinget eller av ”Privat sjukvård AB” är det i princip gratis att gå ditt. Jag som konsument behöver aldrig fundera på vad något är värt för mig.

    Jämför t.ex. med marknaden för affärsjurister. Företag har att välja mellan att anlita en rad olika jurister som tar varierande mycket betalt. Om många företag bestämmer sig för att anlita skattejuristen som tar 4000 kr i timmen sänder det signalen till advokatbyråerna att det är värt att ha väldigt duktiga skattejurister. De duktiga skattejuristerna kan då kräva en hög lön eftersom de kan gå till en konkurrent om de inte får det.

    Denna mekanism finns i princip inte alls inom sjukvården. Jag och alla andra får helt enkelt aldrig avgöra om vi är bereda att betala mer för duktigare sjuksköterskor. Staten bestämmer istället att sjukhuset får X kronor för Y operation oavsett hur duktig sjuksköterskorna är och då blir det inte mycket löneutrymme att förhandla om.

  • Anders skriver:

    Angående utbud och efterfrågan är det ju dock så att jag som konsument sällan vet vem som utfört det mesta av arbetet med en produkt. Jag har ingen aning om en kvinna eller man ansvarat för mjölkningen av kon, om en kvinna eller man fraktat mjölken till affären och om en kvinna eller en man lagt upp mjölken på hyllan. I en del fall som t.ex. hos en frisör vet jag så klart könet på den som utför arbetet eller jag kan åtminstone göra en väldigt kvalificerad gissning men i många fall har jag ingen anning.

    • Fanny skriver:

      Men hur är det relevant om en som konsument vet könet? Det handlar liksom inte om att konsumenter diskriminerar kvinnor utan om att vi lever i ett kvinnoförtryckande system.

  • Anders skriver:

    Jag som konsument kan inte värdera den kvinnliga chauffören som kör varan till affären lägre än den manliga eftersom jag inte vet om det är en man eller en kvinna som körde varan till affären. Jag kan helt enkelt inte undermedvetet eller medvetet värdera den kvinnliga chauffören lägre. Det har ju då ingen betydelse även om jag skulle anse att manligt arbete är mer värt än kvinnligt.

  • Har arbetat inom hemvården i två år nu och blir bara mer och mer förbannad på den låga status som yrket innehar och på hur otroligt underbetalt det är. Jag tänker ofta på hur många människor det är som INTE skulle klara av ett sådant arbete, på grund av tungt både fysiskt och psykiskt. På grund av den grad av professionalitet som måste visas trots omständigheter som gör att en inte orkar. På grund av hur stresstålig, tålmodig och organiserad en måste vara. På grund av hur mycket ansvar en måste ta, dagligen. Det är det slitigaste jobbet jag någonsin haft, ändå tror folk att en bara typ går hem till gamla människor och sitter där och fikar. HAHA säger jag. Fast egentligen inte, för jag grinar mest eftersom folk är så jävla dumma i huvudet.

    • Egon A skriver:

      Det handlar i grund och botten om hur ersättningsbar man är. Städare och hemvårdare är något som de flesta kan läras utan speciellt mycket utbildning, medans att vara finansanalytiker eller elektroingenjör ofta kräver flera års studier och kunskap om ämnet.

      Med detta sagt så innebär det förstås inte att vilket jobb som helst kan vara krävande eller slitigt, men det ändrar heller inte faktumet om tillgång och efterfrågan.

      • Fanny skriver:

        Månne. Poängen i inlägget kvarstår dock; det spelar liksom ingen roll vad som är orsaken, jämställdhet är ändå värt att sträva efter.

  • MarySaintMary skriver:

    Nyfiken på hur du tänker kring löner, apropå din kommunistiska hållning. Tycker du alla ska ha lika lön oavsett jobb? Kan inte minnas att du har skrivit om det, men du har ju skrivit mycket så jag kan ju ha glömt det.

    • Fanny skriver:

      Jag tycker väl framförallt att en ska avskaffa konceptet ”lön”, och att saker istället ska vara gemensamt ägda. Var och en efter förmåga, var och en efter behov, helt enkelt. Men idag så anser jag att vi ska driva en radikal utjämningspolitik.

  • Anonym skriver:

    Inte att förglömma; män som väljer traditionellt kvinnliga yrken, t ex inom vården får ofta både högre lön samt en hel massa bekräftelse på hur otroligt duktiga och fantastiska de är, ibland utan att de är så värst duktiga och fantastiska.

  • Lo skriver:

    Det är skitsnack att lönerna i vård och omsorg går upp när vården privatiseras, för de som jobbar på golvet (dvs de som faktiskt utför omsorgen, där som andelen kvinnor är som störst) blir lönerna inte sällan lägre än i offentlig vård och arbetsförhållandena dessutom sämre. Detta givetvis för att företagen vill gå med vinst vilket innebär att de tummar på de anställdas förhållanden samtidigt som de försöker hålla en bra kvalité för sina kunder (dvs vårdtagarna) som de ju tjänar sina pengar på.

    Detta går alldeles utmärkt i ett samhälle där arbetslösheten dessutom är hög. För om de anställda klagar så blir de sparkade och företaget kan enkelt ta in någon annan som accepterar arbetssituationen för att hen är så desperat att få ett arbete.

    Samtidigt får vi lära oss att de som inte tar de jobb de kan få är lata och egoistiska och att missnöjda personer bara måste lära sig att se positivt på livet. Oh joy.

      • kimtheunicorn skriver:

        frågan om privatiseringar handlar ju dock inte bara om i vilken sektor lönen är högst vid denna givna tidpunkt utan även hur löneutvecklingen påverkas. Säg att en privatiseringsreform hypotetiskt skulle sänka lönerna i offentlig sektor med 10% och att de nya privata aktörerna har 5% lägre lön än de tidigare offentliga lönerna – då har privatiseringen sänkt lönerna för de som jobbar inom vården, men de privata arbetsköparna betalar mer än de offentliga.

        så att se på den nuvarande lönen säger ju inte så mycket, en behöver se på löneutvecklingen över tid och jämföra löneutveckling för hela branschen före och efter privatiseringar.

        • Eva skriver:

          Det är ju jämförelser inom samma sektor men olika former av arbetsgivare där det klart visas att privata ger högre lön än både kommun och landsting. Om du sedan läser rapporten jag hänvisade till,ovan så ser du även att löneökningarna är högre samt att privatiseringen gett högre lön.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Arkiv